Grönska - Lunds Tekniska Högskola

sekelskifteskaraktär, med en uttrycksfull, delvis jugendinspirerad
tegelarkitektur. På den fjärde sidan mot järnvägen finns en
betydligt lägre bebyggelse, bland annat ett tullhus, som numera
fungerar som auktionskammare (Åström, 1988; Klintberg, 1990).
I slutet av sjuttiotalet blev Clemenstorget föremål för betydande
ingrepp, då ett par av de äldre byggnaderna revs och ersattes av
det så kallade Fokushuset. (Hur befolkningen i Lund reagerade på
denna förändring redovisades i ett par doktorsavhandlingar av
Sorte, 1982, sid 95-104, och Janssens, 1981, sid 5-10, samt 1984;
se också Kuller, 1988b.)
Bantorget ligger inte, som man skulle förvänta sig, mitt framför
Lunds järnvägsstation, utan något förskjutet söderut framför
Grand Hotel. Torget har nyligen restaurerats och fått nya bänkar
tillverkade efter gammal modell. Bantorget lades ut som torg på
artonhundrafemtiotalet när järnvägen drogs fram (Klintberg,
1990).
Några koloniområden i Lund
Enskilda koloniområden kom ganska långt ned på listan, troligen
för att de är så många som sexton stycken. Totalt nämndes olika
koloniområden av femtioåtta personer, men inget enskilt koloniområde
nämndes mer än av några få.
De första koloniträdgårdarna I Sverige anlades i Malmö och
Landskrona i slutet av artonhundratalet efter ideer från Tyskland
och Köpenhamn. För sin överlevnad började det växande industriproletariatet
anlägga små trädgårdar för odling av potatis, kål
och grönsaker. Kolonierna blev också en motvikt mot slumområden,
tuberkulos och ohälsosamma arbetsplatser. 1905 anlades den äldsta
kommunala kolonin i Lund, Östra Koloniträdgården, omfattande
trettioåtta lotter (idag Öster I). När Centralkommitten för Lunds
kolonister bildades 1915 var antalet lotter 608 och på tjugotalet
över åttahundra. Idag har intresset för koloni- och odlingslotter
ökat markant igen. Kolonistugornas arkitekturstilar är värda ett
studium i sig. I Lund finns också ett drygt tjugotal kommunala
odlingslottsområden (Bevaringskommitten, 1991; Klintborg 1990).
De många små andningshålen
Det är inte bara de stora parkerna, torgen och kyrkogårdarna som
lockar. Det finns i Lund en mängd små stadsdelsparker, promenadstråk
och vilaplatser med träd och buskar som utgör andningshål,
inte minst för äldre människor (Appendix). Dessa grönområden, som
endast angetts av ett fåtal, kan vara lika viktiga för den enskilde
som de mer populära platserna. Det är ofta platser som utnyttjas
i anslutning till boendet. De är jämnt fördelade över
staden. Genom sin närhet är det sådana andningshål, som man med
ökande ålder mer och mer hänvisas till. Genom sin annorlunda
karaktär kan de också ge de äldre ett litet privat revir.
55