Grönska - Lunds Tekniska Högskola

För att få en uppfattning om hur äldre människor själva upplever
sin livssituation intervjuades femhundra personer i åldrarna sextio
till sjuttio år om förhållanden som bland annat berörde boendet,
arbetet, fritiden, hälsan och ekonomin. (Imamoglu m. fl.,
1993; Kuller, 1985, 1988a). I avsikt att speciellt belysa miljöns
betydelse valdes personer från fem olika platser, ett innerstadsoch
ett ytterområde i Malmö, en stadsdel i Karlskrona samt ett
inlands- och ett kustområde i Karlskronatrakten. Bland annat
visade det sig att äldre människor lade stor vikt vid natur och
grönska i bostadsområdet.
Grahn och Sorte (1985) undersökte organiserade gruppers utnyttjande
av grönområden och fann därvid att grupper av äldre, sjuka
och handikappade i första hand efterfrågar kvaliteter som att områdena
har belagda gångbanor, tillgång till toaletter, etc. För
dessa grupper var stadsparks-folkparksmiljön den mest efterfrågade,
följd av den naturpräglade parkmiljön och den rofyllda parkmiljön.
Social samvaro och motionsaktiviteter prioriterades högt
av organiserade grupper. Den fysiska utformningen av miljön i
tätorterna tycktes spela en avgörande roll för att utomhusaktiviteter
över huvud taget organiseras. Bland de organiserade grupperna
var de äldre, sjuka och handikappade mest missgynnade (även
Andersson m. fl., 1984; Henriksson m. fl., 1976).
God utformning av utemiljön leder emellertid inte nödvändigtvis
till att äldre människor vistas mer utomhus. Attityder och vanor
från tidigare kan här spela en avgörande roll. Belbin (1972)
menade att en persons aktivitetsnivå är beroende av tidigare inlärning
och vanor, samt att en låg aktivitetsnivå i sin tur kan
leda till framtida otillfredsställelse och nedsatt fysisk förmåga.
I en studie av kvinnor före och efter pensioneringen fann
Ostberg och Kuller (1992) att en grupp av dessa kvinnor hade särskilt
få fritidsaktiviteter. Då det inte fanns några skillnader
vad gällde bakgrundsvariabler som hälsa, arbete och civilstånd
förklarade författarna detta i termer av vanor, intressen och
personlighet. (Även Carp, 1978-79; McGuire & Dottavio, 1986-87,
Rubenstein, 1987).
Berglund m.fl. (1985) studerade hur hemarbetande och barn utnyttjar
friytorna i Aspudden och Gröndal i Stockholm. De faktorer som
enligt författarna var av betydelse var: kontaktbehov, aktivitetsbehov,
behovet av att uppleva natur, behovet av trygghet med
avseende på den fysiska omgivningen samt behov av social trygghet.
Man fann också att äldre människor mer sällan utnyttjar
stadsdelsparker medan naturområden och mindre parker verkar vara
mer attraktiva för dem (även Berglund & Jergeby, 1988, 1989,
1992).
Samtidigt finns det en utbredd rädsla hos äldre människor för att
besöka grönområden som parker och kyrkogårdar, eller till och med
ta en kvällspromenad i det egna kvarteret. I vår egen undersökning,
som citerats ovan, uttryckte framför allt de som bodde i
städerna en sådan rädsla, i Karlskrona trettiosex procent, i
Malmö fyrtiotvå procent. I en ännu inte publicerad undersökning
av kvinnor i åldern sextiofem år i Malmö uttryckte sjuttiofem
procent sådan rädsla (Kuller & Steen, manuskript). Dessa procenttal
är av samma storleksordning som dem man finner i undersökningar
från europeiska och amerikanska städer (Mikellides & Willcocks,
1987; LaGrange & Ferraro, 1987). Man måste därför konsta-
13