Grönska - Lunds Tekniska Högskola

Visserligen vet vi att rädslan ofta är överdriven. Det är till
exempel endast en liten andel av de äldre som verkligen utsätts
för rån. I de ovan citerade svenska och engelska undersökningarna
var det fem procent som under senare år haft någon sådan obehaglig
upplevelse. Men människors rädsla grundas inte på enkla sannolikheter.
Vårt material visar att de som är rädda faktiskt går
ut något mindre än andra (Figur 9). Sambandet mellan rädsla och
utevistelse var för vintern r=-.15 (N=254, p=.Ol) och för sommaren
r=-.12 (N=224, p=.04). Sambandet är dock så svagt att vi kan
ifrågasätta om det i praktiken har någon betydelse. (Vi har vid
dessa beräkningar tagit hänsyn till att både utevistelse och
rädsla också samvariera med ålder genom att använda s.k. partiell
korrelation.)
Det kan också finnas andra mer fysiska hinder för utevistelse. Av
de äldre i Lund tyckte tjugofyra procent, det vill säga nästan
var fjärde person, att det var besvärligt att gå ut. Det var i
detta avseende ingen skillnad mellan sommar- och vintermaterialet.
Finns det något som kännetecknar denna stora grupp?
Först och främst kunde vi konstatera att åldern var av betydelse
(Tabell 4). De som ansåg det besvärligt att gå ut var i genomsnitt
mer än tre år äldre än de övriga (p=.0000)(8). Det var ingen
större skillnad mellan män och kvinnor, men de som ansåg det besvärligt
att gå ut var i större utsträckning ensamstående, sjuttio
procent gentemot endast ferntio procent bland dem som inte ansåg
det besvärligt (p=.0001)(9). De förra var också mer rädda för att
falla, att bli påkörda eller att rånas (p=.OOOO)(lO). Funktionsnedsättning
var också vanligare i denna grupp (p=.0000)(11). Här
är det nedsatt rörelseförmåga och balansrubbningar som utgör de
allvarligaste hindren. Den subjektiva hälsan var också sämre hos
de som ansåg det besvärligt att gå ut (p=.0000)(12). Däremot hade
det ingen betydelse om man var född och uppvuxen i staden eller
på landet.
Tabell 4. Hur skilde sig de som tyckte det var besvärligt att gå
ut från de övriga?
Besvärade Övriga p=
Högre ålder (år) 81.3 77.9 .0000
Fler ensamstående (%) 70 so .0001
Mer rädsla (0-4) 1.8 1.0 .0000
Fler nedsatta funktioner (0-4) 2.1 1.0 .0000
Sämre subjektiv hälsa (1-3) 2.1 2.4 .0000
De äldre fick också själva ange varför det var besvärligt att gå
ut (Tabell 5). Det var framför allt hälsoskäl som tycktes ligga
bakom oviljan att gå ut. Klimatet intog en andraplats, och detta
nämndes ungefär dubbelt så ofta om vintern som sommaren. På sommaren
var det framför allt blåsten som besvärade. Sådana faktorer
29