Naturen nära dig - Ljungsbro Berg - Linköpings kommun
Naturen nära dig - Ljungsbro Berg - Linköpings kommun
Naturen nära dig - Ljungsbro Berg - Linköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Naturen</strong><br />
<strong>nära</strong> <strong>dig</strong><br />
utflyktsmål i <strong>Ljungsbro</strong> och <strong>Berg</strong><br />
Vill du veta mer?<br />
www.linkoping.se/natur<br />
Här hittar du utflyktsguiden ”<strong>Naturen</strong> i Linköping”, <strong>kommun</strong>ens<br />
guideprogram och naturvårdsprogram. På hemsidan<br />
kan du också läsa mer om <strong>kommun</strong>ens arbete med natur.<br />
www.naturguidning.se<br />
Information om ”Östergötlands naturguidningar”, ett samarbete<br />
mellan Länsstyrelsen och länets <strong>kommun</strong>er.<br />
Har du andra funderingar om <strong>kommun</strong>ens naturvårdsarbete<br />
är du välkommen att kontakta <strong>Linköpings</strong><br />
<strong>kommun</strong> ekologer på telefon 01320 64 00.<br />
Denna<br />
naturvårdssatsning<br />
har medfinansierats genom<br />
statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland.<br />
Produktion: Naturcentrum AB 2010. Upplaga: 6 000 ex<br />
Foto: M. Svensson (Motala ström), <strong>Linköpings</strong> <strong>kommun</strong> (Svartåmynningen),<br />
Naturcentrum AB (artbilder) & G. Billeson (övriga).<br />
1<br />
Svartåmynningens naturreservat ...........<br />
Svartåns mynning i Roxen är ett eldorado för<br />
fåglar! På strandängarna och i de grunda<br />
vattnen har över 250 olika fågelarter<br />
setts och området räknas som en<br />
våtmark av internationell betydelse.<br />
Tofsvipa, rödbena och gulärla hör till<br />
de betade strandängarnas karaktärsfåglar<br />
och är lätta att se. Du kan också spana<br />
efter rödspov – en av strandängarnas mest<br />
sällsynta invånare. I de täta vassruggarna<br />
bygger brun kärrhök sitt bo. Här bor<br />
också rörsångare, trastsångare, sävsparv,<br />
sothöna, vattenrall och rördrom. De blöta<br />
delarna innanför vassen, den så kallade<br />
rödspov<br />
Ill. P. Elfman<br />
blå bården, är omtyckt av änder som gräsand, årta, snatterand,<br />
kricka och skedand. I naturreservatet kan du uppleva många<br />
fascinerande skådespel: fiskande storskraksflockar, brushanar i<br />
parningsdans och ”det stora lyftet”, då tusentals gäss lyfter från<br />
strandängarna, är bara några exempel.<br />
Fågellivet är som livligast under vår och höst, men naturreservatet<br />
är värt ett besök året om. Här finns två besöksområden<br />
med fågeltorn; det vid Nybro är anpassat för rullstol.<br />
Vid Sättunaviken ser man ofta fåglarna på <strong>nära</strong> håll, vilket gör<br />
platsen till mångas favorit. Guidningar sker regelbundet.<br />
VÄGBESKRIVNING Vägen till besöksområdet vid Nybro är skyltad<br />
från <strong>Berg</strong>svägen. Ca 500 m söderut på <strong>Berg</strong>svägen går en väg österut<br />
(motsatt Ledberg) till Sättunavikens besöksområde.<br />
8<br />
Motala ströms ravin .............................<br />
Förr forsade Motala ström fram i den slingrande ravinen mellan<br />
Ljungsjön och <strong>Ljungsbro</strong>. Numera rinner här inte så mycket<br />
vatten, men i ravinen växer en spännande lövskog. Här kan vara<br />
svårt att ta sig fram, men gör ett försök – lönen för mödan kan<br />
bli en flygande safir! Här lever nämligen den blåskimrande och<br />
ovanliga kungsfiskaren. Rätt som det är kommer den flygande<br />
lågt över vattenytan.<br />
I den djungellika skogen<br />
finns också en rik<br />
växtlighet med exotiska<br />
svampar och grova ekar<br />
med sällsynta lavar.<br />
VÄGBESKRIVNING<br />
Ravinens övre del når du<br />
från Gunnarstorpsvägen,<br />
via grusväg mot Ljungsjöns<br />
utlopp och vidare<br />
längs gamla Tjällmovägen.<br />
Ravinens nedre del når<br />
du från Kungsbrovägen<br />
via grusväg till Nykvarns<br />
kraftstation.<br />
9<br />
Våxmossen ............................................<br />
På Våxmossen framförs ett häpnadsväckande skådespel varje<br />
vår. Då samlas orrtupparna ute på den öppna mossen för att<br />
framföra sin spektakulära dans, ti<strong>dig</strong>t i gryningen. Dansen sker<br />
under ihär<strong>dig</strong>t kuttrande och bubblande med inslag av ilskna<br />
väsanden. Att vara med om ett orrspel ger minnen för livet!<br />
Våxmossen är <strong>kommun</strong>ens största mosse och de öppna<br />
delarna i mitten är de mest storslagna. Olika slags vitmossor<br />
färgar den mjuka mattan<br />
i röda, gröna och bruna<br />
nyanser. Tuvullen med<br />
sin vita bomullstopp<br />
är ett karaktäristiskt<br />
inslag. Här växer också<br />
Norrlands gula guld –<br />
hjortron.<br />
VÄGBESKRIVNING Parkera<br />
vid vägskälet ”Tyttorp 2”<br />
på Gunnarstorpsvägen.<br />
Följ den bommade vägen<br />
tills du ser mossen till<br />
vänster.<br />
2<br />
Du har säkert lagt märke till de rundade höjderna på slätten<br />
sydväst om Vreta kloster; likt valryggar som bryter havsytan<br />
reser sig de långsträckta kullarna över omgivningen. Geo logerna<br />
kallar kullarna för drumliner. De är uppbyggda av morän och<br />
bildades under istiden. De torra moränbackarna hör till de<br />
äldsta odlingsmarkerna på Östgötaslätten. Utsikten från toppen<br />
av drumlinerna är enastående. Det tyckte nog också de människor<br />
som begravde sina närstående här på järnåldern. Mellan<br />
gravhögarna växer en fin flora med solvända, gullviva och<br />
brudbröd.<br />
VÄGBESKRIVNING Sväng mot Ledberg vid Vreta Klosters kyrka. Sväng höger<br />
mot Knivinge när du kört över väg 34. Direkt efter de första husen på höger<br />
sida (Håckla), hittar du en stig som leder upp till den norra drumlinen.<br />
3<br />
10<br />
Håckladrumlinerna ............................<br />
Pålstorp ...............................................<br />
Vid Pålstorp, ett stenkast från <strong>Berg</strong>s slussar och Roxen, ligger<br />
flera fina betesmarker. Från Gullbergshögen, som sägs vara<br />
en gammal tingsplats, och de andra betesmarkerna har du en<br />
magnifik utsikt över Roxen och slätten. I de torra backarna<br />
växer backklöver, brudbröd, getväppling och darrgräs. Marken<br />
i Pålstorp innehåller kalk vilket delvis förklarar rikedomen av<br />
örter. Hundratals år av bete är en annan förklaring. Gullbergshögen<br />
och de andra<br />
betesmarkerna i Pålstorp<br />
darrgräs<br />
tillhör, liksom Håckladrumlinerna,<br />
några av<br />
Östgötaslättens äldsta<br />
odlingsmarker. Trakten<br />
är rik på fornlämningar<br />
och i Pålstorp finns flera<br />
gravhögar, sannolikt från<br />
bronsåldern.<br />
VÄGBESKRIVNING Pålstorp<br />
nås bäst till fots eller cykel.<br />
En bra utgångspunkt är<br />
<strong>Berg</strong>s slussar.<br />
Tyttorp ..............................................<br />
Grusvägen mot Tyttorp slingrar fram<br />
genom ett vackert odlingslandskap. De<br />
böljande betesmarkerna omges av tusentals<br />
meter av välhållen trägärdesgård – en<br />
ovanlig syn i vårt moderna kulturlandskap.<br />
Tankarna vandrar mot tider som flytt, men<br />
även om landskapet förändrats ovanligt lite<br />
är Tyttorp en rationellt brukad gård.<br />
Betesmarkerna i Tyttorp myllrar av liv! I juni blommar<br />
kattfot i mängder. Den ulliga växten från Taubes Sjösala vals har<br />
annars blivit en ovanlig syn – liksom flera av hagmarkens växter<br />
hotas den av igenväxning. Törnskatan trivs också i de betade<br />
markerna. Den svarta ögonmasken gör den lätt att känna igen<br />
så det är lönt att spana efter den i toppen av någon enbuske.<br />
Till mångfalden hör också en lång rad fjärilar.<br />
VÄGBESKRIVNING Sväng<br />
höger mot Tyttorp från<br />
Gunnarstorpsvägen. Efter<br />
ca 2 km når du gården<br />
Tyttorp. Passera bostadshuset<br />
och sväng vänster,<br />
för att parkera utanför<br />
hagen med en gammal<br />
smedja. Ett bra alternativ<br />
är att parkera redan i vägskälet<br />
efter drygt 1 km, vid<br />
en vacker björkhage, och<br />
vandra genom denna upp<br />
mot enehagen.<br />
Allemansrätten innebär bland annat att:<br />
• du får färdas över annans mark, men inte för <strong>nära</strong> tomter eller i<br />
planteringar och växande gröda,<br />
• du inte får köra motorfordon i terrängen,<br />
• du får tälta enstaka natt på annans mark utan att be om lov,<br />
• du får elda på lämplig plats, men inte om det är eldningsförbud,<br />
• du får plocka blommor, svamp och bär (utom fridlysta arter), men<br />
inte bryta kvistar,<br />
• hundar ska hållas i koppel mellan den 1 mars och 20 augusti,<br />
• du får gå genom betesmarker, men stör inte betesdjuren och tänk<br />
på att stänga grindar.<br />
törnskata<br />
Ill. P. Elfman<br />
4<br />
Ugglebohagen och Heda betesmark ....<br />
Mellan <strong>Berg</strong> och <strong>Ljungsbro</strong> kantas Göta kanal av blomsterrika<br />
betesmarker. Här äter betande djur sig mätta om sommarhalvåret.<br />
Tack vare betesdjuren är markerna rika på gräs och örter,<br />
växter som är väl anpassade till livet i hagen. För att inte bli<br />
uppätna har växterna olika skydd. Många har bladrosetten tätt<br />
tryckt intill marken. Andra smakar illa eller bär vassa taggar.<br />
Informationsskyltar på<br />
plats berättar mer om<br />
betesmarkernas växter<br />
och djur. I området finns<br />
också flera fornlämningar<br />
och en bergart med det<br />
egendomliga namnet<br />
kalktuff!<br />
VÄGBESKRIVNING Före<br />
vändplanen i slutet av Hedagatan<br />
finns parkeringsplatser<br />
längs vägen. Följ sedan<br />
gång- och cykelvägen till<br />
närmaste stängselpassage.<br />
5<br />
Drabbisdal och Blackbäcken ...............<br />
Linköping är ekarnas stad – få städer i landet har så många<br />
vackra ekmiljöer att visa upp. Drabbisdal är bara ett exempel.<br />
Här växer ett 40-tal ekbjässar och längs Blackbäcken står grova<br />
almar, askar och alar.<br />
En enda gammelek kan vara hem för hundratals lavar, mossor,<br />
skalbaggar och svampar. Den blodröda oxtungssvampen är<br />
en av dem och lätt att se. Många andra av ekens invånare kan<br />
vara svåra att upptäcka<br />
för ett otränat öga, men<br />
med lupp eller försto-<br />
oxtungssvamp<br />
ringsglas i handen ökar<br />
chansen. Då kanske du<br />
upptäcker någon av de<br />
många små knappnålslavar<br />
som växer på ekarnas<br />
skrovliga bark.<br />
VÄGBESKRIVNING<br />
Drabbis dal nås bäst till fots<br />
eller cykel. Området nås<br />
också med buss via den<br />
närliggande busshållplatsen<br />
”Hagvägen”.<br />
tjärblomster<br />
<strong>Naturen</strong> <strong>nära</strong> <strong>dig</strong> ................<br />
Den här foldern handlar om naturen i<br />
<strong>Ljungsbro</strong> och <strong>Berg</strong>. Med den vill vi inspirerera<br />
<strong>dig</strong> – som bor här eller är på tillfälligt<br />
besök – till gröna utflykter i din närnatur.<br />
Här finns tips både för <strong>dig</strong> som uppsöker<br />
naturen för avkoppling och en lugn stund,<br />
och för <strong>dig</strong> som vill lära mer om spännande<br />
växter och djur i din omgivning.<br />
Tio värdefulla naturområden beskrivs, de flesta på gång-<br />
eller cykelavstånd från ditt hem och samtliga inom en mils<br />
radie från centrala <strong>Ljungsbro</strong>. Blommande hagmarker, fågelrika<br />
strandängar och stilla myrar – alla är de hem för en stor<br />
mångfald av växter och djur. De är också vackra miljöer med<br />
möjlighet till rika naturupplevelser. I utflyktsguiden ”<strong>Naturen</strong> i<br />
Linköping” finns mer att läsa om flera av de beskrivna områdena.<br />
<strong>Naturen</strong> väntar runt hörnet – så ut och njut!<br />
<strong>Naturen</strong> i <strong>Ljungsbro</strong> och <strong>Berg</strong> .............<br />
I <strong>Ljungsbro</strong> och <strong>Berg</strong> är det <strong>nära</strong> till vatten. Göta kanal och<br />
Motala ström följs åt genom de båda tätorterna på sin väg<br />
mot Roxen. I söder mynnar Svartåns slingrande lopp i sjön.<br />
Närheten till vatten ger förutsättningar för en rik mångfald<br />
av växter och djur. Västra Roxens stränder är några av de mest<br />
värdefulla naturmiljöerna i länet.<br />
Heda betesmark<br />
6<br />
Kungsbro naturreservat ......................<br />
<strong>Naturen</strong> i Kungsbro liknar i mångt och<br />
mycket den i Svartåmynningens naturreservat.<br />
Liksom Svartåmynningen är<br />
Kungsbro ett fågelrike av hög klass som<br />
uppmärksammats internationellt.<br />
I Kungsbro finns det träskoxar – eller<br />
rördrommar som vi numera kallar dem.<br />
Rördrommens latinska namn betyder<br />
ungefär ”brölande tjur” – en träffande beskrivning på<br />
gulärla<br />
Ill. P. Elfman<br />
fågelns dova läte som kan höras på en halvmils avstånd. Roxen<br />
är också populär bland storskrakar, som inför flytten mot varmare<br />
breddgrader samlas i stora flockar. Vid sjön har som mest<br />
25 000 storskrakar setts samti<strong>dig</strong>t! Kungsbro är en bra plats för<br />
att bevittna storskrakarnas kollektiva fiskefänge. För att lättare<br />
komma åt sitt byte driver storskrakarna fiskstimmen mot grunt<br />
vatten. Jakten utförs i imponerande flygformationer.<br />
Norr om strandängarna finns en vacker ekhage där du kan<br />
njuta av ängsskallra, brudbröd, korskovall och solvända.<br />
VÄGBESKRIVNING Från Stjärnorpsvägen norr om <strong>Berg</strong> finns en skylt<br />
mot reservatets parkering och fågeltorn.<br />
7<br />
Göta kanal ............................................<br />
Längs Göta kanal växer kilometerlånga trädrader med lönn,<br />
alm, ek och lind. Lövträdens kronor bildar en lummig grönska<br />
som är lätt att uppleva från de gamla dragvägarna, som kantar<br />
kanalen hela vägen mellan <strong>Berg</strong> och Borensberg. Förr var det<br />
oxar och hästar som trampade de grusade vägarna för att dra<br />
segelskutorna framåt mot nästa sluss. Nuförtiden är dragvägarna<br />
populära promenad- och cykelstråk.<br />
De gamla, grova<br />
träden invid kanalen är<br />
värdefulla för vedlevande<br />
insekter och hålhäckande<br />
fåglar som nötväcka och<br />
svartvit flugsnappare.<br />
Ibland drar kungsfiskaren<br />
förbi som en isblå pil.<br />
Om kvällen kan du med<br />
lite tur få se fladdermöss!<br />
VÄGBESKRIVNING <strong>Berg</strong>s<br />
slussar är en bra utgångspunkt<br />
för en promenad eller<br />
cykeltur längs kanalen.<br />
Svartån<br />
<strong>Ljungsbro</strong> och <strong>Berg</strong> ligger mitt emellan djup skog och bör<strong>dig</strong><br />
slättbygd. En bergbrant (en förkastning) parallellt med Motala<br />
ström bildar gränsen mellan slätten i söder och skogen i norr.<br />
Skogen öppnar här och var upp sig mot stilla mossar och småskaliga<br />
odlingslandskap med blommande hagmarker. På den<br />
bör<strong>dig</strong>a slätten skapas variation av vattendrag, alléer och gamla<br />
träd i anslutning till gårdar och kyrkor.<br />
Kommunens arbete med natur ..........<br />
Information och tillgänglighet. Foldrar som den här, skyltar,<br />
markerade leder och rastplatser gör naturen än mer välkomnande.<br />
Guidningar, ofta i tätorts<strong>nära</strong> natur, ger upplevelser och<br />
kunskap.<br />
Praktiskt naturvårdsarbete. En del naturmiljöer kräver lite extra<br />
omtanke för att dess invånare skall trivas, t.ex. ekmiljöer och<br />
hagmarker. Frihuggning av grova träd, röjning och stängsling<br />
av igenvuxna betesmarker samt återskapande av dammar och<br />
fria vandringsvägar i vattendrag är exempel på sådana åtgärder.<br />
Kommunen bildar och sköter också flera naturreservat.<br />
Inventeringar och naturvårdsprogram. Undersökningar<br />
av olika slag genomförs årligen eftersom vi vill veta mer om<br />
värdefulla naturmiljöer, ovanliga och hotade arter. Kommunens<br />
naturvårdsprogram redovisar var den värdefulla naturen finns.<br />
Det pekar också ut riktningen för <strong>kommun</strong>ens naturvårdsarbete<br />
och är ett viktigt planeringsunderlag.
Med hjälp av numren i bildtexterna får du veta i vilket<br />
område du kan se de avbildade djuren och växterna.<br />
Med sina v-ställda vingar är brun kärrhök<br />
lätt att känna igen då den jagar över vassar<br />
och strandängar (1, 6). Ill. P. Elfman.<br />
Storskraken är en<br />
skicklig fiskare (1, 6).<br />
Ill. P. Elfman.<br />
Rödbenan är omisskännlig med<br />
sina klart lysande ben. Det är<br />
också en pratglad fågel som röjer<br />
sig genom ett högljutt kly-kly-kly<br />
(1, 6). Ill. N. Forshed.<br />
Kattfot växer i torra<br />
betesmarker som aldrig<br />
har gödslats (10).<br />
Ill. N. Forshed.<br />
Brudbröd<br />
växer i soliga<br />
torrbackar,<br />
gärna där det<br />
finns kalk. Förr<br />
i tiden maldes<br />
brudbrödets<br />
rotknölar till<br />
mjöl som<br />
användes i<br />
brödbak (2, 3,<br />
4, 5, 10).<br />
Ill. M. Holmer.<br />
Orren känns<br />
igen på sin<br />
lyrformade<br />
stjärt (9).<br />
Ill. M. Holmer.<br />
Som en blå blixt<br />
flyger kungsfiskaren<br />
genom luften (8).<br />
Ill. N. Forshed.<br />
Brun nållav – en av<br />
många knappnålslavar på<br />
grova ekar (5, 6, 8).<br />
Ill. M. Holmer.<br />
I Ugglebohagen<br />
finns<br />
ett litet kalkkärr<br />
där den<br />
vackra orkidén<br />
kärrknipprot<br />
blommar i juli<br />
månad (4).<br />
Ill. M. Holmer.<br />
Sollstorp<br />
Södra<br />
Lund<br />
Åbylund<br />
Ljungstorp<br />
Gillberga<br />
Ljungsjön<br />
Högåsa<br />
Karlsborg<br />
Järngården<br />
Flistad brunn<br />
Löt<br />
Mossen<br />
Norrby<br />
Lilla<br />
Norrby<br />
Ljungs slott<br />
Midsommargården<br />
Gunnarslund<br />
Myra<br />
Norrbyhult<br />
Ljung<br />
Gråhallen<br />
N<br />
Göta kanal<br />
Sånntorp<br />
Jakobslund<br />
Södra Torp<br />
Kärrsjö<br />
Nyland<br />
Ljungsjön<br />
Lyckhem<br />
34<br />
Stensätter<br />
Björklund<br />
Börstorp<br />
Västra Skarpåsen<br />
Nygård<br />
Norra Torp<br />
Knivinge<br />
Backgården<br />
0 1 2 km<br />
9<br />
Glanstad<br />
gamla Tjällmovägen<br />
Eriksdal<br />
Jakobslund<br />
Pettersburg<br />
Blommelund<br />
Stora Sjögestad<br />
Järngården<br />
Håckla<br />
Högby<br />
Sandbäcken<br />
Göta kanal<br />
Gunnarstorpsv.<br />
2<br />
7<br />
Galtbron<br />
Stora Bjälösa<br />
Rökinge<br />
Västerbränninge<br />
Lilla Tyttorp<br />
O G Svenssons väg<br />
4<br />
10<br />
Tyttorp<br />
Vedaberg<br />
Vreta klosters<br />
golfklubb<br />
LJUNGSBRO<br />
Hedag.<br />
Brunnby<br />
Vreta kloster<br />
kyrka<br />
Klostergården<br />
Vallby<br />
Krokbränninge<br />
Gerstorp<br />
8<br />
Motala ström<br />
Göta kanal<br />
Kottorp<br />
Viggsätter<br />
Veda<br />
Hagegården<br />
Dottersätter<br />
Olstorp<br />
Motionscentrum<br />
Björkö<br />
kraftstation<br />
Kungsbrov.<br />
Vreta<br />
kloster<br />
Blackbäcken<br />
Frälsegården<br />
Gullbergshögen<br />
Härna<br />
Sjövik<br />
Svartån<br />
Kaga<br />
5<br />
BERG<br />
Björklund<br />
Stjärnorpsv.<br />
Pålstorp<br />
Norget<br />
Hagtorpet<br />
Transätter<br />
Smedshemmet<br />
Kungsbro<br />
<strong>Berg</strong>s slussar<br />
3<br />
<strong>Berg</strong>sv.<br />
6<br />
Nybrobaden<br />
Nybro<br />
Alguvi<br />
Åbyfallet<br />
Åbysätter<br />
Eklundshov<br />
Flemma<br />
Sörby<br />
Anderstorp<br />
Roxen<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
Utflyktsmål som beskrivs i foldern<br />
Naturreservatsgräns<br />
Parkering<br />
Parkering, anpassad för rullstol<br />
Toalett, anpassad för rullstol<br />
Fågeltorn<br />
Fågeltorn, anpassat för rullstol<br />
Stjärnorp<br />
Badplats<br />
Golfbana<br />
Motionsspår (för löpning, skidor & MTB)<br />
Vandrarhem<br />
Rusthållet<br />
Sättuna<br />
Fiskarhemmet<br />
Svartåmynningens naturreservat<br />
Snavetorp<br />
Håckladrumlinerna<br />
Pålstorp<br />
Ugglebohagen och Heda betesmark<br />
Drabbisdal och Blackbäcken<br />
Kungsbro naturreservat<br />
Göta kanal<br />
Motala ströms ravin<br />
Våxmossen<br />
Snavudden<br />
Tyttorp<br />
Intressant fågelliv<br />
Blomsterrika betesmarker<br />
Artrika lövträdsmiljöer<br />
Utflyktsmål med vacker utsikt<br />
Grova ekar<br />
1
Change language