Grönska - Lunds Tekniska Högskola

och därigenom uppleva större delaktighet. En annan viktig frågeställning
var hur ensamhet och isolering kan motverkas genom att
de äldres egna resurser bättre tillvaratas.
De flesta människor i vårt land flyttar flera gånger under sin
livstid. Ju äldre de blir desto svårare blir en sådan omställningsprocess.
Möjligheten hos de personer som vistas i miljön att
känna igen sig och ha en känsla av kontroll är av stor betydelse.
I Karlskronaområdet har vi till exempel träffat på personer som
bott sjuttio år i samma bostad (Kuller, 1985, 1988a; Watzke,
1986). Bostaden och området blir därför mycket mer än service och
tak över huvudet. De utgör en spegling och förlängning av den
egna personen, en ram kring minnen och förhoppningar. Risken är
att förändringar, som skenbart borde medföra förbättringar, i
stället resulterar i att de äldre inte längre känner igen sig.
Ett syfte var att kartlägga den lokala traditionens betydelse för
äldre människor vid utevistelse. ·
I Sverige är vistelsen utomhus mest omfattande under sommarhalvåret.
Risken är särskilt stor att äldre människor undviker att gå
utomhus på vintern. Förutom dåligt klimat och väglag kan det
tänkas att grönområdenas planering bidrar till detta förhållande.
I en inventering av torgrum framkom bland annat att även sådana
torg, som om sommaren upplevs som mycket trivsamma, om vintern
tycks förlora större delen av sitt attraktionsvärde (Kuller,
1988b). Möjligen kan detta till en del sammanhänga med den negativa
psykologiska inverkan som frånvaro av grönska visat sig ha
(R. Kaplan, 1983; Ulrich, 1984). Sambandet mellan utomhusvistelse,
årstid och tillgång till grönska var därför viktigt
att närmare belysa.
Den sista mer övergripande frågeställningen avsåg trygghetsskapande
åtgärder vad gäller den yttre miljöns utformning. Äldre
människor har mer tid att vistas utomhus, och även hälsoskäl, som
behov av motion och dagsljus för att motverka stelhet och
skelettskörhet, talar härför. Ändå har det visat sig att äldre
personer upplever osäkerhet, och till och med rädsla, vid vistelse
i parker och grönområden av gängse slag. Det var därför viktigt
att kartlägga de äldres behov och preferenser avseende den
yttre miljÖn, särskilt med tanke på trygghetsskapande åtgärder.
Utformning av utemiljö för äldre människor är i detta avseende
ett direkt eftersatt område.
Undersökningens uppläggning
Som tidigare framhållits är problemområdet avseende äldres krav
på utemiljön tämligen outforskat. Detta understryks ytterligare
av att metodikfrågan när det gäller äldre och mycket gamla människor·
i sig är svårbehärskad. Genom en enkät till äldre bosatta i
Lund ville vi skaffa oss en systematisk överblick av deras 'uteliv'
. Genom att skicka ut enkäten både på vintern och på sommaren
försökte vi dessutom skapa oss en bild av årsvariationen i utevistelse.
Enkäten omfattade bland annat följande frågor: Var vistas de
äldre, när de är utomhus? Hur ofta sker detta och varför? Håller
man sig till sin egen stadsdel, eller rör man sig över hela Lund?
Vilka platser i Lund besöker man oftast? Vilka för- och nackdelar
17