Stångån genom Linköping- inventering och naturvärdesbedömning

NATUR 

I LINKÖPING 

2005:1 

Stångån genom Linköping 

inventering och naturvärdesbedömning

Stångån genom 

Linköping 

Inventering och naturvärdesbedömning 

Linköpings kommun 

2005

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING.............................................................................................................. 1 

1-. BAKGRUND........................................................................................................................ 5 

2. METODIK ............................................................................................................................. 6 

2.1 Undersökningstyper ......................................................................................................... 6 

2.2 Uppdelning av Stångån, val av lokaler............................................................................. 6 

2.3 Personal ............................................................................................................................ 6 

2.4 Rapportens utformning..................................................................................................... 6 

2.5 Naturvärdesbedömning .................................................................................................... 6 

2.6 Biotopkartering................................................................................................................. 7 

2.7 Nätprovfiske..................................................................................................................... 7 

2.8 Notfiske ............................................................................................................................ 7 

2.9 Bottenfauna ...................................................................................................................... 8 

2.9.1 Provtagning och analys ............................................................................................. 8 

2.9.2 Utvärdering................................................................................................................ 8 

2.10 Stormusslor..................................................................................................................... 9 

2.11 Vegetationsundersökning............................................................................................... 9 

3. RESULTAT ......................................................................................................................... 10 

3.1 Sammanfattande resultat och naturvärdesbedömning för de olika delsträckorna.......... 10 

3.1.1 Delsträcka A, från Roxen till Nykvarn.................................................................... 10 

3.1.2 Delsträcka B, från Nykvarn till Tannefors .............................................................. 10 

3.1.3 Delsträcka C, från Tannefors till Hackefors............................................................ 11 

3.1.4 Delsträcka D, från Hackefors till Slattefors ............................................................ 12 

3.2 Biotopkartering............................................................................................................... 13 

3.2.1 Sammanställning av Protokoll A - Vattenbiotop .................................................... 13 

3.2.2 Sammanställning av Protokoll B – Omgivning/närmiljö........................................ 14 

3.2.3 Vandringshinder...................................................................................................... 15 

3.3 Nätprovfiske................................................................................................................... 15 

3.4 Notfiske .......................................................................................................................... 21 

3.5 Bottenfauna .................................................................................................................... 21 

3.5.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn....................................... 21 

3.5.2 Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors ........................................ 22 

3.5.3 Sträcka C. Tannefors till Hackefors ........................................................................ 23 

3.5.4 Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors ................................................................ 24 

3.6 Stormusslor..................................................................................................................... 25 

3.7 Vegetationsundersökningar............................................................................................ 25 

3.7.1 Resultat från delsträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn....................................... 25 

3.7.2 Resultat från delsträcka B. Från Nykvarn till Tannefors ........................................ 26 

3.7.3 Resultat från delsträcka C. Tannefors till Hackefors .............................................. 26 

3.7.4 Resultat från delsträcka D. Från Hackefors till Slattefors....................................... 26 

4. TACK................................................................................................................................... 26 

5. REFERENSER..................................................................................................................... 27

Stångån ALcontrol AB Sammanfattning 

På uppdrag av Linköpings kommun har 

ALcontrol AB i Linköping genomfört uppdraget 

”Inventering och naturvärdesbedömning 

av Stångån genom Linköpings 

stad” under 2004 och 2005. 

Uppdraget innebar inventering och biotopkartering 


stad, sträckan från Slattefors kraftstation 

till utloppet i Roxen. Naturvärdesbedömningar 

genomfördes med ovanstående undersökningar 

som grund. Projektet avses 

ge underlag för 

• fysisk planering 

• Naturvård, t.ex. områden/sträckor 

eller hotade arter som kan behöva 

speciella insatser i form av skydd 

eller skötsel/restaurering 

• miljöövervakning 

Stångån passerar genom sitt lopp från 

Slattefors sluss till Roxen tre migrationsbarriärer 

(vandringshinder) för fisk och 

annan akvatisk fauna. Barriärerna utgörs 

av elkraftverk och/eller slussar. Mot 

grundval av detta delades ån i dessa från 

varandra delvis separerade fyra sträckor i 

vilka samtliga undersökningstyper finns 

representerade. Sträckorna kallades A, B, 

C och D och motsvarar: 

Sträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn 

Sträcka B. Från Nykvarn till Tannefors 

Sträcka C. Tannefors till Hackefors 

Sträcka D. Från Hackefors till Slattefors 

Se karta sidan 4. 

Undersökningstyperna som ingick i undersökningen 

var: 

• Biotopkartering 

SAMMANFATTNING 

1 

• Bottenfaunaprovtagning med 

sparkprov på hårdbotten, ekmanhugg 

i mjukbotten och kvalitativt 

sökprov med håv i vegetationszon. 

• 

• Inventering av stormusslor 

• Vegetationsundersökning 

• Nätprovfiske 

• Notfiske efter nissöga 

De största naturvärdena och områden 

med mest värdefulla inslag ligger i nedre 

respektive övre delarna av den karterade 

sträckan. I de nedre delarna mot Roxen 

finns deltabildningar och två – tre korvsjöar 

bildade av avsnörpta meanderslingor. 

Vidsträckta vassområden utmed mynningen 

bildar viktiga refugier för mycket fågel. 

De stora vassbältena och salixbestånden i 

den våta miljön gör att de nedre delarna av 

Stångåns omgivningar är svåra att röra sig i 

för människor, framförallt gäller det den 

östra stranden och deltaområdena. Detta 

ger ett direkt skydd för många fågelarter. 

Detta i kombination med den stora fiskmängden 

och det rika insektsliv som finns i 

en sådan miljö och närheten till Linköping 

stad gör att naturvärdena bedöms som 

mycket höga i den nedre delen av Stångån 

(d.v.s. från mynningen i Roxen t.o.m. 

korvsjöarna på den östra sidan). För att 

värna fiskars lek och fåglars häckning är 

det viktigt att värna dessa miljöer. 

Inne i stadsmiljöerna, invid annan bebyggelse 

och vid industriområdena är mycket 

av de naturliga stränderna försvunna och 

ersatta med strandskoningar i sten. I dessa 

miljöer utgör sträckor med naturliga stränder, 

överhängande vegetation och buffertzoner 

med exempelvis salix mot konstgjorda 

markslag höga naturvärden. Viktiga 

refugier och inslag som bryter monotonin i


ett uträtat vattendrag med stensatta stränder 

kan vara öar av salix och/eller 

vass/jättegröe. Därför tillmäts dessa höga 

naturvärden i den karterade sträckan av 

Stångån. Åtgärder för att öka graden av 

naturlighet är betydelsefullt för den biologiska 

mångfalden i och kring ån. Viktigt är 

också att vidta åtgärder för att skydda 

kvarvarande naturliga stränder/vattennära 

zoner mot exploatering som innebär att 

dessa miljöer än mer minskar i omfattning. 

I de övre delarna av den aktuella åsträckan 

finns inslag av ohävdade öppna våtmarker 

men också våtmarker med inslag av träd 

och buskar. Dessa områden återfinns i regel 

inte i direkt anslutning till bebyggelse 

men tillmäts ändå ett högt naturvärde då 

det är en naturtyp som är viktig för den 

biologiska mångfalden och som har försvunnit 

i stor utsträckning, framförallt i 

stadsnära miljöer. Vid Landeryds golfbana 

bedöms hela flodplanet som naturligt, något 

som är mycket ovanligt. 

Totalt fångades i nätprovfisket 1092 fiskar 

med en sammanlagd vikt av drygt 43 

kg fördelat på 12 nät. På den nedersta 

sträckan närmast Roxen fångades drygt 

hälften av all fisk sett både till antal och 

vikt . Anledningen till den ojämna fördelningen 

är en av att mycket fisk vandrar in 

från Roxen. Sammanlagt fångades 10 olika 

fiskarter. På den översta sträckan fångades 

fyra st. aspar men på de längre nedströms 

belägna sträckorna uteblev den från fångsten. 

Sträcka A var artrikast med sju olika 

arter. Förutom fisk fångades också signalkräfta 

i näten. Fyra st. aspar fångades, 

samtliga på delsträcka D. Dessa härrör 

troligen från den uppströms liggande sjön 

Ärlången vid vilkens inlopp leklokaler för 

asp finns. Aspen är en hotad art i Sverige 

och i hela Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv 

för Natura 2000 och är rödlistad 

i kategorin Sårbar. Regleringen av ån i de 

inventerade sträckorna omöjliggör aspens 

lekvandring. Nedströms dämmet vid Nykvarn 

skulle asplek kunna vara möjligt om 

ett kontinuerligt minstaflöde säkerställdes. 

2 

Notfiske kunde genomföras vid Hjulsbro 

där ett nissöga fångades. Nissöga är rödlistad 

som missgynnad och är även upptaget 

på EU s Natura 2000-lista för skyddsvärda 

arters livsmiljöer. 

Bottenfaunan i Stångån uppvisade en för 

området normal sammansättning med totalt 

106 arter. En rödlistad nattslända, Leptoceraus 

tineiformis, påträffades i vegetationen 

vid lokal A1. Dessutom förekom flera 

ovanliga arter i proverna. Stångån är i 

provområdet ett relativt lugnflytande och 

näringsrikt vattendrag, men tack var en god 

syretillgång bedömdes bottenfaunan på 

samtliga lokaler utom en vara ej eller obetydligt 

påverkad av näringsämnen och/eller 

organiskt material. Undantaget var den 

längst nedströms liggande lokalen A1, där 

bottenfaunan i sparkprovet uppvisade någon 

form av störning, troligen från påverkan 

av ån genom dess lopp genom Linköping 

Bottenfaunan vid samtliga lokaler 

bedömdes vidare vara ej eller obetydligt 

påverkade av försurning. Bottenfaunan i 

vegetationen vid lokal A1 bedömdes hysa 

mycket höga naturvärden genom förekomsten 

av den rödlistade nattsländan. 

Vid inventeringen av stormusslor påträffades 

fyra arter. Musslorna förekom överlag 

i måttliga tätheter, men det var något 

färre arter och individer i den längst nedströms 

liggande provytan (A4) jämfört 

med de övriga provytorna. Flat dammussla 

(Pseudoanodonta complanata), som är en 

relativt ovanlig art (rödlistad och upptagen 

på IUCN:s globala rödlista), påträffades i 

de två uppströms liggande provytorna C2 

och D2. De övriga arterna var Stor respektive 

Vanlig dammussla (Anodonta anatina 

respektive A. cygnea) samt Spetsig målarmussla 

(Unio tumidus). Dessa är relativt 

vanliga på mjukbottnar i lugnflytande, 

större vattendrag där de sitter och filtrerar 

ut föda i form av förbipasserande organiskt 

material. 

Vid vegetationsundersökningen påträffades 

de ovanliga arterna bandnate, uddnate


och långnate. Uddnate och långnate noterades 

på lokal C2 medan bandnate registrerades 

på lokal D2. Uddnate och bandnate 

är rödlistade och betecknas som sårbara 

(VU). På sträcka B bedömdes vegetationen 

påverkad av reglering och/eller båttrafik. 

Fyra vandringshinder för fisk och bottenfauna 

finns i de fyra vattenkraftverken och 

slussarna på sträckan. Slussarna medger 

vis möjlighet till vandring men bedöms 

ändå som vandringshinder. Att åstadkomma 

fri vandringsväg vid Nykvarn är troligen 

inte så komplicerat medan de tre övriga 

troligen kräver branta fisktrappor som 

riskerar att fungera dåligt. 

De formella skydd/klassningar som finns 

för Stångån och dess omgivningar är idag: 

Natura 2000-området Västra Roxen enligt 

fågeldirektivet. Innefattar västra Roxen och 

Stångån t.o.m. där ett dike mynnar från 

SO, i höjd med ett vindkraftverk stående 

på en åkerholme. 

Ramsarområdet västra Roxen sträcker sig 

upp i Stångån t.o.m. Nykvarn. Konventionen 

om våtmarker av internationell betydelse 

i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar 

kallas vanligen Ramsarkonventionen 

Bland de åtaganden som följer med konventionen 

kan bl.a. nämnas 

• att inkludera bevarandet av våtmarker 

vid planeringen av markanvändning 

• att bilda naturreservat 

3 

I Linköpings kommuns naturvårdsprogram 

placeras Stångån från Roxen t.o.m. Nykvarn 

i högsta naturvärdesklass, av nationellt 

intresse (klass 1). 

Från Nykvarn och uppåt är Stångån klassad 

i klass 3 - av kommunalt intresse. De 

områden som redovisas i naturvårdsprogrammet 

har genom detta inget automatiskt 

skydd. De lyfts dock fram som värdefulla 

naturområden vilket innebär att hänsyn 

skall tas vid avvägningar mot andra markanvändningsintressen 

i t.ex. den fysiska 

planeringen. 

Linköping 2005-06-20 

ALcontrol AB 

Fredrik Holmberg 

Projektansvarig 

Anna Norman 

Granskning av rapport


A1 A3 och A4 

C1 

Figur 1. Karta över området med sträckindelningar och undersökta lokaler 

B1 

4 

B3 

C2 

= Gräns mellan två sträckor 

D2

Stångån ALcontrol AB Bakgrund 

På uppdrag av Linköpings kommun har 

ALcontrol AB i Linköping genomfört uppdraget 

”Inventering och naturvärdesbedömning 


stad” under 2004 och 2005. 

Uppdraget innebar inventering och biotopkartering 


stad, sträckan från Slattefors kraftstation 

till utloppet i Roxen. Naturvärdesbedömningar 

genomfördes med ovanstående undersökningar 

som grund. Projektet avses 

ge underlag för 

1-. BAKGRUND 

Figur 2. Bottenfaunaprovtagning uppströms badplatsen vid Hjulsbro. 

5 

• fysisk planering 

• Naturvård, t.ex. områden/sträckor 

eller hotade arter som kan behöva 

speciella insatser i form av skydd 

eller skötsel/restaurering 

• miljöövervakning

Stångån ALcontrol AB Metodik 

2.1 Undersökningstyper 

Projektet har varit uppdelat i dels en biotopkartering 

med naturvärdesbedömning 

som genomfördes i juni 2004, dels i ett 

paket med olika inventeringsmetoder. Inventeringsmetoderna 

utgjordes av undersökningstyperna 

• bottenfauna i hårdbotten med 

sparkprov, november 2004 

• bottenfauna i mjukbotten med Ekmanhämtare, 

november 2004 

• bottenfauna i vegetationszon med 

håvdrag, november 2004 

• fisk med nätprovfiske , augusti 

2004 

• notfiske efter nissöga, september 

2004 

• kvalitativ inventering av stormusslor, 

augusti 2004 

• vegetationsundersökning, augusti 

2004 

2.2 Uppdelning av Stångån, val av 

lokaler 

Stångån passerar genom sitt lopp från 

Slattefors sluss till Roxen tre migrationsbarriärer 

för fisk och annan akvatisk fauna 

som utgörs av elkraftverk och/eller slussar. 

Mot grundval av detta delades ån i dessa 

fyra delsträckor i vilka samtliga undersökningstyper 

finns representerade. Sträckorna 

kallades A, B, C och D och motsvarar: 

Sträcka A. Från Roxen upp till Nykvarn 




2. METODIK 

6 

Lokalerna har valts efter lämplighet för 

respektive undersökning och har namngivits 

med bokstaven för sträckan plus ett 

löpnummer med lägst nummer längst nedströms. 

Således är den nedersta lokalen på 

sträcka A benämnd A1. 

2.3 Personal 

Projektledare har varit Fredrik Holmberg, 

ALcontrol i Linköping. Projektledaren har 

också genomfört biotopkartering och provfiske 

samt sammanställt slutrapporten. Övriga 

deltagare återfinns under respektive 

undersökningstyp 

2.4 Rapportens utformning 

Resultaten presenteras i rapportens huvuddel 

där de behandlas och diskuteras efter 

respektive undersökningstyp. Detaljerade 

resultat, artlistor m.m. återfinns i respektive 

bilaga för de olika undersökningstyperna. 

Databas från biotopkarteringen levereras 

i formatet Microsoft Access. 

2.5 Naturvärdesbedömning 

Bedömning av naturvärden i samband med 

en biotopkartering i fält är en icke helt objektiv 

metod utan bygger till vis del på 

känsla för vattendrag och naturmiljöer som 

har högt naturvärde. Miljöerna kan också 

ha olika naturvärden beroende på var de är 

belägna. I stadsmiljö som i fallet med 

Stångån mellan Slattefors och Roxen får 

exempelvis sträckor med högt inslag av 

naturliga stränder högt värde. Till de mer 

subjektiva bedömningarna vägs mer objek-


tiva värden som förekomsten av korvsjöar, 

deltan, eventuella kvillområden, våtmarker 

m.m. 

Naturvärdesbedömning utifrån resultaten 

från de olika inventeringarna bygger på 

mer objektiva grunder där hotade/rödlistade 

arter bedöms ge höga naturvärden. 

2.6 Biotopkartering 

Metoden som har använts har följt metoden 

för biotopkartering som tagits fram av 

länsstyrelsen i Jönköping. För vattenbiotopen 

har metoden använts utan modifieringar 

medan omgivning/närmiljö har genomförts 

med stöd av ortofoto och fältobservationer. 

Det vanliga är att flygfoto och s.k. 

ir-foton används för att urskilja olika vegetationstyper. 

Dock fanns det ingen anledning 

att göra det i Stångån då olika skogstyper 

inte finns och den åkermark som 

kommer i fråga lätt kan bedömas i fält. 

Översvämningsskydd har inte angetts då så 

stora delar av strandlinjen är articifiell att 

det är svårt att ange huruvida vallar/stensättningar 

är till för att förhindra 

översvämningar eller om syftet är/var något 

annat. Den karterade sträckan rinner 

nästan helt i stadsmiljö eller i annan bebyggelse 

varför diken och tillrinnande vattendrag 

är svåra att identifiera då de är 

kulverterade i stor utsträckning. Någon 

identifiering och beskrivning av tillrinnande 

diken har därför inte gjorts, det samma 

gäller vattenuttag. Dock redovisas mynnande 

avlopp vars underlag har levererats 

av Tekniska verken i Linköping. 

2.7 Nätprovfiske 

På varje lokal användes tre st. bottensatta 

provfiskenät typ Norden. Näten sattes mellan 

kl. 16 och 20 på kvällen den 24 augusti 

7 

och vitjades mellan kl. 8 och kl. 12 dagen 

efter den 15:e. Näten sattes längs med 

strömriktningen för att inte något skräp 

skulle fastna i näten och på så vis dra med 

sig näten. På vissa lokaler var strömmen så 

stark att förankringar sattes vid den uppströms 

belägna nätänden för att förhindra 

bortspolning. 

Provfiskenäten är sammansatta av 12 sektioner 

med 12 olika maskstorlekar från 5 

till 55 mm där varje masksektion är 2,5 m 

lång Näten är 30 m långa och 1,5 m djupa. 

Detta medger att man i samma nät kan 

fånga fiskar av flera olika storlekar. 

Efter vittjning av näten plockades alla fisk 

ur och artbestämdes. Varje fisk längdmättes 

och fångsten vägdes artvis för varje nät. 

Någon standardmetod för nätfiske i rinnande 

vatten finns inte varför inga rättvisa 

jämförelser kan göras med några index 

eller andra genomförda fisken. Dock har 

några bedömningar använts från naturvårdsverkets 

bedömningsgrunder ur rapporten 

4913. 

Fredrik Holmberg, ALcontrol har genomfört 

fältarbetet tillsammans med Ingemar 

Abrahamsson och Carin Nilsson från Medins 

Biologi AB. Utvärdering av resultat 

har gjorts av Fredrik Holmberg. Medins 

Biologi AB är ackrediterade enligt SWE- 

DAC för metoden. 

2.8 Notfiske 

En not med blyförtyngd underteln drogs 

mellan två fiskare in mot land. Notens 

längd var 10 meter och dess höjd 1,5 m. 

För att pressa underteln ner i botten så 

mycket som möjligt pressades repet där 

underteln var fäst ner i bottnen med stöveln. 

När vattendjupet var ca 25 cm lyftes 

noten upp och fångsten vittjades. Dock 

fungerade metoden mycket dåligt varför 

fångsten i regel uteblev. Notfisket genom-


fördes av Fredrik Holmberg och Elisabeth 

Hilding, ALcontrol AB. Endast lokalen vid 

Hjulsbrobadet, sträcka D, var lämplig för 

notfiske. 

2.9 Bottenfauna 

2.9.1 Provtagning och analys 

Provtagningen i Stångån genomfördes den 

4:e och 5:e november 2004. En tio meter 

lång sträcka uppmättes och inom denna 

togs tre kvantitativa prov enligt den standardiserade 

metoden SS-EN 27 828 (observera 

emellertid att antalet delprov var 

tre). Metoden innebär i korthet att proverna 

togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, 

maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot 

botten under det att ett område på 0,25 m 2 

framför håven rördes upp med foten. Anvisningarna 

i Naturvårdsverkets handbok 

för miljöövervakning följdes också vid 

provtagningen. Vid varje lokal togs dessutom 

tre prov från mjukbotten med ekmanhuggare 

enligt den standardiserade 

metoden SS028190 samt tre prov från vegetationsområden 

med håvdrag (1 m). 

Det uppsamlade materialet konserverades i 

70 % etanol. På laboratoriet plockades sedan 

djuren ut och artbestämdes under lupp. 

2.9.2 Utvärdering 

Naturvärdesbedömning 

Begreppet ”biologisk mångfald” innefattar 

tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, 

mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. 

Ett bevarande av den biologiska 

mångfalden innebär en strävan att upprätthålla 

en hög diversitet på alla nivåer. Detta 

innebär i princip att alla typer av ekosystem 

måste bevaras i tillräcklig mängd och 

med en sådan storlek och spridning att alla 

arter och genotyper kan leva kvar och ut- 

8 

vecklas. Den nivå som behandlas i denna 

rapport är mångfalden på artnivå. 

Vid bedömningen av naturvärden användes 

ett poängsystem som dels tar hänsyn till 

lokalens biologiska mångformighet och 

dels till om lokalen hyser ovanliga eller 

hotade arter. Naturvärdesbedömningen 

enligt poängsystemet redovisas i slutet på 

bilaga 2. Samtliga ovanliga eller rödlistade 

arter som påträffades i undersökningen 

samt vilka lokaler de hittades på redovisas 

nedan i tabellform. 

Bottenfaunans naturvärde i rinnande vatten 

bedömdes enligt: 

• naturvärde i övrigt 

• högt naturvärde 

• mycket högt naturvärde 

Påverkansbedömning 

Med utgångspunkt från ett antal kriterier 

hos bottenfaunan kan man dra slutsatser 

om miljöpåverkan. Mer om bottenfauna 

och kriterier för bedömning redovisas i 

bilaga 2 i avsnittet Allmänt om biologiska 

undersökningar. I denna undersökning har 

en bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk 

belastning, försurning samt 

eventuell annan påverkan gjorts. 

Vid bedömning av näringsämnen/ organiskt 

material med hjälp av bottenfaunan 

används framför allt: 

• Danskt faunaindex 

• ASPT-index 

• Shannon index 

Vid bedömning av försurning används: 

• Surhetsindex 

Förutom ovanstående fyra index, som föreslagits 

av Naturvårdsverket har ytterligare 

några parametrar, som är viktiga för bedömningarna, 

använts. Dessa är: 

• Förekomst av indikatorarter


• Totalantal taxa 

• Medelantal taxa 

• Individtäthet 

• EPT-index (antal taxa av dag- bäck- och 

nattsländor) 

Bottenfaunans påverkan av organisk belastning, 

försurning och i förekommande 

fall annan påverkan har bedömts efter tre 

klasser: 

• Ingen eller obetydlig påverkan 

• Betydlig påverkan 

• Stark eller mycket stark påverkan 

Provtagning har genomförts av ALcontrols 

provtagare i Linköping, Reijo Nygård och 

Björn Thiberg. Provtagarna är godkända 

provtagare och ingår i ALcontrols SWE- 

DAC-ackreditering. Artbestämning och 

utvärdering av bottenfaunan har gjorts av 

Alf Engdahl, Medins Biologi AB. Metoden 

är ackrediterad av SWEDAC. 

2.10 Stormusslor 

Förekomsten av stormusslor undersöktes 

med hjälp av vattenkikare. Provtagningen 

genomfördes den 25:e och 26:e augusti 

2004 och gick till så att provområdet undersöktes 

där det gick med hänsyn till botten- 

och siktdjup under en timmes tid. 

Samtidigt som artbestämningen gjordes 

uppskattades tätheten av varje art. 

Fältarbete med artbestämning har gjorts av 

Carin Nilsson och Ingemar Abrahamsson. 

Medins Biologi AB. Sammanställning och 

utvärdering har gjorts av Carin Nilsson och 

Martin Liungman, Medins Biologi AB. 

2.11 Vegetationsundersökning 

Inventeringen genomfördes under tidsperioden 

25-27 augusti på fyra provlokaler. 

9 

Provlokalerna valdes med utgångspunkt 

från förekomst av vattenvegetation och 

djupförhållanden. Långgrunda stränder 

med hög artrikedom eftersöktes. Uppgifter 

om provlokalernas beskaffenhet finns 

sammanställt i lokalbeskrivningarna för 

respektive lokal. Ursprungligen planerades 

undersökningen att utföras enligt metodiken 

för makrofyter i rinnande vatten (Naturvårdsverkets 

handbok för miljöövervakning). 

En metodik som går ut på att lägga 

ut transekter inklusive provrutor tvärs vattendraget. 

Vid eftersök av potentiella provlokaler 

kunde dock konstateras att undersökningsområdena 

inte lämpade sig för 

denna typ av metodik. Djupförhållandena 

vid de branta stränderna var genomgående 

ogynnsamma och vid mjuka organiska 

bottnar var siktdjupet för litet. 

Istället valdes en kvalitativ metod med 

frekvensuppskattningar enligt bilaga 5 i 

metodbeskrivningen för makrofyter i rinnande 

vatten. Vattenvegetationen karterades 

längs stränderna med hjälp av vattenkikare 

under en timmes söktid. Längden på 

de undersökta strandsträckorna uppgick till 

50-100 m. Växternas förekomst klassades i 

en sjugradig skala och de olika arternas 

växtsätt definierades i enlighet med bilaga 

5 i metodbeskrivningen för makrofyter i 

rinnande vatten. 

Bedömningen av trofigrad baseras på arternas 

indikatorvärde enligt Naturvårdsverkets 

bedömningsgrunder för miljökvalitet 

(Wiederholm 1999). Lokalerna 

klassificerades i en fyrgradig tillståndsskala 

med utgångspunkt från makrofyternas 

indikatorvärden: dystroft / näringsfattigt / 

måttligt näringsrikt / näringsrikt. 

Fältarbetet med klassning av förekomst 

och artbestämning utfördes av Carin Nilsson 

och Ingemar Abrahamsson, Medins 

Biologi AB. Sammanställning och bearbetning 

av resultat har gjorts av Carin Nilsson 

och Martin Liungman, Medins Biologi 

AB.

Stångån ALcontrol AB Resultat 

3.1 Sammanfattande resultat och 

naturvärdesbedömning för de olika 

delsträckorna 

3.1.1 Delsträcka A, från Roxen till Nykvarn 

Mynningsområdet består av vidsträckta 

vassbälten och svårtillgängliga områden på 

åns östra sida. Avsnörda korvsjöar med 

omgivande vegetation utgör viktiga refuger 

för många fåglar i ett annars hårt exploaterat 

stadsnära jordbruksområde. Detta medger 

att höga naturvärden får tillskrivas de 

nedre delarna av ån På sträckan finns 8 

mynnande avloppsrör och tre korsande 

vägar. Utsläpp från Linköpings reningsverk 

mynnar i ån samt ett biflöde som avvattnar 

industri- och deponiområde på östra 

stranden. 

Provfisket visade på en mycket individtät 

fiskfauna. Stora mängder abborre, mört, 

sarv, björkna och löja fångades. Det fångades 

även gers, sutare och signalkräfta. 

Mängden fisk var klart större nedströms 

Nykvarn än vad den var uppströms, detta 

som en effekt av att mycket fisk vandrar in 

från Roxen. Att stora mängder fisk uppehåller 

sig i nedre delar av större vattendrag 

och i dess mynningsområden är naturligt 

då dessa miljöer ofta erbjuder både föda 

och skydd och vid vissa tider på året varmare 

vatten. Mynningsområdet och de 

vassrika delarna av Stångåns nedre lopp är 

viktiga reproduktionslokaler för flera av 

stångåns fiskarter. Inga hudsår eller andra 

störningar hos den fångade fisken noterades 

vid provfisket. 

En rödlistad nattsländelarv, Leptocerus 

tineiformis, påträffades i vegetationen vid 

lokal A1. 

3. RESULTAT 

10 

Figur 3. Stångåns mynning i Roxen. 

Bottenfaunan från sparkprovet i A1 uppvisade 

någon form av störning, troligen från 

påverkan av ån genom dess lopp genom 

Linköping. Artantalen i provområdena 

minskade längre nedströms i Stångån, vilket 

tyder på en ökande påverkan allt eftersom 

vattendraget rinner genom Linköping. 


fyra arter. Musslorna förekom överlag i 

måttliga tätheter, men det var något färre 

arter och individer i den längst nedströms 

liggande provytan (A4) jämfört med de 

övriga provytorna. 

Medelvärdet av växtarternas indikatorvärden 

varierade mellan 8,1 och 9,1 vilket 

visar på näringsrika förhållanden på samtliga 

lokaler. Medelvärdena ökade ju längre 

nedströms lokalen var belägen. Detta antyder 

en successivt ökande trofigrad i ån vid 

passagen genom Linköpings tätort. 

3.1.2 Delsträcka B, från Nykvarn till 

Tannefors 

Nedersta delen av sträckan utgörs av 

dammen uppströms Nykvarn, vilken är en i 

stort sett helt konstgjord miljö. På östra 

sidan finns det bra trädzoner med naturliga 

stränder. Sådana inslag är en förutsättning


för biologisk mångfald i stadsmiljö och 

tillmäts höga naturvärden. På vägen upp 

mot Tannefors är mycket av stränderna 

stensatta men bitar av naturlighet finns och 

på ett par delsträckor kantas ån av täta salixbestånd 

som hänger ut över ån. Öar av 

vegetation finns mitt i ån strax nedströms 

Tannefors slusstation vilken utgör bra habitat 

för många fåglar, fiskyngel och bottenlevande 

djur. På sträckan finns 45 mynnande 

avloppsrör, tre korsande vägar, en 

korsande dubbelspårig järnväg och ett 

mynnande vattendrag (Tinnerbäcken) som 

mynnar på västra sidan. 

Vid sparklokalen B3 påträffades två ovanliga 

snäckarter vilket medförde att bottenfaunan 

där bedömdes hysa höga naturvärden. 

Figur 4. Stångån, mitt på sträcka B. 

Växtsamhället på den artfattiga lokalen B3 

bedöms vara påverkad. Påverkan härrör 

troligen från reglering och/eller båttrafik. 

Fiskfaunan bestod av 7 st. arter med dominans 

av abborre till antalet och med mört 

sett till vikten. 

11 

Figur 5. Stort salixbestånd hänger ut över ån 

bakom en ridå av näckrosor, en viktig biotop 

på en sträcka där konstgjorda strandmiljöer 

dominerar. Från sträcka B. 

Figur 6. Nedströms Tannefors kraftstation. 

3.1.3 Delsträcka C, från Tannefors till 

Hackefors 

Denna sträcka hyser långa partier med naturliga 

stränder eller åtminstone stränder 

med naturligt material. Bebyggelsen och 

områden med hårdgjorda ytor ligger sällan 

alldeles intill ån och det finns en buffertzon 

mellan ån och onaturliga markslag. De 

strandnära grundområdena med stora bestånd 

av bl.a. ålnate hyser mycket fisk och 

utgör uppväxtområden för de flesta fiskarterna 

i ån. På sträckan mynnar 18 avloppsrör 

och två vägar korsar ån. 

Flat dammussla Pseudoanodonta complanata, 

som är en relativt ovanlig art (rödlistad 

och upptagen på IUCN:s globala röd-


lista), påträffades på provlokalen för stormusslor, 

C2. 

Figur 7. Stångån strax uppströms Tannefors 

sluss. 

Figur 8. Stångån en liten bit nedströms 

Hackefors sluss och kraftverk. 

Uddnate och långnate noterades på lokal 

C2. Uddnate är rödlistad och betecknas 

som sårbar (VU). 

Fiskfaunan utgjordes av fem arter arter. 

Flest till antalet var abborre medan vikten 

av fångsten var störst av björkna. 

12 

Figur 9. Kraftverket vid Hackefors. 

3.1.4 Delsträcka D, från Hackefors till 

Slattefors 

Mellan Hackefors och gamla Hjulsbro 

sluss når villatomter ända ner till stranden 

på östra sidan medan västra sidan kantas av 

en allmänning (gräsytor) (Figur 10). Förutom 

vattennära bebyggelse på västra sidan 

uppströms bron över ån vid Hjulsbro, kantas 

ån av naturliga stränder hela vägen till 

järnvägsbron och vidare till Slattefors 

sluss. På östra sidan finns en badplats och 

en tomt mellan bron vid Hjulsbro och järnvägsbron, 

i övrigt är stranden oexploaterad. 

Figur 10. Stångån nedströms gamla Hjulsbro 

sluss. 

Med nämnda undantag kantas sträckan från 

bron vid Hjulsbro av ohävdade våtmarker, 

breda vassbälten med axslinga och ålnate 

insprängt liksom salixbestånd på de vida 

stränderna, viket ger fina habitat för både


fågel och fisk. Vid Landeryds golfbana 

bedöms hela flodplanet som naturligt, något 

som är mycket ovanligt (Figur 11). 

Figur 11. Stångån strax nedströms Landeryds 

golfbana. 

Den ovanliga arten bandnate noterades på 

lokalen D2. Bandnate är rödlistad och betecknas 

som sårbar (VU). Där påträffades 

även flat dammussla Pseudoanodonta 

complanata, som är en relativt ovanlig art. 

Notfiske kunde genomföras vid Hjulsbro 

där ett nissöga fångades. Vidare fångades 

fyra stycken aspar på nät. Dessa härrör 

troligen från den uppströms liggande sjön 

Ärlången vid vilkens inlopp leklokaler för 

asp finns. Ytterligare fem arter fångades 

där mört dominerade både till antal och 

vikt. Vid provfiske 1996 fångades asp så 

långt nedströms som mellan Nykvarn och 

Hackefors. 

Aspen är en hotad art i Sverige och i hela 

Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv 

för Natura 2000 och är rödlistad i kategorin 

Sårbar. 

Notfiske efter nissöga genomfördes 1997 

och då fångades 20 st. i längdintervallet 32 

– 77 mm. Att endast ett nissöga fångades 

vid fisket 2004 berodde dock på att den not 

som då användes var alltför lätt och skar 

därför inte ner tillräckligt i bottensubstratet. 

Detta krävs för att fånga nissöga effektivt 

då den gräver ner sig under dagtid. 

13 

Nissöga är rödlistad som missgynnad och 

är även upptaget på EU s Natura 2000-lista 

för skyddsvärda arters livsmiljöer. 

3.2 Biotopkartering 

Stångån är ett stort vattendrag att biotopkartera 

med föreliggande metod. Djupet 

överstiger ofta 1,5 meter och vattnet är 

grumligt vilket gör det svårt att bedöma 

bottensubstratets sammansättning samt 

max- och medeldjup. Dessa angivelser är 

därför behäftade med en viss osäkerhet. 

Kartor med sträckavgränsningar finns i 

bilaga 3. Protokollutdrag med kommentarer 

och naturvärdesbedömningar från protokoll 

A, Vattenbiotoper, finns i bilaga 4 

och för Omgivning/närmiljö hänvisas till 

bilaga 5. 

Där procentuell andel anges i texten menas 

andel av vattendragets, strandens längd. 

3.2.1 Sammanställning av Protokoll A - 

Vattenbiotop 

Från mynningen i Roxen till vattenkraftverket 

i Slattefors var åns medelbredd 41 

meter, med ett max på 100 meter och en 

minsta noterad bredd på 20 meter. 

Procentuell fördelning av dominerande 

bottensubstrat (andel av totalsträcka) var 

följande. 

• Finsediment 67 % 

• Lera 13 % 

• Grus 12 % 

• Sten 3 % 

Vegetationstäckningen av de undersökta 

sträckorna dominerades till 95 % av täckningsklass 

2 (5-50 % täckning). Övriga 5 

utgjorde av täckningsklass 1 (


dominerande form av vattenväxter enligt 

följande. 

• Rotade och/eller amfibiska övervattenväxter 

25 %. 

• Flytbladsväxter och/eller friflytande 

växter 71 %. 

• Undervattensväxter med hela blad 

2 % 

• Undervattensväxter med fingrenade 

blad 1 %. 

Strömförhållandena i den inventerade delen 

av Stångån avgörs av regleringen vid 

kraftverken. Bedömningen blev att lugnflytande 

förhållande dominerade (92 %) medan 

5 % var svagt strömmande. 

Beskuggningen av Stångån bedömdes vara 

fördelad med ungefär hälften av sträckan i 

klass 1 (dålig, 75%) på vissa sträckor. 

Där närmiljön utgjordes av onaturliga 

markslag noterades förekomsten av 

skyddszon. Fördelningen av skyddszon vid 

onaturliga markslag var enligt nedan. 

• Skyddszon 0 (bredd 0-3 m): 37 % 

• Skyddszon 1 (3-10 m): 13 % 

• Skyddszon 2 (bredd 11 – 30 m) 

51%


Med förekomst av vattennära zon menas 

en övergångszon mellan vattenmiljön och 

landmiljön. Den saknas exempelvis där 

stranden är stensatt, där stranden är brant 

eller där en gräsmatta når ända fram till 

vattenbrynet. Vattennära zon bedömdes 

förekomma i följande utsträckning. 

• Klass 0 ( 30 m): 6 % 

Förekomsten av buskskikt (buskar och träd 

med en stamdiameter mindre än 5 cm) 

längs med vattendraget bedömdes enligt 

nedanstående. 

Klass 0 (saknas eller obetydlig): 11 % 

Klass 1 ( 50 %): 4 % 

3.2.3 Vandringshinder 

Fyra vandringshinder för fisk och bottenfauna 

finns i de fyra vattenkraftverken och 

slussarna på sträckan. Slussarna medger 

vis möjlighet till vandring men bedöms 

ändå som vandringshinder. Att åstadkomma 

fri vandringsväg vid Nykvarn är troligen 

inte så komplicerat medan de tre övriga 

troligen kräver branta fisktrappor som 

riskerar att fungera dåligt. 

3.3 Nätprovfiske 

Se Bilaga 1 för detaljerade resultat och 

indexredovisning. 

Totalt fångades 1092 fiskar med en sammanlagd 

vikt av drygt 43 kg fördelat på 12 

nät. På den nedersta sträckan närmast Roxen 

fångades drygt hälften av all fisk sett 

både till antal och vikt (Tabell 1). Anled- 

15 

ningen till den ojämna fördelningen är en 

av att mycket fisk vandrar in från Roxen. 

Detta fenomen ska dock inte förväxlas med 

den extrema fiskaggregation som kan uppstå 

senare under hösten när Stångåns vatten 

är varmare än vattnet i Roxen och därför 

lockar upp mycket stora mängder fisk i ån. 

Detta har fått till effekt att mängder med 

fisk dör av självförvållad syrebrist, d.v.s. 

fiskens respiration förbrukar syret i vattnet. 

Att stora mängder fisk uppehåller sig i nedre 

delar av större vattendrag och i dess 

mynningsområden är naturligt då dessa 

miljöer ofta erbjuder både föda och skydd. 

Abborre var den vanligast förekommande 

fiskarten, den utgjorde nästan 60 % av 

fångsten sett till antal och drygt hälften 

betraktat som andel av totalvikten. Minst 

fångst blev det i sträcka C där endast 7 % 

av det totala antalet fångade fiskar hämtades. 

Figur 12. Provfiskenät med abborre av storleken 

10 – 14 cm, den vanligaste fisken i fångsten. 

Sammanlagt fångades 10 olika fiskarter 

(Tabell 2). På den översta sträckan fångades 

fyra st. aspar men på de längre nedströms 

belägna sträckorna uteblev den från 

fångsten. Sträcka A var artrikast med sju 

olika arter. Förutom fisk fångades också 

signalkräfta i näten. 

Aspen är en hotad art i Sverige och i hela 

Europa. Den ingår i EU:s habitatdirektiv 

för Natura 2000. Är rödlistad i kategorin


Sårbar. Aspens prekära situation beror till 

stor del på dammbyggnationer, vattenavledning 

och föroreningar. 

Regleringen av ån i de inventerade sträckorna 

omöjliggör aspens lekvandring. Nedströms 

dämmet vid Nykvarn skulle asplek 

kunna vara möjligt om ett kontinuerligt 

16 

minstaflöde säkerställdes. Aspen leker i 

april-maj, ynglen driver/simmar nedströms 

efter kläckning och det s.k. gulesäcksstadiet. 

Detta innebär att ett kontinuerligt minstaflöde 

nedanför dämmet endast skulle 

vara nödvändigt under perioden mars 

t.o.m. maj. 

Tabell 1. Mängd fångad fisk totalt och fördelat på de fyra olika delsträckorna för samtliga 10 fångade 

arter och för abborre. 

Alla fyra 

sträckorna Sträcka A % Sträcka B % Sträcka C % Sträcka D % 

Alla fiskar Antal 1092 700 64 159 15 76 7 157 14 

Alla fiskar Vikt (g) 43205 23631 55 6176 14 5042 12 8357 19 

Abborre Antal 636 488 77 76 12 32 5 40 6 

Abborre Vikt (g) 22544 17590 78 1414 6 1080 5 2460 11 

Tabell 2. Artvis fördelning av fångsten totalt på de fyra delsträckorna. 

Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd 

(st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) 

Abborre 636 58,2 53 41,5 22544 52,2 1879 1529,8 51-270 135 

Gers 76 7,0 6 11,4 811 1,9 68 114,5 63-162 99 

Björkna 127 11,6 11 8,7 6440 14,9 537 412,0 63-300 147 

Mört 167 15,3 14 10,2 7188 16,6 599 524,2 50-300 142 

Asp 4 0,4 0 0,9 82 0,2 7 23,7 221-260 235 

Benlöja 51 4,7 4 8,6 394 0,9 33 51,5 55-193 110 

Sutare 2 0,2 0 0,4 2806 6,5 234 565,8 400-465 433 

Gädda 1 0,1 0 0,3 458 1,1 38 132,2 420-420 420 

Braxen 3 0,3 0 0,6 1178 2,7 98 273,8 275-350 308 

Sarv 25 2,3 2 4,2 1304 3,0 109 169,5 110-207 157 

Summa 1092 100,0 91 43205 100,0 3600 

Benlöja 

4,7% 

Mört 

15,3% 

Björkna 

11,6% 

Gädda 

0,1% 

Asp 

0,4% 

Gers 

7,0% 

Antalsfördelning Viktfördelning 

SutareSarv 

0,2% 2,3% 

Braxen 

0,3% 

Abborre 

58,2% 

Braxen 

Sutare 2,7% 

Gädda 

6,5% 1,1% 

Asp 

Benlöja0,2% 

0,9% 

Sarv 

3,0% 

Mört 

16,6% 

Björkna 

14,9% 

Figur 13. Antals- och viktfördelning av fångsten totalt på de fyra delsträckorna. 

Gers 

1,9% 

Abborre 

52,2%


Sträcka A. Från Roxen till Nykvarn 

Tabell 3. Artvis fördelning av fångsten på sträcka A. 

Fiskart Antal Antal Fångst/ StdavTotal vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- 

(st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) 

Abborre 488 69,7 41 45,9 17590 74,4 1466 1690,1 53-270 139 36 

Gers 64 9,1 5 16,0 631 2,7 53 169,1 65-136 98 10 

Björkna 60 8,6 5 12,1 1692 7,2 141 470,4 70-192 130 28 

Mört 18 2,6 2 4,6 704 3,0 59 276,5 83-188 149 39 

Benlöja 49 7,0 4 10,8 266 1,1 22 36,7 55-193 110 5 

Sutare 1 0,1 0 0,6 1750 7,4 146 1010,4 465-465 465 1750 

Sarv 20 2,9 2 7,2 998 4,2 83 208,7 133-207 155 50 

Summa 700 100,0 58 23631 100,0 1969 

Benlöja 

7,0% 

Mört 

2,6% 

Björkna 

8,6% 

Gers 

9,1% 


Sutare 

0,1% 

Sarv 

2,9% 

Abborre 

69,7% 

Figur 14. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka A. 

17 

Mört 

3,0% 

Björkna 

7,2% Gers 

2,7% 

Benlöja 

1,1% 

Sutare 

7,4% 

Sarv 

4,2% 

Abborre 

74,4%



Tabell 4. Artvis fördelning av fångsten på sträcka B. 



Abborre 76 47,8 6 7,3 1414 22,9 118 136,5 53-205 115 19 

Björkna 18 11,3 2 4,4 938 15,2 78 192,3 82-270 153 52 

Mört 55 34,6 5 4,7 1756 28,4 146 210,3 50-300 132 32 

Benlöja 1 0,6 0 0,6 126 2,0 11 72,7 140-140 140 126 

Gädda 1 0,6 0 0,6 458 7,4 38 264,4 420-420 420 458 

Braxen 3 1,9 0 1,0 1178 19,1 98 488,7 275-350 308 393 

Sarv 5 3,1 0 0,6 306 5,0 26 60,7 110-205 165 61 

Summa 159 100,0 13 6176 100,0 515 

Mört 

34,6% 


GäddaBraxen 

0,6% 1,9% 

Benlöja 

0,6% 

Björkna 

11,3% 

Sarv 

3,1% 

Abborre 

47,8% 

Figur 15. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka B. 

18 

Braxen 

19,1% 

Gädda 

7,4% 

Benlöja 

2,0% 

Sarv 

5,0% 

Mört 

28,4% 

Abborre 

22,9% 

Björkna 

15,2%



Tabell 5. Artvis fördelning av fångsten på sträcka C. 



Abborre 32 42,1 3 3,0 1080 21,4 90 97,4 95-255 132 34 

Gers 5 6,6 0 1,2 84 1,7 7 33,0 63-162 111 17 

Björkna 17 22,4 1 2,1 1950 38,7 163 521,9 96-300 185 115 

Mört 21 27,6 2 2,6 872 17,3 73 254,6 120-233 171 42 

Sutare 1 1,3 0 0,6 1056 20,9 88 609,7 400-400 400 1056 

Summa 76 100,0 6 5042 100,0 420 

Mört 

27,6% 

Björkna 

22,4% 


Sutare 

1,3% 

Gers 

6,6% 

Abborre 

42,1% 

Figur 16. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka C. 

19 

Sutare 

20,9% 

Mört 

17,3% 

Abborre 

21,4% 

Björkna 

38,7% 

Gers 

1,7%



Tabell 6. Artvis fördelning av fångsten på sträcka D. 



Abborre 40 25,5 13 3,7 2460 29,4 820 271,5 51-253 133 62 

Gers 7 4,5 2 2,1 96 1,1 32 28,0 90-114 104 14 

Björkna 32 20,4 11 7,0 1860 22,3 620 545,1 63-258 157 58 

Mört 73 46,5 24 12,9 3856 46,1 1285 526,8 70-290 140 53 

Asp 4 2,5 1 1,5 82 1,0 27 47,3 221-260 235 21 

Benlöja 1 0,6 0 0,6 2 0,0 1 1,2 72-72 72 2 

Summa 157 100,0 52 8356 100,0 2785 

Mört 

46,5% 


Asp 

2,5% 

Benlöja 

0,6% 

Björkna 

20,4% 

Abborre 

25,5% 

Gers 

4,5% 

Figur 17. Antals- och viktfördelning av fångsten på sträcka D. 

20 

Mört 

46,1% 

Asp 

1,0% 

Benlöja 

0,0% 

Björkna 

22,3% 

Abborre 

29,4% 

Gers 

1,1%


3.4 Notfiske 

Notfisket kunde bara genomföras på en 

lokal då metoden kräver jämna sand- eller 

grusbottnar för genomförandet. Lokalen 

var D2 Hjulsbrobadet. Ett nissöga på 55 

mm fångades vilket kan jämföras med en 

undersökning genomförd 23 juli 1997 då 

20 st. nissögon fångades. Den magra 

fångsten 2004 kan dock förklaras av en 

alltför lät not som inte skar ner i bottenmaterialet 

utan gled fram uppe på bottnen. 

3.5 Bottenfauna 

Metoden för bottenfaunaundersökningen 

på hårdbotten kallas Sparkprov, bottenfaunaundersökningen 

i vegetationszonen kallas 

Håvdrag och undersökningen på mjukbotten 

kallas Ekmanhugg . 

Resultat för samtliga fyra delsträckor 

Bottenfaunan i Stångån uppvisade en för 

området normal sammansättning med totalt 

106 arter. En rödlistad nattslända, Leptoceraus 

tineiformis, påträffades i vegetationen 

vid lokal A1. Dessutom förekom flera 

ovanliga arter i proverna. Stångån är i 

provområdet ett relativt lugnflytande och 

näringsrikt vattendrag, men tack var en god 

syretillgång bedömdes bottenfaunan på 

samtliga lokaler utom en vara ej eller obetydligt 

påverkad av näringsämnen och/eller 

organiskt material. Undantaget var den 

längst nedströms liggande lokalen A1, där 

bottenfaunan i sparkprovet uppvisade någon 

form av störning. 

Bottenfaunan vid samtliga lokaler bedömdes 

vidare vara ej eller obetydligt påverkade 

av försurning. Bottenfaunan i vegetationen 

vid lokal A1 bedömdes hysa mycket 

höga naturvärden genom förekomsten av 

den rödlistade nattsländan. 

21 

Vid sparklokalen B3 påträffades två ovanliga 

snäckarter vilket medförde att bottenfaunan 

där bedömdes hysa höga naturvärden. 

Artantalen i provområdena minskade 

ju längre nedströms man kommer i Stångån 

(Figur 2), vilket tyder på en ökande påverkan 

allt eftersom vattendraget rinner 

genom Linköping. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal taxa 

A B C D 

Område 

Figur 18. Totalantalet taxa/provområde vid undersökningen 

i Stångån 2004. Område A ligger 

längst nedströms. 

3.5.1 Resultat från delsträcka A. Från 

Roxen upp till Nykvarn 

3.5.1.1 Sparkprov, lokal A1 

Värdena på totalantalet taxa och individtätheten 

var låga. Även surhetsindex var 

lågt, men förekomsten av mycket försurningskänsliga 

dagsländor ur släktet Caenis 

visade att ingen försurningspåverkan förelåg. 

Bland föroreningsindexen var EPTindex 

lågt medan övriga index var måttligt 

höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler 

i undersökningen, belägen i en 

relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. 

Detta ger bottenmiljön lite karaktär 

av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden 

av bäcksländor. Dessutom var det


lättrörliga bottensubstratet inte optimalt 

med avseende på provtagningsmetodiken. 

Bottenfaunan bedöms emellertid ändå vara 

något mer störd i denna provpunkt än i 

övriga provpunkter, vilket kan bero på dess 

nedströmsläge i förhållande till en större 

tätort. 

Bottenfaunan bedöms därför vara betydligt 

påverkad av näringsämnen/organiskt material 

och/eller av annan påverkan. 

Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom 

på lokalen som bedömdes hysa naturvärden 

i övrigt. 

3.5.1.2 Håvdrag, lokal A1 

Värdena på totalantalet taxa och diversiteten 

var måttligt höga medan individtätheten 

var låg. Surhetsindex var högt, och 

förekomsten av snäckor samt dagsländor ur 

släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan 

förelåg. Värdena på både ASPTindex 

och Danskt faunaindex var mycket 

låga och EPT-index var lågt. Lokalen är, 

liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, 

belägen i en relativt lugnflytande 

del av ett större vattendrag. Detta ger 

bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket 

kan förklara avsaknaden av bäcksländor. 

Förekomsten av flera relativt känsliga 

sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes 

vara ej eller obetydligt påverkad 

av näringsämnen/organiskt material. 

Den rödlistade nattsländan Leptocerus tineiformis 

förekom på lokalen. Dessutom 

påträffades två ovanliga snäckarter: Gyraulus 

crista och Valvata cristata, samt den 

ovanliga dagsländan Caenis robusta. Lokalen 

bedömdes därmed hysa mycket höga 

naturvärden. 

3.5.1.3 Ekmanhugg, lokal A1 

De olika indexen är utvecklade för att användas 

vid sparkprovtagning i rinnande 

22 

vatten. Då provtagningen skedde med Ekmanhuggare 

bör indexen alltså tolkas med 

viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, 

med en dominans av fåborstmaskar 

och fjädermyggslarver, är normal för 

lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. 

Förekomsten av försurningskänsliga 

snäckor visade att ingen försurningspåverkan 

förelåg. Ett för lokaltypen normalt 

bottenfaunasamhälle med några relativt 

känsliga arter motiverar att bottenfaunan 

bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad 




i övrigt. 

3.5.2 Resultat från delsträcka B. Från 

Nykvarn till Tannefors 

3.5.2.1 Spark, lokal B3 

Värdena på totalantalet taxa, diversiteten 

och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex 

var högt, och förekomsten av 

snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis 

visade att ingen försurningspåverkan förelåg. 

ASPT-index var lågt medan värdena 

på Danskt faunaindex och EPT-index var 

måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga 

bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen 

i en relativt lugnflytande del av ett 

större vattendrag. Detta ger bottenmiljön 

lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara 

avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten 

av flera relativt känsliga sländarter motiverar 

att bottenfaunan bedömdes vara ej 

eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt 

material. 

De två ovanliga snäckarterna Marstoniopsis 

scholtzi och Valvata cristata påträffades 

på lokalen som bedömdes hysa höga naturvärden.


3.5.2.2 Håvdrag, lokal B3 


var låga. Surhetsindex var måttligt 

högt, men förekomsten av flera försurningskänsliga 

arter visade att ingen försurningspåverkan 

förelåg. Värdena på ASPTindex 

och EPT-index var låga medan 

Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen 

är, liksom övriga bottenfaunalokaler i 

undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande 

del av ett större vattendrag. Detta 

ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand 

vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. 

Förekomsten av flera relativt 

känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan 

bedömdes vara ej eller obetydligt 

påverkad av näringsämnen/organiskt material. 



i övrigt. 

3.5.2.3 Ekmanhugg, lokal B1 







och fjädermyggslarver, var normal för 

lite djupare mjukbottnar i rinnande vatten. 

Förekomsten av flera försurningskänsliga 

arter visade att ingen försurningspåverkan 

förelåg. Förekomsten av flera relativt känsliga 

sländarter motiverar att bottenfaunan 

bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad 




i övrigt. 

3.5.3 Sträcka C. Tannefors till 

Hackefors 

23 

3.5.3.1 Spark, lokal C2 

Samtliga parametrar och index klassades 

som måttligt höga, utom surhetsindex som 

var högt. Förekomsten av försurningskänsliga 

arter visade att ingen försurning förelåg. 

Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler 

i undersökningen, belägen i en relativt 

lugnflytande del av ett större vattendrag. 

Detta ger bottenmiljön lite karaktär 

av sjöstrand vilket kan förklara den låga 

tätheten av bäcksländor. Förekomsten av 

flera relativt känsliga sländarter motiverar 

att bottenfaunan bedömdes vara ej eller 

obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt 

material. 

Den för Götaland och Svealand ovanliga 

bäcksländan Nemurella pictetii förekom på 

lokalen. 

3.5.3.2 Håvdrag, lokal C2 


var måttligt höga. Surhetsindex 

var måttligt högt, men förekomsten av flera 

försurningskänsliga arter visade att ingen 

försurningspåverkan förelåg. ASPT-index 

var lågt medan värdena på EPT-index och 

Danskt faunaindex var mycket låga. Lokalen 

är, liksom övriga bottenfaunalokaler i 

undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande 

del av ett större vattendrag. Detta 

ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand 

vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. 

Förekomsten av flera relativt 




Den ovanliga snäckan Gyraulus crista förekom 

på lokalen. Dessutom påträffades ett 

relativt stort antal andra snäckarter.


3.5.3.3 Ekmanhugg, lokal C1 







och i vanliga fall även fjädermyggslarver, 

är normal för lite djupare mjukbottnar 

i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga 


förelåg. Ett för lokaltypen 

normalt bottenfaunasamhälle med några 

relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan 


påverkad av näringsämnen/organiskt 

material. 

Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades. 

3.5.4 Sträcka D. Från Hackefors till 

Slattefors 

3.5.4.1 Spark, lokal D2 

Värdena på totalantalet taxa och diversiteten 

var måttligt höga medan individtätheten 

var låg. Surhetsindex var högt, och 



förelåg. EPT-index var lågt medan 

och värdena på ASPT-index och 

Danskt faunaindex var måttligt höga. Lokalen 

är, liksom övriga bottenfaunalokaler 

i undersökningen, belägen i en relativt 

lugnflytande del av ett större vattendrag. 

Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand 

vilket kan förklara avsaknaden av 

bäcksländor. Förekomsten av flera relativt 




24 

Den ovanliga nattsländan Oecetis notata 

påträffades på lokalen som bedömdes hysa 

naturvärden i övrigt. 

3.5.4.2 Håvdrag, lokal D2 


var måttligt höga medan diversiteten 

var hög. Surhetsindex var högt, och 



förelåg. EPT-index var måttligt 

högt, ASPT-index var lågt och Danskt faunaindex 

var mycket lågt. Lokalen är, liksom 

övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, 

belägen i en relativt lugnflytande 

del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön 

lite karaktär av sjöstrand vilket 

kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. 

Förekomsten av flera relativt känsliga 

sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes 

vara ej eller obetydligt påverkad 


Den ovanliga skinnbaggen Sigara longipalis 

förekom på lokalen och lokalen bedömdes 

hysa naturvärden i övrigt. Flera andra 

arter av skinnbaggar påträffades i proverna. 

3.5.4.3 Ekmanhugg, lokal D2 





viss försiktighet. Förekomsten av försurningskänsliga 


förelåg. Förekomsten av 

flera relativt känsliga sländarter motiverar 

att bottenfaunan bedömdes vara ej eller 

obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt 

material. 

Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades.


3.6 Stormusslor 


fyra arter. Musslorna förekom överlag i 

måttliga tätheter, men det var något färre 

arter och individer i den längst nedströms 

liggande provytan (A4) jämfört med de 

övriga provytorna. Flat dammussla (Pseudoanodonta 

complanata), som är en relativt 

ovanlig art, påträffades i de två uppströms 

liggande provytorna C2 och D2. De 

övriga arterna var Stor respektive Vanlig 

dammussla (Anodonta anatina respektive 

A. cygnea) samt Spetsig målarmussla 

(Unio tumidus). Dessa är relativt vanliga 

på mjukbottnar i lugnflytande, större vattendrag 

där de sitter och filtrerar ut föda i 

form av förbipasserande organiskt material. 

3.7 Vegetationsundersökningar 

Av de inventerade lokalerna var A1 (Västergården), 

C2 (Hackefors) och D2 

(Hjulsbrobadet) vegetations- och artrika. 

På de två övre lokalerna C2 och D2 var 

övervattensvegetationen dominerande med 

förekomst av säv, jättegröe, vasstarr och 

bredkaveldun. Även långskottsvegetationen 

var rikligt förekommande och artrik. 

På den nedersta lokalen A1 var stranden 

brantare med en vegetation som dominerades 

av långskottsväxterna hornsärv och 

vattenpest. På de tre lokalerna registrerades 

16-20 arter. Lokalen B3 (Tannefors) avvek 

från de övriga såtillvida att vegetationen 

var mer sparsamt förekommande och 

mindre artrik. Endast sju arter påträffades. 

Särskilt övervattensvegetationen var sparsamt 

förekommande. 

Medelvärdet av arternas indikatorvärden 

varierade mellan 8,1 och 9,1 vilket visar på 

näringsrika förhållanden på samtliga lokaler. 

Medelvärdena ökade ju längre nedströms 

lokalen var belägen (Figur 1). Detta 

antyder en successivt ökande trofigrad i ån 

25 

vid passagen genom Linköpings tätort. 

Växtsamhället på den artfattiga lokalen B3 

bedöms vara påverkad. Påverkan härör 

troligen från reglering och/eller båttrafik. 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Medelvärde av indikatorvärden 

A1 B3 C2 D2 

Figur 19. Trofigrad mätt som medelvärdet av 

de funna växternas indikatorvärden på de fyra 

makrofytlokalerna. 

De ovanliga arterna bandnate, uddnate och 

långnate påträffades. Uddnate och långnate 

noterades på lokal C2 medan bandnate 

registrerades på lokal D2. Uddnate och 

bandnate är rödlistade och betecknas som 

sårbara (VU). 

3.7.1 Resultat från delsträcka A. Från 

Roxen upp till Nykvarn 

Lokal A1, Västergården 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik större 

"hölja" med mjukbotten belägen vid sidan 

av strömfåran. Växtsamhället dominerades 

av gul näckros samt långskottssväxterna 

hornsärv och vattenpest. Längs strandlinjen 

dominerade jättegröe med enstaka ruggar 

av bredkaveldun. Samtliga funna arter är 

att betrakta som allmänna.


Medelvärdet för växternas indikatorvärden 

är 9,1 vilket tydligt indikerar näringsrika 

förhållanden. 

3.7.2 Resultat från delsträcka B. Från 

Nykvarn till Tannefors 

Lokal B3, Tannefors 

Lokalen utgörs av en långgrund strand på 

norra sidan av öns västra udde med bottnar 

av främst sand, grus och sten. Övervattensvegetation 

var sparsamt förekommande 

och lokalen var artfattig. 

Växtsamhället dominerades av gul näckros 

och igelknopp (submers form). Vid gångbron 

fanns ett bestånd av kalmus. De funna 

arterna är allmänna utom trubbnate som får 

anses vara mindre vanligt förekommande. 


är 8,6 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 

Troligen är växtsamhället påverkat av reglering 

och/eller båttrafik. 

3.7.3 Resultat från delsträcka C. Tannefors 

till Hackefors 

Lokal C2, Hackefors 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik udde. 

Växtsamhället dominerades av täta grupper 

av bredkaveldun och säv med vasstarr och 

jättegröe närmast strandlinjen. På djupare 

vatten dominerade vattenmossa, ålnate och 

igelknopp. Lokalen uppvisade en artrik 

långskottsvegetation med bl a. flera natearter. 

Långnate och uddnate är mindre vanligt 

förekommande arter. Uddnate är rödlistad 

och betecknas som sårbar (VU). Medelvärdet 

för växternas indikatorvärden är 

26 

8,1 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 

3.7.4 Resultat från delsträcka D. Från 

Hackefors till Slattefors 

Lokal D2, Hjulsbrobadet 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik strand. 

Växtsamhället dominerades av täta grupper 

av säv och blomvass på djupare vatten respektive 

vasstarr och jättegröe längs 

strandlinjen. På öppnare ytor utan övervattensvegetation 

dominerade ålnate, gräsnate 

och igelknopp (submers form). Lokalen 

uppvisade en artrik långskottsvegetation 

med bl a flera natearter och en kransalgsart 

(skörsträfse). Bandnate är en ovanlig och 

rödlistad art. Den betecknas som sårbar 

(VU) av artdatabanken. 


är 8,2 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 

4. TACK 

Tekniska verken i Linköping för hjälp med 

information om dagvattennätet. 

Linköpings kommun för hjälp med bakgrundsinformation 

och digitalt kartmaterial. 

Framförallt till Gunnar Ölvingson för 

hjälp med bakgrundsmaterial och många 

bra synpunkter. 

Maria Carlsson, länsstyrelsen i Jönköping 

för hjälp med databashantering av material 

från biotopkarteringen.

Stångån ALcontrol AB Referenser 

5. REFERENSER 

Björk R, Hernebring M, Nilsson R, 1993. 

Fiskaggregation i Stångån hösten 1993. 

Utlåtande från arbetsgruppen ”Fiske i 

Stångån”. 

Curry-Lindahl, K. 1985. Våra fiskar. Norstedt 

& Söner, Stockholm. 

Delling B, Kullander S O och Tengelin B 

2000: Sällsynta fiskar i Östergötland. 

Länsstyrelsen i Östergötland 2000.4. 

Larnelius A-J 1998. Dagvatten - probleminventering 

I Linköpings centralort.VAI 

VA-Projekt AB. Tekniska verken i Linköping 

Naturvårdsverket 2003. Naturvårdsverkets 

handbok för miljöövervakning, Biotopkartering 

vattendrag. Metodik för kartering av 

biotoper i och i anslutning till vattendrag. 

IV:e reviderade versionen. Meddelande 

2002:55. 

Svensson L, Länsstyrelsen i Östergötlands 

län angående naturskydd av Stångån 2005 

(muntligen). 

Wiederholm (ed..). 1999. Bedömningsgrunder 

för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. 

Rapport 4913. Naturvårdsverket. 

27

Stångån ALcontrol AB 

28

Stångån ALcontrol AB Bilaga 1 

Bilaga 1 

Nätprovfiske 

29


Provfiske i Stångån 

Vattenområdesuppgifter 

Vattendrag: Vattensystem: 

Koordinater: Avr.omr. (km 2 Stångån 

648015/148935 

): 

Län: 

Östergötland 

Kommun: 


Provtagningsuppgifter 

Start nätläggn: 2004-08-24 Metod: Inventering Yttemp. (°C): 

Sista nätläggn: 2004-08-25 Ant. bottennät: 12 Grumlighet: 

Provtagare: Frerdrik Holmberg Ant. pelag. nät: 0 Färg: 

Organisation: ALcontrol AB Nättyp: Norden Trofinivå: 

Syfte: Inventering Tidigare fiske: 

Nej 

Övrigt 

Väderförhållanden: Mulet, regn 

Lufttemp. (°C): 

Vindförhållanden: Vindstilla/lugnt 

Kemiprov: 

Övriga iakttagelser: Inget flöde i vattenkraftverken 

Sammanställning av fiskeresultat 

Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total vikt Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- Konf.int. Konf.int. 

(st) (%) nät (st) (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) antal, 95% vikt, 95% 

Abborre 636 58,2 53 41,5 22544 52,2 1879 1529,8 51-270 135 35 23,5 865,6 

Gers 76 7,0 6 11,4 811 1,9 68 114,5 63-162 99 11 6,5 64,8 

Björkna 127 11,6 11 8,7 6440 14,9 537 412,0 63-300 147 51 4,9 233,1 

Mört 167 15,3 14 10,2 7188 16,6 599 524,2 50-300 142 43 5,8 296,6 

Asp 4 0,4 0 0,9 82 0,2 7 23,7 221-260 235 21 0,5 13,4 

Benlöja 51 4,7 4 8,6 394 0,9 33 51,5 55-193 110 8 4,9 29,2 

Sutare 2 0,2 0 0,4 2806 6,5 234 565,8 400-465 433 1403 0,2 320,1 

Gädda 1 0,1 0 0,3 458 1,1 38 132,2 420-420 420 458 0,2 74,8 

Braxen 3 0,3 0 0,6 1178 2,7 98 273,8 275-350 308 393 0,4 154,9 

Sarv 25 2,3 2 4,2 1304 3,0 109 169,5 110-207 157 52 2,4 95,9 

Summa 1092 100,0 91 43205 100,0 3600 


Tillstånd Värde 

Antal arter 10 

Artdiversitet 0,64 

Biomassa (g/ansträngning) 3600 

Antal individer/ansträngning 91,0 

Andel piscivora abborrfiskar 0,32 

30 

Motala ström 

2462 

RAPPORT 

utfärdad av ackrediterat laboratorium 

REPORT issued by an Accredited Laboratory 

20,1 

mkt grumligt 

klart 

eutrof 

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller 

kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 

19 

nej


Längdfördelning 

Antal Abborre 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

Antal 

50 

25 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 


Längd (cm) 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Benlöja 

4,7% 

Mört 

15,3% 

Björkna 

11,6% 

Gädda 

0,1% 

Asp 

0,4% 

Gers 

7,0% 

Björkna 

Längd (cm) 


Sutare 

0,2% 

Braxen 

0,3% 

Sarv 

2,3% 

Abborre 

58,2% 

50 

25 

0 

50 

25 

31 

Antal Gers 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 

Antal Mört 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Sutare 

6,5% 

Benlöja 

0,9% 

Asp 

0,2% 

Mört 

16,6% 

Björkna 

14,9% 

Braxen 

2,7% 

Gädda 

1,1% 

Gers 

1,9% 

Längd (cm) 

Sarv 

3,0% 

Abborre 

52,2%


Fångst per ansträngning (felstaplarna visar 95% konfidensintervall) 

Vikt/nät (g) 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Kommentarer 

Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Sutare Gädda Braxen Sarv 

Antal individer/nät 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja Sutare Gädda Braxen Sarv 

Stångån är en artrik å med en mycket individtät fiskfauna. Den fångade aspen kommer från 

den översta sträckan (D) där den förmodligen kommit uppströms ifrån. Mer än hälften av all 

fisk fångades längs ner i ån (sträcka A) vilket beror på möjlighet för fri vandring till och från 

Roxen, mynningsnära områden i åar utgör mycket produktiva områden och många arter söker 

sig också upp i åar från större sjöar för lek. 

32


Provfiske i Stångån Sträcka A 



Koordinater: Avr.omr. (km 2 Stångån Sträcka A 

Motala ström 

648015/148935 

): 

2462 

Län: Östergötland Koordinater: 6478162/1489792 

Kommun: 








Nej 

Övrigt 




Kemiprov: 




Antal arter 7 





33 

RAPPORT 



20,1 

mkt grumligt 

klart 

eutrof 



Abborre 488 69,7 41 45,9 17590 74,4 1466 1690,1 53-270 139 36 45,0 1656,3 

Gers 64 9,1 5 16,0 631 2,7 53 169,1 65-136 98 10 15,7 165,7 

Björkna 60 8,6 5 12,1 1692 7,2 141 470,4 70-192 130 28 11,9 461,0 

Mört 18 2,6 2 4,6 704 3,0 59 276,5 83-188 149 39 4,5 270,9 

Benlöja 49 7,0 4 10,8 266 1,1 22 36,7 55-193 110 5 10,6 35,9 

Sutare 1 0,1 0 0,6 1750 7,4 146 1010,4 465-465 465 1750 0,6 990,1 

Sarv 20 2,9 2 7,2 998 4,2 83 208,7 133-207 155 50 7,1 204,5 

Summa 700 100,0 58 23631 100,0 1969 



19 

nej




Antal 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

Abborre 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Längd (cm) 

Antal BjörknaB 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Benlöja 

7,0% 

Mört 

2,6% 

Björkna 

8,6% 

Gers 

9,1% 

Antal 

50 


Sutare 

0,1% 

Längd (cm) 

Sarv 

2,9% 

Abborre 

69,7% 

25 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

34 

Gers 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 

Antal Mört 

Björkna 

7,2% 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Mört 

3,0% 

Gers 

2,7% 

Benlöja 

1,1% 

Sutare 

7,4% 

Längd (cm) 

Sarv 

4,2% 

Abborre 

74,4%




Vikt/nät (g) 

2000 

1500 

1000 

500 

0 


60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Kommentarer 

Abborre Gers Björkna Mört Benlöja Sutare Sarv 

Abborre Gers Björkna Mört Benlöja Sutare Sarv 

Se rapportens huvuddel. 

35


Provfiske i Stångån Sträcka B 



Koordinater: Avr.omr. (km 2 Stångån Sträcka B 

Motala ström 

648015/148935 

): 

2462 


Kommun: 








Nej 

Övrigt 




Kemiprov: 



Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring 


Antal arter 7 





Samlat index 

36 

RAPPORT 



20,1 

mkt grumligt 

klart 

eutrof 



Abborre 76 47,8 6 7,3 1414 22,9 118 136,5 53-205 115 19 4,1 77,2 

Björkna 18 11,3 2 4,4 938 15,2 78 192,3 82-270 153 52 2,5 108,8 

Mört 55 34,6 5 4,7 1756 28,4 146 210,3 50-300 132 32 2,7 119,0 

Benlöja 1 0,6 0 0,6 126 2,0 11 72,7 140-140 140 126 0,3 41,2 

Gädda 1 0,6 0 0,6 458 7,4 38 264,4 420-420 420 458 0,3 149,6 

Braxen 3 1,9 0 1,0 1178 19,1 98 488,7 275-350 308 393 0,6 276,5 

Sarv 5 3,1 0 0,6 306 5,0 26 60,7 110-205 165 61 0,3 34,3 

Summa 159 100,0 13 6176 100,0 515 



19 

nej




Antal 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

10 

Abborre 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 


8 

6 

4 

2 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Mört 

34,6% 

Benlöja 

0,6% 

Antal Gers 


Gädda 

0,6% 

Björkna 

11,3% 

Längd (cm) 

Braxen 

1,9% 

Sarv 

3,1% 

Abborre 

47,8% 

50 

25 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

37 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 

Antal Mört 

Braxen 

19,1% 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Gädda 

7,4% 

Benlöja 

2,0% 

Sarv 

5,0% 

Längd (cm) 

Mört 

28,4% 

Abborre 

22,9% 

Björkna 

15,2%




Vikt/nät (g) 

1000 

750 

500 

250 

0 


25 

20 

15 

10 

5 

0 

Abborre Björkna Mört Benlöja Gädda Braxen Sarv 

Abborre Björkna Mört Benlöja Gädda Braxen Sarv 

Kommentarer 


38


Provfiske i Stångån Sträcka C 



Koordinater: Avr.omr. (km 2 Stångån Sträcka C 

Motala ström 

648015/148935 

): 

2462 


Kommun: 








Nej 

Övrigt 




Kemiprov: 





Antal arter 5 





Samlat index 

39 

RAPPORT 



20,1 

mkt grumligt 

klart 

eutrof 



Abborre 32 42,1 3 3,0 1080 21,4 90 97,4 95-255 132 34 1,7 55,1 

Gers 5 6,6 0 1,2 84 1,7 7 33,0 63-162 111 17 0,7 18,7 

Björkna 17 22,4 1 2,1 1950 38,7 163 521,9 96-300 185 115 1,2 295,3 

Mört 21 27,6 2 2,6 872 17,3 73 254,6 120-233 171 42 1,5 144,0 

Sutare 1 1,3 0 0,6 1056 20,9 88 609,7 400-400 400 1056 0,3 345,0 

Summa 76 100,0 6 5042 100,0 420 



19 

nej


25 

20 

15 

10 



5 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Antal 

Abborre 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 


0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Mört 

27,6% 

Björkna 

22,4% 


Sutare 

1,3% 

Längd (cm) 

Gers 

6,6% 

Abborre 

42,1% 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

25 

20 

15 

10 

40 

Antal Gers 

5 

0 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 

Antal Mört 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Sutare 

20,9% 

Mört 

17,3% 

Längd (cm) 

Björkna 

38,7% 

Abborre 

21,4% 

Gers 

1,7%




Vikt/nät (g) 

1000 

750 

500 

250 

0 


10 

5 

0 

Kommentarer 


Abborre Gers Björkna Mört Sutare 

Abborre Gers Björkna Mört Sutare 

41


Provfiske i Stångån Sträcka D 



Koordinater: Avr.omr. (km 2 Stångån Sträcka D 

Motala ström 

648015/148935 

): 

2462 


Kommun: 








Nej 

Övrigt 




Kemiprov: 




Tillstånd 

Antal arter 

Artdiversitet 

Biomassa (g/ansträngning) 

Antal individer/ansträngning 

Andel piscivora abborrfiskar 

42 

RAPPORT 



20,1 

mkt grumligt 

klart 

eutrof 



Abborre 40 25,5 13 3,7 2460 29,4 820 271,5 51-253 133 62 4,1 307,2 

Gers 7 4,5 2 2,1 96 1,1 32 28,0 90-114 104 14 2,4 31,7 

Björkna 32 20,4 11 7,0 1860 22,3 620 545,1 63-258 157 58 7,9 616,8 

Mört 73 46,5 24 12,9 3856 46,1 1285 526,8 70-290 140 53 14,6 596,1 

Asp 4 2,5 1 1,5 82 1,0 27 47,3 221-260 235 21 1,7 53,6 

Benlöja 1 0,6 0 0,6 2 0,0 1 1,2 72-72 72 2 0,7 1,3 

Summa 157 100,0 52 8356 100,0 2785 



19 

nej




Antal 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

15 

10 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Antal 

5 

0 

Abborre 

Längd (cm) 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Mört 

46,5% 


Asp 

2,5% 

BjörknaB 

Längd (cm) 

Benlöja 

0,6% 

Björkna 

20,4% 

Abborre 

25,5% 

Gers 

4,5% 

Antal 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

43 

Gers 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Längd (cm) 

Antal Mört 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 

Mört 

46,1% 

Asp 

1,0% 

Längd (cm) 

Benlöja 

0,0% 

Björkna 

22,3% 

Abborre 

29,4% 

Gers 

1,1%




Vikt/nät (g) 

2000 

1500 

1000 

500 

0 


60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja 

Abborre Gers Björkna Mört Asp Benlöja 

Kommentarer 


44


Bilaga 2 

Bottenfauna 

Resultat 

- lokalvis redovisning 

- fältprotokoll 

- artlistor 

Allmänt om undersökningar 

av bottenfauna 

45


Naturvärden 

VATTENDRAG LOKAL KRITERIEPOÄNG NATURVÄRDEN 

A B C D Poäng Bedömning 

Stångån A1, sparkprov 0 0 0 0 0 C 

Stångån A1, håvdrag 16 0 0 9 25 A 

Stångån A3, ekmanhugg 0 0 0 0 0 C 

Stångån B3, sparkprov 0 0 0 6 6 B 

Stångån B3, håvdrag 0 0 0 0 0 C 

Stångån B1, ekmanhugg 0 0 0 0 0 C 

Stångån C2, sparkprov 0 0 0 3 3 C 

Stångån C2, håvdrag 0 0 0 3 3 C 

Stångån C1, ekmanhugg 0 0 0 0 0 C 

Stångån D2, sparkprov 0 0 0 3 3 C 

Stångån D2, håvdrag 0 0 1 3 4 C 

Stångån D2, ekmanhugg 0 0 0 0 0 C 

Kriteriepoäng: 

A. Hotstatus. Kategori CR, EN och VU ger 16 p., NT och DD ger 6p. 

B. Antal taxa. 41 - 45 ger 1 poäng, 46 - 50 ger 3 poäng och > 50 ger 10 poäng. 

C. Diversitet. >3,85 - 4,15 ger 1 poäng och > 4,15 ger 3 poäng. 

D. Raritet (om ej poäng i kategori A) ger 3 p. 

Bedömning: 

Poäng Naturvärde 

≥ 16 A = mycket högt naturvärde 

6 - 16 B = högt naturvärde 

≤ 6 C = skyddsvärd i övrigt 

Rödlistade eller ovanliga arter 

ARTER HOTSTATUS 

46 

RARITET 

A1, håvdrag 

B3, sparkprov 

C2, sparkprov 

EPHEMEROPTERA, dagsländor 

Caenis robusta - Eaton, 1884 Ovanlig (3p) X 

PLECOPTERA, bäcksländor 

Nemurella pictetii - Klapalék, 1900 Ovanlig (3p) X 

TRICHOPTERA, nattsländor 

Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 VU (16 p) X 

Oecetis notata - (Rambur, 1842)) Ovanlig (3p) X 

GASTROPODA, snäckor 

Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ovanlig (3p) X X 

Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) Ovanlig (3p) X 

Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 Ovanlig (3p) X X 

HEMIPTERA, skinnbaggar 

Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) Ovanlig (3p) X 

BIVALVIA, musslor 

Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) Ovanlig (3p) X X 

Hotstatus: Rödlistade arter enligt Gärdenfors m fl 2000. Kategori VU, sårbara arter ger 16 poäng. 

Kategori NT, missgynnade arter och kategori DD, kunskapsbrist ger 6 poäng. 

C2, håvdrag 

D2, sparkprov 

D2, håvdrag 

C2, musslor 

D2, musslor


Sammanställning av resultat och index 2004 

Vattendrag Lokal 

Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet EPT-index 

Stångån A1, sparkprov 19 (lågt) 12,3 (lågt) 321 (lågt) 11 (lågt) 

Stångån A1, håvdrag 28 (måttligt högt) 15,7 (måttligt högt) 433 (lågt) 9 (lågt) 

Stångån A3, ekmanhugg 12 (mycket lågt) 7,3 (mycket lågt) 1485 (måttligt högt) 2 (mycket lågt) 

Stångån B3, sparkprov 38 (måttligt högt) 24,3 (måttligt högt) 1059 (måttligt högt) 15 (måttligt högt) 

Stångån B3, håvdrag 23 (lågt) 14,0 (lågt) 439 (lågt) 9 (lågt) 

Stångån B1, ekmanhugg 25 (lågt) 14,3 (lågt) 4851 (mycket högt) 7 (mycket lågt) 

Stångån C2, sparkprov 34 (måttligt högt) 19,3 (måttligt högt) 672 (måttligt högt) 15 (måttligt högt) 

Stångån C2, håvdrag 35 (måttligt högt) 21,0 (måttligt högt) 1065 (måttligt högt) 7 (mycket lågt) 

Stångån C1, ekmanhugg 14 (mycket lågt) 8,0 (mycket lågt) 1881 (högt) 2 (mycket lågt) 

Stångån D2, sparkprov 27 (måttligt högt) 13,7 (lågt) 289 (lågt) 12 (lågt) 

Stångån D2, håvdrag 39 (måttligt högt) 23,7 (måttligt högt) 741 (måttligt högt) 13 (måttligt högt) 

Stångån D2, ekmanhugg 33 (måttligt högt) 21,3 (måttligt högt) 10363 (mycket högt) 9 (lågt) 

Vatten- Lokal 

Diversitets-index ASPT-index 

Danskt faunaindex Surhets-index 

drag 

Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse 

Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass 

Stångån A1, sparkprov 3,04 (3) 1,0 (1) 6,07 (3) 1,0 (1) 5 (3) 1,0 (1) 4 (4) 0,7 (3) 

Stångån A1, håvdrag 3,23 (3) 1,1 (1) 4,07 (5) 0,7 (3) 3 (5) 0,6 (4) 7 (2) 1,2 (1) 

Stångån A3, ekmanhugg 2,59 (4) 0,9 (2) 4,36 (5) 0,7 (3) 3 (5) 0,6 (4) 4 (4) 0,7 (3) 

Stångån B3, sparkprov 3,54 (3) 1,2 (1) 5,15 (4) 0,9 (2) 5 (3) 1,0 (1) 7 (2) 1,2 (1) 

Stångån B3, håvdrag 3,38 (3) 1,1 (1) 4,88 (4) 0,8 (2) 3 (5) 0,6 (4) 6 (3) 1,0 (1) 

Stångån B1, ekmanhugg 2,78 (4) 0,9 (1) 4,59 (4) 0,8 (3) 3 (5) 0,6 (4) 7 (2) 1,2 (1) 

Stångån C2, sparkprov 3,61 (3) 1,2 (1) 5,79 (3) 1,0 (1) 5 (3) 1,0 (1) 8 (2) 1,3 (1) 

Stångån C2, håvdrag 2,29 (5) 0,8 (3) 4,55 (4) 0,8 (3) 3 (5) 0,6 (4) 6 (3) 1,0 (1) 

Stångån C1, ekmanhugg 2,33 (5) 0,8 (3) 4,50 (5) 0,8 (3) 3 (5) 0,6 (4) 4 (4) 0,7 (3) 

Stångån D2, sparkprov 2,95 (3) 1,0 (1) 5,53 (3) 0,9 (1) 5 (3) 1,0 (1) 7 (2) 1,2 (1) 

Stångån D2, håvdrag 3,94 (2) 1,3 (1) 5,05 (4) 0,8 (2) 3 (5) 0,6 (4) 7 (2) 1,2 (1) 

Stångån 

Förklaring 

D2, ekmanhugg 3,50 (3) 1,2 (1) 5,20 (4) 0,9 (2) 3 (5) 0,6 (4) 9 (2) 1,5 (1) 

Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index 

Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor 

avvikelse 

47


ARTER/TAXA 

LOKALER 

A1s A1h A3e B3s B3h B1e C2s C2h C1e D2s D2h D2e 

ARANEA, spindlar x 

Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) x 

BIVALVIA, musslor x x x x x x x x x x x x 

Anodonta sp. x 

Musculium lacustre - (O. F. Müller, 1774) x 

Pisidium sp. x x x x x x x x x x x x 

Sphaerium corneum - (Linné, 1758) x x 

Sphaerium sp. x 

Unio sp. (pictorum/tumidus) x 

COLEOPTERA, skalbaggar x x x x x x x 

Gyrinidae x 

Ilybius sp. x x 

Noterus crassicornis - (Müller, 1776) x 

Oulimnius sp. x x x 

Platambus maculatus - (Linné,1758) x x 

DECAPODA, kräftor x 

Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) x 

DIPTERA, tvåvingar x x x x x x x x x x x x 

Ceratopogonidae x x x x x x x x x 

Chironomidae x x x x x x x x x x x x 

Empididae x x 

Limoniidae x 

Psychodidae x 

EPHEMEROPTERA, dagsländor x x x x x x x x x x 

Baetidae x 

Caenis horaria - (Linné, 1758) x x x x x x x x x x 

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) x x x x x x x x 

Caenis rivulorum - Eaton, 1884 x 

Caenis robusta - Eaton, 1884 x 

Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) x x x x x x 

Cloeon sp. x x x x x 

Cloeon sp. (dipterum gr.) x x x x x 

Ephemera sp. x x 

Ephemera vulgata - Linné, 1758 x x x x 

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) x x x x x x x 

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) x x x x x 

Leptophlebia sp. x x x x 

GASTROPODA, snäckor x x x x x x x x x x x 

Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) x x x x x 

Anisus vortex - (Linné, 1758) x 

Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) x x 

Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) x x x x x 

Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) x x 

Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) x 

Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 x x x x x x 

Gyraulus crista - (Linné, 1758) x x 

Gyraulus sp. x 

Gyraulus sp. (albus-typ) x 

Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) x x 

Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) x x x 

Lymnaeidae x 

Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) x 

Physa fontinalis - (Linné, 1758) x x x x 

Planorbarius corneus (Linné, 1758) x 

Radix balthica - (Linné, 1758) x x 

Radix labiata - (Rossmässler, 1835) x 

Radix sp. (balthica/labiata) x 

Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 x x 

Viviparus viviparus - (Linné, 1758) x x x 

48


Forts. 

ARTER/TAXA 

LOKALER 


HIRUDINEA, iglar x x x x x x x x x x x 

Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) x x 

Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) x x x 

Erpobdella sp. x x x x x x x 

Glossiphonia sp. x 

Glossiphonia sp. (complanata-typ) x x 

Glossiphonidae x x 

Glossiphonidae (annan) x 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) x x x x x x 

Piscicola geometra - (Linné, 1761) x x x 

HEMIPTERA, skinnbaggar x x x x x x 

Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) x x x x x 

Callicorixa sp. (praeusta/producta) x 

Calliocorixa sp. x 

Corixidae x x 

Hydrometra stagnorum - (Linné, 1758) x 

Micronecta minutissima - (Linné, 1758) x 

Notonecta glauca - Linné, 1758 x 

Sigara distincta - (Fieber, 1848) x x 

Sigara falleni - (Fieber, 1848) x x 

Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) x 

Sigara sp. x 

Sigara striata - (Linné, 1758) x 

HYDRACARINA, sötvattenskvalster x x x x x x 

Hydracarina x x x x x x 

ISOPODA, gråsuggor x x x x x x x x x x x x 

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) x x x x x x x x x x x x 

MEGALOPTERA, sävsländor x x x x x x x 

Sialis lutaria - (Linné, 1758) x x x x 

Sialis sp. (lutaria gr.) x x x 

NEMATODA, rundmaskar x x 

Nematoda x x 

NEMERTINI, slemmaskar x 

Prostoma sp. x 

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar x x x x x x x x x x x x 

Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) x 

Ilyodrilus templetoni - Southern, 1909 x 

Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, 1868 x 

Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 1862 x x x 

Limnodrilus sp. x x x x x x x x x x 

Oligochaeta x 

Oligochaeta (annan) x 

Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) x x x x x 

Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) x 

Psammoryctides albicola - (Michaelsen,1901) x 

Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) x x x 

Spirosperma ferox - Eisen, 1879 x x 

Stylaria lacustris - (Linné, 1767) x x x x x x 

Tubifex tubifex - (Müller, 1774) x 

Tubificidae x 

Tubificidae (annan) x 

Tubificidae (med hårborst) x x x 

ODONATA, trollsländor x x x x x x x 

Coenagrion sp. x x 

Coenagrionidae x x x 

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) x x x x 

Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) x x 

Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) x 

Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) x 

Zygoptera x 

49


Forts. 

ARTER/TAXA 

LOKALER 


PLECOPTERA, bäcksländor x x 

Nemoura sp. x 

Nemurella pictetii - Klapalék, 1900 x 

PORIFERA, svampdjur x 

Spongillidae x 

TRICHOPTERA, nattsländor x x x x x x x x x x x x 

Athripsodes sp. x x x 

Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) x 

Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 x x x 

Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) x x x 

Hydroptila sp. x 

Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 x 

Limnephilidae x x x x x x x x x 

Limnephilus sp. x x 

Limnephilus sp. (annan) x 

Limnephilus sp. (flavicornis-typ) x 

Limnephilus sp. (marmoratus-typ) x 

Limnephilus sp. (rhombicus-typ) x x x 

Lype phaeopa - (Stephens, 1836) x 

Molanna angustata - Curtis, 1834 x x 

Molanna sp. (angustata-typ) x 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) x x x x x x 

Mystacides sp. x x x x x x x x 

Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) x x x x x 

Oecetis notata - (Rambur, 1842) x 

Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) x 

Oecetis sp. (lacustris/ochracea) x 

Oecetis testacea - (Curtis, 1834) x 

Orthotrichia sp. x x 

Oxyethira sp. x x x x x x 

Polycentropodidae x 

Tinodes sp. x 

Tinodes waeneri - (Linné, 1758) x x x 

Trianodes sp./Ylodes sp. x 

TURBELLARIA, virvelmaskar x x x x 

Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) x 

Polycelis sp. x 

Turbellaria x 

Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) x 

ARTER/TAXA 

LOKALER 

A4 B3 C2 D2 

STORMUSSLOR 

Anodonta anatina - (Linné, 1758) X X X X 

Anodonta cygnea - (Linné, 1758) X 

Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) X X 

Unio tumidus - Philipsson, 1788 X X X X 

50


A1. Stångån, sparkprov Datum: 

Flodområde: 67 Motala ström Koordinat: 

2004-11-04 

6478628/1489421 

Proverna togs ca 0-10 m uppströms båtiläggningsplats. 

Tillståndsklassning 

Totalantal taxa: lågt Diversitetsindex: måttligt högt 

Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: måttligt högt 

Individtäthet (ant/m 2 19 3,04 

12,3 6,1 

): 321 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt 

EPT-index: 11 lågt Surhetsindex: 4 lågt 

Naturvärdesindex: 0 

Bottenphaunaindex: 10 

Avvikelseklassning 

Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse 

ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse 

Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter 

A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga rödlistade eller ovanliga 

B Betydlig påverkan av näringsämnen arter påträffades. 

C Naturvärden i övrigt 

Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Även surhetsindex var lågt, men förekomsten av 

mycket försurningskänsliga dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Bland 

föroreningsindexen var EPT-index lågt medan övriga index var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga 

bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger 

bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Dessutom var det 

lättrörliga bottensubstratet inte optimalt med avseende på provtagningsmetodiken. Bottenfaunan bedöms 

emellertid ändå vara något mer störd i denna provpunkt än i övriga provpunkter, vilket kan bero på dess 

nedströmsläge i förhållande till en större tätort. Bottenfaunan bedöms därför vara betydligt påverkad av 

näringsämnen/organiskt material och/eller av annan påverkan. 

Inga rödlistade eller ovanliga arter förekom på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 

51 

N 

X X X 

Båtramp


A1. Stångån, håvdrag Datum: 


2004-11-04 

6478640/1489401 

Proverna togs i vassen längs sydvästra stranden, vid liten vik. 


Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: måttligt högt 

Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: mycket lågt 


15,7 4,1 

): 433 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 7 högt 




Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse 

ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse 


A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Leptocerus tineiformis - VU (sårbar) 

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen Caenis robusta - ovanlig 

A Mycket höga naturvärden Gyraulus crista - ovanlig 

Valvata cristata - ovanlig 

Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex 

var högt, och förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen 

försurningspåverkan förelåg. Värdena på både ASPT-index och Danskt faunaindex var mycket låga och EPTindex 

var lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt 

lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara 

avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan 

bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. 

Den rödlistade nattsländan Leptocerus tineiformis förekom på lokalen. Dessutom påträffades två ovanliga 

snäckarter: Gyraulus crista och Valvata cristata , samt den ovanliga dagsländan Caenis robusta . Lokalen 

bedömdes därmed hysa mycket höga naturvärden. 

52 

Provområde 

Vass


A3. Stångån, ekmanhugg Datum: 


2004-11-04 

6477660/1489836 

Proverna togs från bryggan nedströms huset. 


Totalantal taxa: mycket lågt Diversitetsindex: lågt 

Medelantal taxa/prov: mycket lågt ASPT - index: mycket lågt 


7,3 4,4 

): 1 485 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 2 mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt 




Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse 

ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse 



A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen arter påträffades. 


Kommentar: 

De olika indexen är utvecklade för att användas vid sparkprovtagning i rinnande vatten. Då provtagningen 

skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Bottenfaunans sammansättning, 

med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, är normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande 

vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Ett för 

lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter motiverar att bottenfaunan 



53 

X 

Brygga 

X 

N X 

Gångbro 

Holme


B3. Stångån, sparkprov Datum: 

Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 

2004-11-04 

6475368/1490799 

Proverna togs i östra delen, mellan gångbroholmen och stenmuren. 



Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: lågt 


24,3 5,2 

): 1 059 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt 

EPT-index: 15 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt 





ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse 


A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Marstoniopsis scholtzi - ovanlig 

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen Valvata cristata - ovanlig 

B Höga naturvärden 

Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa, diversiteten och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var högt, och 

förekomsten av snäckor samt dagsländor ur släktet Caenis visade att ingen försurningspåverkan förelåg. 

ASPT-index var lågt medan värdena på Danskt faunaindex och EPT-index var måttligt höga. Lokalen är, 

liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större 

vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. 

Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt 


De två ovanliga snäckarterna Marstoniopsis scholtzi och Valvata cristata påträffades på lokalen som 

bedömdes hysa höga naturvärden. 

54 

Stenmur 

Gångbro 

X X 

X 

N 

Gångbro


B3. Stångån, håvdrag Datum: 


2004-11-04 

6475397/1490779 

Proverna togs vid vassen ca 8 m nedströms holmen. 


Totalantal taxa: lågt Diversitetsindex: måttligt högt 

Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: lågt 


14,0 4,9 

): 439 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt 










Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var låga. Surhetsindex var måttligt högt, men förekomsten av 

flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Värdena på ASPT-index och EPTindex 

var låga medan Danskt faunaindex var mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i 

undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite 

karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga 

sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt 

material. 


55 

Ca. 8 m 

Gångbro Vass 

Provområde


B1. Stångån, ekmanhugg Datum: 


2004-11-04 

6475980/1490100 

Proverna togs längs östra stranden, mitt emot röd prick. 


Totalantal taxa: lågt Diversitetsindex: lågt 

Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: lågt 


14,3 4,6 

): 4 851 mycket högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 7 mycket lågt Surhetsindex: 7 högt 










Kommentar: 



med en dominans av fåborstmaskar och fjädermyggslarver, var normal för lite djupare mjukbottnar i rinnande 

vatten. Förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. 

Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt 



56 

Villor 

X X 

Röd prick 

X


C2. Stångån, sparkprov Datum: 


2004-11-04 

6473554/1493636 

Proverna togs längs östra stranden, mitt emot änden på holmen. 



Medelantal taxa/prov: måttligt högt ASPT - index: måttligt högt 


19,3 5,8 

): 672 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt 






ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse 


A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Nemurella pictetii - ovanlig 

A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen 


Kommentar: 

Samtliga parametrar och index klassades som måttligt höga, utom surhetsindex som var högt. Förekomsten 

av försurningskänsliga arter visade att ingen försurning förelåg. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i 

undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite 

karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt 

känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av 

näringsämnen/organiskt material. 

Den för Götaland och Svealand ovanliga bäcksländan Nemurella pictetii förekom på lokalen. 

57 

Alträd 

Holme 

X X X 

N 

Alträd


C2. Stångån, håvdrag Datum: 


2004-11-04 

6473480/1493610 

Proverna togs vid vassen uppströms brygga, strax nedströms holme. 


Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: mycket lågt 



21,0 4,6 

): 1 065 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 7 mycket lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt 




Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse 



A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Gyraulus crista - ovanlig 



Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga. Surhetsindex var måttligt högt, men 

förekomsten av flera försurningskänsliga arter visade att ingen försurningspåverkan förelåg. ASPT-index var 

lågt medan värdena på EPT-index och Danskt faunaindex var mycket låga. Lokalen är, liksom övriga 

bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger 

bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera 

relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av 


Den ovanliga snäckan Gyraulus crista förekom på lokalen. Dessutom påträffades ett relativt stort antal andra 

snäckarter. 

58 

Brygga 

Foto 

Provområde 

Alträd 

Holme 

Kraftverksdamm


C1. Stångån, ekmanhugg Datum: 


2004-11-04 

6475146/1492139 

Proverna togs från bryggan. 


Totalantal taxa: mycket lågt Diversitetsindex: mycket lågt 

Medelantal taxa/prov: mycket lågt ASPT - index: mycket lågt 


8,0 4,5 

): 1 881 högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 

EPT-index: 2 mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt 




Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse 

ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse 





Kommentar: 



med en dominans av fåborstmaskar och i vanliga fall även fjädermyggslarver, är normal för lite djupare 

mjukbottnar i rinnande vatten. Förekomsten av försurningskänsliga snäckor visade att ingen 

försurningspåverkan förelåg. Ett för lokaltypen normalt bottenfaunasamhälle med några relativt känsliga arter 

motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. 


59 

N 

Pilträd 

X 

X 

Brygga 

X 

Alträd


D2. Stångån, sparkprov Datum: 


2004-11-05 

6472371/1494636 

Proverna togs 15-25 m nedströms badbryggan. 



Medelantal taxa/prov: lågt ASPT - index: måttligt högt 


13,7 5,5 

): 289 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt 






ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse 


A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Oecetis notata - ovanlig 



Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och diversiteten var måttligt höga medan individtätheten var låg. Surhetsindex 


försurningspåverkan förelåg. EPT-index var lågt medan och värdena på ASPT-index och Danskt faunaindex 

var måttligt höga. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt 

lugnflytande del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara 

avsaknaden av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan 


Den ovanliga nattsländan Oecetis notata påträffades på lokalen som bedömdes hysa naturvärden i övrigt. 

60 

Brygga 

Badplats 

N 

Ca. 15 m X X X


D2. Stångån, håvdrag Datum: 


2004-11-05 

6472381/1494626 

Proverna togs längs vassen mitt emot brygga och röd prick. 


Totalantal taxa: måttligt högt Diversitetsindex: högt 



23,7 5,0 

): 741 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 








A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Sigara longipalis - ovanlig 



Kommentar: 

Värdena på totalantalet taxa och individtätheten var måttligt höga medan diversiteten var hög. Surhetsindex 


försurningspåverkan förelåg. EPT-index var måttligt högt, ASPT-index var lågt och Danskt faunaindex var 

mycket lågt. Lokalen är, liksom övriga bottenfaunalokaler i undersökningen, belägen i en relativt lugnflytande 

del av ett större vattendrag. Detta ger bottenmiljön lite karaktär av sjöstrand vilket kan förklara den låga 

tätheten av bäcksländor. Förekomsten av flera relativt känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan 


Den ovanliga skinnbaggen Sigara longipalis förekom på lokalen och lokalen bedömdes hysa naturvärden i 

övrigt. Flera andra arter av skinnbaggar påträffades i proverna. 

61 

Brygga 

Röd prick 

Vass 

Provområde 

N


D2. Stångån, ekmanhugg Datum: 


2004-11-05 

6472387/1494610 

Proverna togs utanför vassen mitt emot den norra bryggan. 





21,3 5,2 

): 10 363 mycket högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt 











Kommentar: 


skedde med Ekmanhuggare bör indexen alltså tolkas med viss försiktighet. Förekomsten av 

försurningskänsliga snäckor visade att ingen försurningspåverkan förelåg. Förekomsten av flera relativt 

känsliga sländarter motiverar att bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av 



62 

Bryggor 

Röd prick 

X X X 

Vass 

N


A1. Stångån, sparkprov 


Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 Östergötland 

Lokalnummer: A1 Kommun: Linköping 

Lokalnamn: sparkprov Top. Karta: 8F NO 

Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 6478628 / 1489421 


Datum: Metodik: SS 02 81 91 

Provtagare: B.Thiberg/R.Nygård Provyta (m2 2004-11-04 

): 0,25 

Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 3 

Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej 

Lokaluppgifter 

Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m 

Lokalens bredd: 25 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s) 

Vattendragsbredd (våt yta): 25 m Grumlighet: grumligt 

Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart 

Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 °C 

Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof 

Märkning av lokal: Proverna togs ca 0-10 m uppströms båtiläggningsplats. 

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) 

Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - 

Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - 

Finsediment:


A1. Stångån, håvdrag 




Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F NO 





): 0,25 










Märkning av lokal: Proverna togs i vassen längs sydvästra stranden, vid liten vik. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - 

Finsediment: >50% Övervattensv:


A3. Stångån, ekmanhugg 




Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F NO 





): 0,0202 









Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof 

Märkning av lokal: Proverna togs från bryggan nedströms huset. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter 



Finsediment: >50% Övervattensv: 50% 

Sand: saknas Flytbladsv:


B3. Stångån, sparkprov 



Lokalnummer: B3 Kommun: Linköping 


Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6475368 / 1490799 




): 0,25 




Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m 

Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) 


Bredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: klart 



Märkning av lokal: Proverna togs i östra delen, mellan gångbroholmen och stenmuren. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - 


Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - 

Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% 

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% 

Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved:


B3. Stångån, håvdrag 




Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F NO 





): 0,25 










Märkning av lokal: Proverna togs vid vassen ca 8 m nedströms holmen. 



Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter 


Finsediment: >50% Övervattensv:


B1. Stångån, ekmanhugg 









): 0,0202 

Organisation: ALcontrol Antal prov: 3 







Vattennivå: medel Vattentemperatur: - °C 


Märkning av lokal: Proverna togs längs östra stranden, mitt emot röd prick. 





Finsediment: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% 

Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% 

Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved:


C2. Stångån, sparkprov 



Lokalnummer: C2 Kommun: Linköping 






): 0,25 










Märkning av lokal: Proverna togs längs östra stranden, mitt emot änden på holmen. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter 


Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - 

Finsediment: saknas Övervattensv:


C2. Stångån, håvdrag 




Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F SO 





): 0,25 





Lokalens bredd: 20 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) 





Märkning av lokal: Proverna togs vid vassen uppströms brygga, strax nedströms holme. 



Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter 


Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% 

Sand: saknas Flytbladsv: 50% 

Grus:


C1. Stångån, ekmanhugg 









): 0,0202 










Märkning av lokal: Proverna togs från bryggan. 



Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - 


Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: >50% 

Sand:


D2. Stångån, sparkprov 



Lokalnummer: D2 Kommun: Linköping 






): 0,25 










Märkning av lokal: Proverna togs 15-25 m nedströms badbryggan. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter 



Finsediment:


D2. Stångån, håvdrag 




Lokalnamn: håvdrag Top. Karta: 8F SO 





): 0,25 










Märkning av lokal: Proverna togs längs vassen mitt emot brygga och röd prick. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter 



Finsediment: 50% Flytbladsv: saknas Grov detritus:


D2. Stångån, ekmanhugg 




Lokalnamn: ekmanhugg Top. Karta: 8F SO 





): 0,0202 










Märkning av lokal: Proverna togs utanför vassen mitt emot den norra bryggan. 



Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter 


Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: >50% 

Sand:


Förklaring till artlistor 

Det. = Ansvarig för artbestämning. 

Antal individer per prov (0,25 eller 0,0202 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras 

känslighet och funktionella tillhörighet. 

Försurningskänslighet (Fk): 

0 - taxas toleransgräns är okänd, 

1 - taxa har visats klara pH lägre än 4.5 

2 - pH 4.5 - 4.9 

3 - pH 5.0 - 5.4 

4 - pH > 5.5 

Funktionell grupp (Fg): 

0 - ej känd 

1 - filtrerare 

2 - detritusätare 

3 - predatorer 

4 - skrapare 

5 - sönderdelare 

Känslighet för organisk belastning (Eg): 

0 - kunskap saknas för bedömning, 

1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 

2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 

3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 

4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 

5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. 

M = medelvärde 

% = procentandel 

* visar att arten påträffades i det kvalitativa provet 

** visar att antalet är uppskattat. 

75


A1. Stångån, sparkprov 

2004-11-04 

Det. Alf Engdahl, Medins Biologi AB 

Metod: SS 02 81 91 + NV:s handbok för miljöövervakning 

ARTER/TAXA KATEGORI PROV 

Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar 

Limnodrilus sp. 0 2 0 3 32 2 12,3 15,4 

Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 0 2 2 2 0,7 0,8 

Tubifex tubifex - (Müller, 1774) 0 2 1 8 1 3,0 3,7 

ISOPODA, gråsuggor 

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 0,7 0,8 

ODONATA, trollsländor 

Coenagrionidae 0 3 0 1 0,3 0,4 


Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 7 1 40 16,0 19,9 

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 3 14 5,7 7,1 

Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 4 1,3 1,7 

Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 7 1 2 3,3 4,1 

Cloeon sp. 0 4 3 1 2 1 1,3 1,7 

Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1 0,3 0,4 

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 0,3 0,4 

Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 0,7 0,8 

MEGALOPTERA, sävsländor 

Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 0,3 0,4 


Limnephilidae 0 5 0 1 0,3 0,4 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 2 0,7 0,8 

Mystacides sp. 0 2 3 3 1,0 1,2 

Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 1 1,0 1,2 

DIPTERA, tvåvingar 

Chironomidae 0 0 0 21 13 44 26,0 32,4 


Pisidium sp. 1 1 0 P 3 2 10 5,0 6,2 

SUMMA (antal individer): 50 64 127 0 0 80,3 100 

SUMMA (antal taxa): 12 11 14 0 0 12,3 

Totalantal taxa 19 Diversitetsindex 3,04 Surhetsindex 4 

Medelantal taxa/prov 12,3 ASPT-index 6,1 EPT-index 11 

Antal ind./kvm. 321 Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 0 

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade 

verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin 

helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 

76 

RAPPORT 


REPORT issued by an Accredited Laboratory


A1. Stångån, håvdrag 

2004-11-04 




Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 


Limnodrilus sp. 0 2 0 1 0,3 0,3 

Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 0 2 2 51 10 9 23,3 21,5 

Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 2 3 3 4 1 2,7 2,5 

HIRUDINEA, iglar 

Glossiphonidae 0 3 0 1 0,3 0,3 

Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 P 1 0,3 0,3 


Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 12 30 14,7 13,5 

HYDRACARINA, sötvattenskvalster 

Hydracarina 0 3 0 3 1,0 0,9 


Coenagrionidae 0 3 0 2 0,7 0,6 

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) * 1 3 3 

Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) 0 3 3 6 2,0 1,8 



Caenis robusta - Eaton, 1884 4 2 3 2 7 3,0 2,8 


Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 0,3 0,3 

Cloeon sp. 0 4 3 1 0,3 0,3 


Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 0 4 2 6 2,0 1,8 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 2 1 1,0 0,9 

Mystacides sp. 0 2 3 1 0,3 0,3 

Oecetis sp. (lacustris/ochracea) 0 3 3 2 0,7 0,6 

Orthotrichia sp. 0 0 0 1 0,3 0,3 

Trianodes sp./Ylodes sp. 0 5 0 1 1 2 1,3 1,2 


Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,3 0,3 

Chironomidae 0 0 0 44 8 56 36,0 33,2 


Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,3 0,3 

Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 0,3 0,3 

Gyraulus sp. (albus-typ) 4 4 3 3 1,0 0,9 

Gyraulus crista - (Linné, 1758) 4 4 2 6 1 2 3,0 2,8 

Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 5 1,7 1,5 

Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) * 4 4 2 

Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 0,7 0,6 

Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 0,3 0,3 


Pisidium sp. 1 1 0 P 1 2 1 1,3 1,2 









77 

RAPPORT 




A3. Stångån, ekmanhugg 

2004-11-04 




Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 




Erpobdella sp. 0 3 0 E 4 1 1,7 5,6 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 3 1,0 3,3 


Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 0,3 1,1 


Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 2 0,7 2,2 


Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 0,3 1,1 

Mystacides sp. 0 2 3 1 0,3 1,1 


Ceratopogonidae 0 0 0 2 3 3 2,7 8,9 

Chironomidae 0 0 0 10 13 17 13,3 44,4 


Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 2 6 3 3,7 12,2 


Anodonta sp. 0 1 0 Anodont 1 0,3 1,1 

Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 2 1,0 3,3 





Antal ind./kvm. 1 485 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 0 




78 

RAPPORT 




B3. Stångån, sparkprov 

2004-11-04 

RAPPORT 

Det. A Pettersson/I Sundberg, Medins Biologi AB 





Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 

TURBELLARIA, virvelmaskar 

Polycelis sp. 


1 3 0 2 0,7 0,3 

Limnodrilus sp. * 0 2 0 

Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 0 2 3 1 0,3 0,1 

Spirosperma ferox - Eisen, 1879 4 2 3 1 2 1 1,3 0,5 

Tubificidae 


0 2 0 1 0,3 0,1 

Erpobdella sp. 0 3 0 Erpobde 1 2 1,0 0,4 

Glossiphonidae 0 3 0 1 0,3 0,1 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 


3 3 2 H 1 1 0,7 0,3 

Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 


** 1 2 2 35 65 85 61,7 23,3 

Hydracarina 


0 3 0 1 0,3 0,1 

Coenagrion sp. 


0 3 0 1 0,3 0,1 

Caenis horaria - (Linné, 1758) ** 3 2 3 30 57 48 45,0 17,0 

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ** 4 2 3 10 57 28 31,7 12,0 

Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 3 7 3,3 1,3 


Ephemera sp. 3 1 3 1 0,3 0,1 


Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 4 2 6 4,0 1,5 

Leptophlebia sp. 


1 2 3 21 18 34 24,3 9,2 

Sialis sp. (lutaria gr.) 


1 3 2 1 2 1,0 0,4 

Athripsodes sp. 0 5 3 1 3 1,3 0,5 

Hydroptila sp. 0 0 0 6 1 2,3 0,9 

Limnephilidae 0 5 0 4 2 7 4,3 1,6 

Limnephilus sp. (flavicornis-typ) 0 5 0 1 0,3 0,1 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 4 8 4,0 1,5 

Mystacides sp. 0 2 3 4 4 20 9,3 3,5 

Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 10 24 10 14,7 5,5 

Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,3 0,1 

Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,3 0,1 

Polycentropodidae 0 0 0 5 1 2,0 0,8 

Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 2 0,7 0,3 

Tinodes sp. 


0 4 0 1 0,3 0,1 

Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 0,3 0,1 

Callicorixa sp. (praeusta/producta) 

COLEOPTERA, skalbaggar 

0 2 0 1 1 0,7 0,3 

Gyrinidae 


0 3 0 1 0,3 0,1 


Chironomidae 


** 0 0 0 40 35 35 36,7 13,9 


Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,3 0,1 

Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 4 1 3 1 4 1 2,0 0,8 

Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 4 1 2 1 1 1 1,0 0,4 

Galba truncatula - (O. F. Müller, 1774) 4 4 3 1 0,3 0,1 

Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 1856) 4 4 0 1 0,3 0,1 

Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 


4 4 2 1 2 1,0 0,4 










79


B3. Stångån, håvdrag 

2004-11-04 

Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB 



Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 



Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) * 0 2 2 

Oligochaeta 0 2 0 35 40 25,0 22,8 

Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 2 3 5 5 7 5,7 5,2 


Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 2 Alboglos 1 0,3 0,3 

Erpobdella sp. 0 3 0 E 3 1,0 0,9 




Hydracarina 0 3 0 5 13 6,0 5,5 


Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,3 0,3 




Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 6 14 12 10,7 9,7 

Cloeon sp. 0 4 3 27 10 20 19,0 17,3 


Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,3 0,3 

Limnephilidae 0 5 0 1 2 1,0 0,9 

Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1 0,3 0,3 

Mystacides sp. * 0 2 3 


Orthotrichia sp. 0 0 0 4 1 1 2,0 1,8 

Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,3 0,3 


Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 1 0,7 0,6 



Chironomidae 0 0 0 18 26 16 20,0 18,2 


Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 2 6 1 2,3 2,1 

Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 3 2 1 2,0 1,8 

Gyraulus sp. 4 4 0 1 1 0,7 0,6 


Pisidium sp. 1 1 0 P 1 0,3 0,3 









80 

RAPPORT 




B1. Stångån, ekmanhugg 

2004-11-04 

Det. Ulf Ericsson, Medins Biologi AB 



Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 

PORIFERA, svampdjur 

Spongillidae * 3 1 2 

NEMATODA, rundmaskar 

Nematoda 0 0 0 14 4 2 6,7 6,8 


Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 1862 0 2 1 2 2 1,3 1,4 


Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 0 2 2 1 3 1,3 1,4 

Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 3 1 1,3 1,4 


Glossiphonia sp. (complanata typ) 0 3 0 G 1 1 0,7 0,7 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobde 3 6 3,0 3,1 


Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 2 1,3 1,4 




Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 0,3 0,3 


Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 0,3 0,3 


Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 2 2 1,7 1,7 

Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,3 0,3 

Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) 0 3 3 1 0,3 0,3 

Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,3 0,3 


Oulimnius sp. 3 4 3 Oulimnius 1 0,3 0,3 



Chironomidae 0 0 0 49 50 40 46,3 47,3 


Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 1 0,7 0,7 

Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,3 0,3 

Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,3 0,3 

Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,3 0,3 


Musculium lacustre - (O. F. Müller, 1774) 0 1 2 M 1 0,3 0,3 

Pisidium sp. 1 1 0 P 5 2 8 5,0 5,1 









81 

RAPPORT 




C2. Stångån, sparkprov 

2004-11-04 

RAPPORT 






Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 




Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 2 3 1 2 1,0 0,6 

Tubificidae (annan) 


0 2 0 2 0,7 0,4 

Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 Erpobde 1 0,3 0,2 

Erpobdella sp. 0 3 0 E 1 0,3 0,2 

Glossiphonia sp. 0 3 0 G 1 0,3 0,2 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 


3 3 2 H 1 0,3 0,2 



1 2 2 8 4 2 4,7 2,8 

Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) 2 3 3 2 0,7 0,4 

Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 


2 3 3 1 0,3 0,2 


Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 4 6 18 9,3 5,6 


Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 2 6 2,7 1,6 

Ephemera sp. 3 1 3 2 0,7 0,4 

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 4 3 2,3 1,4 




1 2 3 10 4 8 7,3 4,4 

PNemurella pictetii - Klapalék, 1900 


* 1 2 4 Nemurella 

Sialis lutaria - (Linné, 1758) 


1 3 2 2 1 1,0 0,6 

Athripsodes sp. 0 5 3 1 0,3 0,2 

Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) 0 0 3 1 0,3 0,2 

Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 2 1,0 0,6 


Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 2 1 1,0 0,6 

Limnephilus sp. 0 5 0 2 0,7 0,4 

Molanna sp. (angustata-typ) 0 3 3 1 0,3 0,2 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 5 4 3 4,0 2,4 

Mystacides sp. 0 2 3 13 11 9 11,0 6,5 

Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 2 0,7 0,4 

Oxyethira sp. 


2 0 0 1 0,3 0,2 

Corixidae 


0 0 0 1 0,3 0,2 

Oulimnius sp. 3 4 3 O 1 3 1,3 0,8 

Platambus maculatus - (Linné,1758) 


1 3 2 Platamb 3 2 1,7 1,0 


Chironomidae 


0 0 0 61 10 109 60,0 35,7 

Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 


* 4 1 2 


Sphaerium corneum - (Linné, 1758) 2 1 3 S 1 5 2,0 1,2 









82


C2. Stångån, håvdrag 

2004-11-04 

RAPPORT 

Det. Ulf Ericsson, Medins Biologi AB 





Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 


Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 


3 3 0 1 0,3 0,1 

Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) 0 2 2 1 0,3 0,1 

Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 


3 2 3 60 12 21 31,0 11,6 

Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 Erpobde 2 0,7 0,3 

Erpobdella sp. 


0 3 0 Erpobdella 1 0,3 0,1 



1 2 2 3 8 6 5,7 2,1 

Hydracarina 

ARANEA, spindlar 

0 3 0 2 2 6 3,3 1,3 

Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 


0 3 0 1 0,3 0,1 

Coenagrion sp. 0 3 0 2 1 1,0 0,4 

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 0,3 0,1 

Zygoptera 


0 3 0 1 1 0,7 0,3 


Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 4 1,3 0,5 


Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 


1 4 3 2 1 1,0 0,4 

Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 2 1,0 0,4 

Limnephilidae 0 5 0 6 3 3,0 1,1 

Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 4 1,3 0,5 

Limnephilus sp. 0 5 0 1 0,3 0,1 

Oxyethira sp. 


2 0 0 4 8 6 6,0 2,3 


Notonecta glauca - Linné, 1758 


2 3 0 1 0,3 0,1 

Ilybius sp. 


0 3 0 Ilybius 3 2 1,7 0,6 

Chironomidae 0 0 0 14 1 11 8,7 3,3 

Empididae 


0 3 0 1 0,3 0,1 

Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 4 4 2 1 2 1,0 0,4 

Anisus vortex - (Linné, 1758) * 4 4 2 

Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) * 4 4 3 

Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) * 4 1 3 


Gyraulus crista - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,3 0,1 

Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 0,7 0,3 

Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 2 1 1,0 0,4 

Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 1 1,0 0,4 

Planorbarius corneus (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,3 0,1 

Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,3 0,1 

Radix sp. (balthica/labiata) 


3 4 2 1 1 0,7 0,3 


Sphaerium corneum - (Linné, 1758) 2 1 3 Sphaerium 1 0,3 0,1 









83


C1. Stångån, ekmanhugg 

2004-11-04 




Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 

NEMATODA, rundmaskar 

Nematoda 0 0 0 1 0,3 0,9 


Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 1862 0 2 1 1 1 0,7 1,8 


Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 2 1 1,0 2,6 


Glossiphonia sp. (complanata-typ) 3 3 2 Glossiphonia 1 0,3 0,9 




Hydracarina 0 3 0 1 0,3 0,9 


Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1 0,7 1,8 



Molanna angustata - Curtis, 1834 2 3 3 1 2 1,0 2,6 



Chironomidae 0 0 0 4 4 1 3,0 7,9 


Viviparus viviparus - (Linné, 1758) 4 4 3 9 5 6 6,7 17,5 


Pisidium sp. 1 1 0 P 2 4 2,0 5,3 

Unio sp. (pictorum/tumidus) 0 1 3 U 1 0,3 0,9 









84 

RAPPORT 




D2. Stångån, sparkprov 

2004-11-05 




Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 


Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) 0 2 3 1 0,3 0,5 


Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 3 2 3 1 0,3 0,5 


Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 Helobdella 1 0,3 0,5 




Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 0,3 0,5 



Cloeon sp. 0 4 3 1 0,3 0,5 


Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 2 2 1,3 1,8 



Athripsodes sp. 0 5 3 1 0,3 0,5 


Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 2 2 3 2,3 3,2 

Mystacides sp. 0 2 3 5 5 12 7,3 10,1 

Oecetis notata - (Rambur, 1842) 0 3 2 1 0,3 0,5 

Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,3 0,5 


Callicorixa praeusta - (Fieber, 1848) * 2 2 0 

Corixidae 0 0 0 1 3 1,3 1,8 

Sigara distincta - (Fieber, 1848) * 2 2 0 

Sigara falleni - (Fieber, 1848) * 3 2 0 


Oulimnius sp. 3 4 3 Oulimniu 1 0,3 0,5 

Platambus maculatus - (Linné,1758) 1 3 2 Platamb 1 0,3 0,5 


Ceratopogonidae 0 0 0 1 4 1,7 2,3 

Chironomidae 0 0 0 5 4 19 9,3 12,9 

Limoniidae 0 0 0 1 0,3 0,5 


Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 4 1 3 1 0,3 0,5 


Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 0,3 0,5 









85 

RAPPORT 




D2. Stångån, håvdrag 

2004-11-05 

RAPPORT 






Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 


Turbellaria 


0 3 0 1 0,3 0,2 

Stylaria lacustris - (Linné, 1767) 


3 2 3 3 4 2,3 1,3 

Erpobdella sp. 0 3 0 E 1 2 1,0 0,5 

Piscicola geometra - (Linné, 1761) 


4 3 3 Piscicola 1 0,3 0,2 



1 2 2 14 4 45 21,0 11,3 

Hydracarina 


0 3 0 18 2 6 8,7 4,7 

Coenagrionidae 0 3 0 1 1 0,7 0,4 

Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 1 1 0,7 0,4 

Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) 


0 3 3 2 0,7 0,4 

Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 8 22 10,0 5,4 



Cloeon sp. 0 4 3 22 7 40 23,0 12,4 

Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 27 11 38 25,3 13,7 

Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 2 1,0 0,5 



1 2 3 1 2 7 3,3 1,8 

PNemoura sp. 


0 5 0 N 1 0,3 0,2 

Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,3 0,2 


Limnephilus sp. (annan) 0 5 0 1 0,3 0,2 

Limnephilus sp. (marmoratus-typ) 0 5 3 1 1 2 1,3 0,7 

Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 0 5 3 1 2 1,0 0,5 

Mystacides sp. 0 2 3 1 1 0,7 0,4 

Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 


1 3 3 27 11 12,7 6,8 


Calliocorixa sp. 0 2 0 1 1 0,7 0,4 

Hydrometra stagnorum - (Linné, 1758) 0 3 0 1 0,3 0,2 

Micronecta minutissima - (Linné, 1758) 0 2 0 1 0,3 0,2 

Sigara distincta - (Fieber, 1848) 2 2 0 2 0,7 0,4 

Sigara falleni - (Fieber, 1848) 3 2 0 3 2 1,7 0,9 

Sigara longipalis - (J. Sahlberg, 1878) 0 2 0 1 0,3 0,2 

Sigara striata - (Linné, 1758) 3 2 0 1 2 1,0 0,5 

Sigara sp. 


0 2 0 3 2 1,7 0,9 

Noterus crassicornis - (Müller, 1776) 


3 3 2 N 1 0,3 0,2 

Chironomidae 0 0 0 5 9 8 7,3 4,0 

Empididae 0 3 0 1 0,3 0,2 

Psychodidae 


0 0 0 1 0,3 0,2 

Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 4 1 3 1 2 1,0 0,5 

Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 2 0,7 0,4 

Lymnaeidae 0 4 0 1 0,3 0,2 

Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,3 0,2 

Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 3 1,3 0,7 

Radix labiata - (Rossmässler, 1835) 


3 4 3 1 0,3 0,2 

Pisidium sp. 1 1 0 Pisidium 1 0,3 0,2 

Sphaerium sp. 2 1 3 Sphaeriu 1 3 1,3 0,7 









86


D2. Stångån, ekmanhugg 

2004-11-05 




Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % 


Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 1 0,3 0,2 

NEMERTINI, slemmaskar 

Prostoma sp. 0 3 0 2 0,7 0,3 


Ilyodrilus templetoni - Southern, 1909 0 2 2 1 0,3 0,2 

Limnodrilus claparedeanus - Ratzel, 1868 0 2 2 1 0,3 0,2 

Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, 1862 0 2 1 1 0,3 0,2 


Oligochaeta (annan) 0 2 0 1 0,3 0,2 

Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) 0 2 2 1 2 1 1,3 0,6 

Psammoryctides albicola - (Michaelsen,1901) 0 2 2 1 1 0,7 0,3 


Spirosperma ferox - Eisen, 1879 4 2 3 1 0,3 0,2 

Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 5 13 17 11,7 5,6 


Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 2 A 1 1 2 1,3 0,6 

Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 E 1 5 4 3,3 1,6 

Erpobdella sp. 0 3 0 E 6 5 7 6,0 2,9 

Glossiphonidae (annan) 0 3 0 Glossiphonidae 1 0,3 0,2 

Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 H 2 1 1,0 0,5 

Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 P 1 0,3 0,2 




Baetidae 0 4 0 2 0,7 0,3 

Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 6 9 5,0 2,4 

Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 2 2 5 3,0 1,4 




Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 1 2 1,0 0,5 



Molanna angustata - Curtis, 1834 2 3 3 1 1 2 1,3 0,6 

Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 2 0,7 0,3 



Ilybius sp. 0 3 0 Ilybius 1 0,3 0,2 


Ceratopogonidae 0 0 0 2 2 1 1,7 0,8 

Chironomidae 0 0 0 48 33 28 36,3 17,4 



Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 4 1 3 1 11 4,0 1,9 



Pisidium sp. 1 1 0 P 7 21 13 13,7 6,5 









87 

RAPPORT 




Allmänt om biologiska 

undersökningar 

Det har blivit vanligt med biologiska 

undersökningar, bl a i samband med 

effektkontroll av kalkningsverksamheten 

och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket 

har nyligen publicerat bedömningsgrunder 

som underlättar och likformar tolkningen 

av undersökningsresultaten (Wiederholm 

1999). Nedan beskrivs dessa och hur vi på 

Medins Biologi AB använder de olika 

indexen. Dessutom redovisas gränsvärden 

för ytterligare några index som används 

ner resultaten bedöms. 

Biologiska undersökningar, som t ex 

bottenfaunaprovtagning, har många 

fördelar jämfört med enbart fysikaliskkemiska 

mätningar. De viktigaste 

fördelarna är att man direkt undersöker de 

organismer man vill skydda och bevara 

samt att man får en integrerad bild av 

påverkan av flera olika faktorer under lång 

tid. Det är t ex mycket svårt att med 

punktvisa kemiska mätningar bestämma 

det lägsta pH-värdet, och därmed 

försurningsgraden, under året i ett 

vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en 

bra indikator vid försurningsbedömningar 

eftersom känsliga arter kan dö efter bara 

några timmars påverkan. Viktigt är också 

att bottenfaunan inte bara är en indikator 

på miljöförändringar, utan i sig utgör ett 

naturvärde och ett viktigt inslag i den 

biologiska mångfalden. 

Bottenfauna 

Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag 

utgörs till största delen av 

insekter, men även snäckor, musslor, iglar, 

fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. 

De flesta insekter i bottenfaunan har ett 

vattenlevande larvstadium, som utgör 

större delen av livscykeln, samt ett kortare 

landlevande adultstadium. Larvstadiet kan 

88 

vara bara någon månad för vissa arter 

medan andra tillbringar flera år som larver 

innan de kläcks till vingade insekter. Några 

grupper av insekter har såväl larv- som 

adultstadium i vattnet. 

Artantal och artsammansättning varierar 

mycket, såväl inom ett vatten som mellan 

olika vatten. Detta beror dels på biologiska 

faktorer som konkurrens och rovdjurens 

inverkan och dels på faktorer som inte har 

med biologiska förhållanden att göra, t ex 

lokalens struktur (bredd, djup, 

vattenhastighet, substrat mm) och 

vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett 

vattendrag är desto större blir likheten med 

en sjö, bl a genom att syreinnehållet 

minskar. Botten består då ofta av 

mjukbotten och i sådana miljöer 

förekommer t ex få eller inga bäcksländor. 

Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt 

som artsammansättningen förändras, från 

källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat 

näringsinnehåll i vattnet och bredare 

vattendrag som ger fler biotoper 

(”miljöer”) är några orsaker till detta. Man 

får även förändringar i 

artsammansättningen om ett vatten torkar 

ut t ex under en torr sommar. Beroende på 

torrperiodens längd kommer kanske vissa 

arter att försvinna helt tills nykolonisation 

inträffar, medan arter med torktåliga 

stadier finns kvar vid periodens slut. 

Bottenfaunan har till stor del varit dåligt 

känd vad gäller arternas utbredning och 

vilka arter som är sällsynta eller hotade i 

svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen 

är speciellt dålig om vilka arter som är 

hotade. I och med att kunskapsläget 

successivt ökat, genom undersökningar av 

den typ som redovisas här, har det blivit 

möjligt att göra bedömningar av faunans 

naturvärden. 

För att kunna använda bottenfaunan som 

föroreningsindikator krävs kunskaper bl a 

om hur olika arter lever, i vilka miljöer de 

lever, deras livscykler, hur de påverkas av


andra faktorer som inte har med 

miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de 

reagerar på olika typer av föroreningar. 

När det gäller försurning så klarar vissa 

arter inte ett lågt pH utan slås ut, medan 

andra ökar i antal. Att arter försvinner när 

pH sjunker behöver inte alltid bero på att 

de själva drabbas, utan orsaken kan t ex 

vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. 

Olika arters föroreningskänslighet, främst 

med avseende på försurning och organisk 

belastning, finns dokumenterad i en rad 

arbeten. I denna rapport har uppgifter 

hämtats, förutom från vårt eget 

databasmaterial, främst från Engblom & 

Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), 

Engblom m fl (1990), Raddum & 

Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), 

Eriksson m fl (1981), Henrikson m fl 

(1983), Rosenberg & Resh (1993), 

Degerman m fl (1994), Moog (1995) och 

Wiederholm (1999). 

Det är viktigt att påpeka att de 

bedömningar som görs framförallt gäller 

faunan på den yta som undersökts. Det 

innebär t ex att en annan sträcka i ett 

vattendrag skulle kunna få en annan 

bedömning än den undersökta. 

Kriterier för biologisk bedömning 

Allmänt 

En bedömning av olika sorters påverkan på 

bottenfaunan grundar sig dels på faktiska 

kunskaper om olika arters 

föroreningskänslighet och dels på 

erfarenhet om hur det normalt ser ut på en 

lokal med ungefär samma naturliga 

förutsättningar som den undersökta. 

Erfarenheter hämtade från vår databas som 

innehåller undersökningar från drygt 2 000 

olika sjöar och vattendrag i Götaland och 

89 

Svealand har därför använts vid 

bedömningarna. 

Bedömning av tillstånd och avvikelse 

För att underlätta och systematisera 

bedömningarna har Naturvårdsverket ställt 

upp gränsvärden för sex typer av index 

(Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden 

används för att bedöma och klassa dels 

tillstånd och dels avvikelse från 

jämförvärden. För bedömningar i rinnande 

vatten och sjöars litoral kan två av indexen, 

Shannons diversitetsindex och ASPTindex, 

karakteriseras som allmänna 

föroreningsindex men de fungerar 

huvudsakligen bäst på att mäta graden av 

påverkan från näringsämnen/organiskt 

material. De två andra indexen som 

används i sjöar och vattendrag är mer 

specialiserade. Danskt faunaindex mäter 

och klassar tillståndet när det gäller 

näringsämnen/organiskt material och 

Surhetsindex mäter och klassar graden av 

försurningspåverkan. När det gäller 

tillståndsklassningen har vi valt att ändra 

Naturvårdsverkets klassgränser för 

Shannon index i sjöar och vattendrag samt 

Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de 

föreslagna klassgränserna för Shannons 

diversitetsindex inte ger någon bra 

upplösning med den metodik som normalt 

används i undersökningarna (SS-EN 27 

828). Naturvårdsverkets klassgränser togs 

fram med hjälp av ett databasmaterial 

(riksinventeringen 1995) vars resultat 

bygger på en annorlunda metodik. När det 

gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre 

justering nedåt för klassgränserna gjorts. 

Motivet för denna ändring är att annars 

skulle alltför många opåverkade sjöar 

bedömas som försurningspåverkade. 

Poängsättningen har också återställts för 

ett antal taxa till dess ursprungliga form (se 

Henrikson & Medin 1986). För sjöars 

profundal mäter de två indexen, BQI och 

O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i 

sjön. De klassgränser som används i våra 

rapporter redovisas i tabell 1 – 14.


Som underlag för avvikelseberäkningarna 

har Naturvårdsverket föreslagit 

jämförvärden för de olika indexen. Det 

sägs också att man i första hand skall 

använda objektspecifika jämförvärden. De 

jämförvärden vi har valt att använda för 

beräkningarna av avvikelsen i våra 

undersökningar då objektyspecifika 

jämförvärden saknas framgår av tabell 15. 

Klassgränserna för avvikelse redovisas i 

tabell 16. 

Vi har också valt att sätta upp gränsvärden 

för ytterligare några index som vi tycker är 

viktiga att använda vid bedömningarna 

(tabell 12 - 14). När det gäller totalantalet 

påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, 

individtäthet i sjöars litoral och EPT-index 

har klassgränserna valts vid 10, 25, 75 och 

90 procents percentilerna i vårt eget 

databasmaterial. När det gäller 

klassgränser för individtäthet i övriga 

undersökningstyper har dessa valts för att 

90 

ge en grov uppskattning av den biologiska 

produktionen. EPT-index beräknas som 

summan av antalet arter inom grupperna 

Ephemeroptera, Plecoptera och 

Trichoptera (dag- bäck- och nattsländor). 

De använda gränserna får inte tolkas så att 

man sätter likhetstecken mellan 

bedömningen måttlig och normal. Normalt 

är t ex att hitta låga individtätheter i 

oligotrofa vatten och höga tätheter i mera 

näringsrika. Ett annat exempel är att man 

normalt hittar färre arter i små vattendrag 

än i stora. Därför kan det bli så att 

bedömningen av antal taxa blir något 

missvisande beroende på om vattendraget 

är stort eller litet. Viktigt att påpeka är 

också att det artantal, eller antalet 

arter/taxa, som anges är det minsta antalet 

arter som med säkerhet finns på lokalen. 

Detta gäller även vid beräkningen av 

medelantal taxa per prov och EPT-index. 

Tabell 12. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten. 

Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex 

index index index 

1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >10 

2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6,9 6 6-10 

3 Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6,1 5 4-6 

4 Lågt index 2,35-2,95 4,5-5,3 4 2-4 

5 Mycket lågt index ≤2,35 ≤4,5 ≤3 ≤2 

Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index 

(antal/m 2 ) taxa per prov 

1 Mycket högt index >3000 >50 >30 >29 

2 Högt index 1500-3000 40-50 25-30 22-29 

3 Måttligt högt index 500-1500 25-40 15-25 12-22 

4 Lågt index 200-500 18-25 10-15 7-12 

5 Mycket lågt index ≤200 ≤18 ≤10 ≤7


Tabell 13. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral. 

Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex 

index index index 

1 Mycket högt index >4,00 >6,4 >5 >8 

2 Högt index 3,80-4,00 5,8-6,4 5 5-8 

3 Måttligt högt index 2,85-3,80 5,2-5,8 4 3-5 

4 Lågt index 2,45-2,85 4,5-5,2 3 1-3 

5 Mycket lågt index ≤2,45 ≤4,5 ≤2 ≤1 

Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index 

(antal/m 2 ) taxa per prov 

1 Mycket högt index >1000 >35 >18 >17 

2 Högt index 700-1000 30-35 16-18 14-17 

3 Måttligt högt index 300-700 20-30 11-16 10-14 

4 Lågt index 150-300 15-20 8-11 8-10 

5 Mycket lågt index ≤ 150 ≤15 ≤8 ≤8 

Tabell 14. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal. 

Klass Individtäthet Totalantal 

(antal/m2 ) taxa 

1 Mycket högt index >3000 >25 

2 Högt index 2000-3000 21-25 

3 Måttligt högt index 200-2000 13-21 

4 Lågt index 50-200 10-13 

5 Mycket lågt index 16 >4,0 Š0,5 

2 Högt index 2000-3000 10-15 3,0-4,0 0,5-4,7 

3 Måttligt högt index 200-2000 5-10 2,0-3,0 4,7-8,9 

4 Lågt index 50-200 2-5 1,0-2,0 8,9-13 

5 Mycket lågt index


Bedömning av påverkan 

Det stora antalet index för att beskriva 

tillstånd och avvikelser innebär att det 

finns ett behov av en sammanfattande 

bedömning av resultaten. Vi har därför valt 

att bedömma bottenfaunan och 

sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: 

• Ingen eller obetydlig påverkan 

• Betydlig påverkan 

• Stark eller mycket stark påverkan 

Detta görs vid varje lokal för att bedömma 

graden av försurningpåverkan, graden av 

påverkan från näringsämnen/organiskt 

material och om det anses nödvändigt för 

annan påverkan. Annan påverkan är ett 

begrepp som kan innefatta ett flertal olika 

miljöproblem, t ex utsläpp av giftiga 

ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja 

eller regleringseffekter. 

Försurningspåverkan bedöms 

huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex 

(Henrikson & Medin 1996, Wiederholm 

1999). För att få en så korrekt bedömning 

av bottenfaunans försurningsstatus som 

möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i 

beräkningen av indexet. Fördelen med att 

bedöma efter flera kriterier är att risken för 

felbedömningar minskar. Om t ex 

bedömningen enbart grundade sig på 

känsligaste arten skulle en felbedömning 

göras om slumpen gjorde att ingen känslig 

art hittades trots att vattendraget var 

opåverkat av försurning. 

Påverkan av näringsämnen/organiskt 

material. När ett vatten utsätts för en 

belastning av näringsämnen leder detta bl a 

till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur 

leder till en ökad djurproduktion. Den 

ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, 

om den blir för stor, ge allvarliga negativa 

effekter på bottenfaunan bl a på grund av 

92 

att syrgashalten i vattnet minskar. 

Naturvårdsverket redovisar två index för 

bedömning av påverkan av 

näringsämnen/organisk belastning med 

hjälp av bottenfaunasamhället 

(Wiederholm 1999). ASPT-index är ett 

”renvattensindex” som baseras på 

förekomst av i huvudsak känsliga eller 

toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar 

att det i huvudsak förekommer toleranta 

grupper, vilket därmed indikerar att 

vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde 

visar att det i huvudsak förekommer 

känsliga grupper, vilket indikerar att 

vattenkvaliteten är god. Med Danskt 

faunaindex undersöker man om 

vattendraget hyser vissa nyckelarter eller 

nyckelsläkten med varierande tolerans för 

näringsämnen/organisk belastning. Även 

här indikerar ett lågt värde en dålig 

vattenkvalitet (höga halter av 

näringsämnen eller en hög belastning av 

organiskt material) och ett högt värde en 

god vattenkvalitet (låga halter av 

näringsämnen och en liten belastning av 

organiskt material). Vid den sammanvägda 

bedömningen av vattenkvaliteten används 

dessutom bottenfaunans diversitet 

(Shannons diversitetsindex) och 

artsammansättning. 

Annan påverkan är ett samlande begrepp 

på en mängd störningar som kan ha en 

negativ effekt på bottenfaunan, såväl i 

form av utsläpp av olika ämnen som mer 

fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis 

reglering. Vid bedömningarna används i 

första hand ovanstående index men 

bottenfaunans artsammansättning är också 

viktig. 

Vid bedömning av naturvärden i 

vattenmiljöer finns kriterier som 

länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt 

Naturvårdsprogram (Berntell m fl 1983). 

Även Naturvårdsverkets Handbok,


Naturinventeringar av sjöar och vattendrag 

(SNV 1989) och System Aqua, anger 

liknande kriterier. Några av 

huvudkriterierna vid dessa bedömningar av 

vattenmiljöer är: 

• Påverkan 

• Betydelse för forskning 

• Biologisk mångformighet 

• Raritet 

• Biologisk produktion 

Naturvärdena i vattendragens 

evertebratsamhällen och vilka arter som är 

sällsynta eller hotade har till stor del varit 

okända i Sverige. I och med att 

bottenfaunan undersökts i allt fler 

sammanhang, oftast i 

vattenvårdsförbundens recipientkontroll 

eller i uppföljningskontrollen av 

kalkningsverksamheten, har kunskaper om 

faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I 

ett försök att med hjälp av olika kriterier 

bedöma faunans naturvärde används här 

två av ovanstående huvudkriterier, 

biologisk mångformighet och raritet. 

Som mått på det första huvudkriteriet, 

biologisk mångformighet, används 

totalantalet arter/taxa och diversitetsindex 

(Shannon index, Wiederholm 1999). I det 

här fallet bedöms artrika och diversa 

ekosystem ha högre naturvärden än de som 

har få arter eller en låg diversitet. 

Begreppet raritet har använts så att hotade 

eller sällsynta arter bedöms ha höga 

naturvärden. Vad gäller vilka arter som är 

hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus 

hämtats från Artdatabankens rödlista för 

hotade arter (Gärdenfors, U. m fl 2000). 

Hotkategoridefinitionerna i rödlistan 

innebär i korthet att kategori RE är arter 

som försvunnit, kategori CR är arter som 

är akut hotade, kategori EN är arter som är 

starkt hotade, kategori VU är arter som är 

sårbara och kategori NT är arter som är 

missgynnade och slutligen DD är arter som 

inte tillhör ovanstående kategorier men 

93 

som på grund av kunskapsbrist ändå kräver 

artvis utformade hänsyn. Vi tar även 

hänsyn till arter som är ovanliga. Med 

beteckningen ovanlig menas t ex att arten 

är lokalt eller regionalt ovanlig eller att 

arten förekommer i färre än 5 % av de 

lokaler vi undersökt i Götaland och 

Svealand. Viktigt att notera är att 

raritetsbegreppet i det senare fallet endast 

tillämpas på arter som har sin huvudsakliga 

förekomst i den undersökta naturtypen. 

Arter som tas upp på rödlistan får inga 

ytterligare poäng för raritet. 

En bedömning av faunans mångformighet 

och raritet är nästan alltid något relativt, 

d.v.s. den grundar sig på en jämförelse 

med ett eller flera objekt. Erfarenheter från 

tidigare undersökta sjöar och vattendrag i 

Götaland och Svealand har därför använts 

vid bedömningen. 

För att överskådligt systematisera 

ovanstående information har ett 

poängsystem skapats för bedömning av 

bottenfaunan i vattendrag och sjöars 

litoralzon (tabell 17 och 18). Vid 

konstruktionen av modellen har störst vikt 

lagts vid förekomst av hotade eller 

ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att 

sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett 

vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta 

innebär att man riskerar att underskatta 

naturvärdena vid den här typen av 

bedömningar. 

Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre 

klasser enligt ovanstående modell. Vid den 

slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande 

poänggränser enligt: 

16 poäng mycket höga naturvärden 

6 - 15 poäng höga naturvärden 

0 - 5 poäng naturvärden i övrigt


Tabell 17. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag. 

Kategorier Poängsättning 

A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art 

B Totalantal taxa 41-45 ger 1 p., 46-50 ger 3 p. och >50 ger 10 p. 

C Shannon index >3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. 

D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art 

Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 

Tabell 18. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon. 

Kategorier Poängsättning 

A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art 

B Totalantal taxa 31-33 ger 1 p., 34-35 ger 3 p. och >35 ger 10 p. 

C Shannon index >3,80-4,00 ger 1 p. och >4,00 ger 3 p. 

D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art 

Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 

94


Bilaga 3 

Kartor med sträckindelning från 

biotopkarteringen 

Protokoll A, Vattenbiotoper 

Protokoll B, Omgivning/närmiljö 

95


Sträcka A., Protokoll A - vattenbiotop 

Sträcka 1 

Sträcka 2 

Sträcka 3 

96 

Sträcka 4 

= sträckavgränsning


Sträcka B., Protokoll A - vattenbiotop 

Sträcka 7 

Sträcka 8 

Sträcka 9 

Sträcka 6 

Sträcka 10 

Sträcka 5 

Sträcka 11 

Sträcka 13 

97 

Sträcka 12 


Sträcka 15 

Sträcka 14 

Sträcka 16 

Sträcka 17 

Sträcka C., Protokoll A - vattenbiotop = sträckavgränsning


Sträcka D., Protokoll A - vattenbiotop 

Sträcka 18 

Sträcka 20 

99 

Sträcka 19 

Sträcka 21 



Sträcka A, protokoll B - Omgivning/närmiljö 

Sträcka 11 

Sträcka 12 

Sträcka 13 

100 

Sträcka 1 

Sträcka 2 

Sträcka 3 

=Sträckor


Sträcka B, protokoll B - Omgivning/närmiljö 

Sträcka 14 

Sträcka 4 

101 

Sträcka 5 

=Sträckor

Sträcka 6 

Sträcka 16 

Sträcka 15 

Sträcka 7 

Sträcka 8 

Sträcka 17 

Sträcka C, protokoll B - Omgivning/närmiljö. 

=Sträckor


Sträcka D, protokoll B - Omgivning/närmiljö. 

Sträcka 18 

Sträcka 19 

Sträcka 20 

Sträcka 9 

Sträcka 21 

103 

Sträcka 10 

=Sträckor


104


Bilaga 4 

Protokoll A 

Vattenbiotoper 

105

Bilaga 4: 1 

INVENTERINGSPROTOKOLL - A - VATTENBIOTOPER 

A1. Undersökning 

Inventerare: Fredrik Holmberg 

A2. Lokalinformation 

Datum: 2004-06-07 

Sträcka nr: 1 Vattendrag: Stångån Huvudvattendrag: 067 Topo karta: 

Längd (m): 1600 Bredd, medel (m): 30 Bredd, max (m): 60 Bredd, min (m): 25 

Areal (m2): 48000 Vattendjup, medel (m): 2 Vattendjup, max (m): 3 

I punkt 3 - 5 bedöms täckningsgraden sett uppifrån i en skala 0 - 3. 0=saknas, 1=50% 

Grovdetritus: 

1 

Total 

täckning: 

2 

A3. Bottensubstrat 

Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 

Övrig algpåväxt: 0 

Fontinalis el liknande: 0 

Kuddliknande mossor: 0 

Sötvattensvamp: 0 

Lugnflytande (0,2): 0 Strömmande (0,7): 0 

A8. Flöde/lopp 

Vattenföring: M 

(L = lågflöde, M = medelflöde, H = högflöde) 

Uppskattat: m3/s Klass: 

Rakt: Ringlande: Meandrande: 

A9. Rensat/påverkat 

(Rensning 1=försiktigt, 2=kraftigt, 3=omgrävd) 

Torrfåra: Utfyllnad: Översvämningsskydd: Kulverterat: 

A10. Öringbiotop 

Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Tillgång på ståndplatser: 0 

A11. Strukturelement 

Tillr Vattendrag: 

Diken: 1 

Täckdike: 

Avloppsrör: 0 

Vattenuttag: 0 

A12. Övrigt: 

Findetritus: 

1 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 

(Bedömning främst från utseendet. Vattenhastighet i m/s) 

A6. Skuggning (Skuggning: 0=obefintlig, 1=dålig (50%) ) 

Skuggning: 1 

A7. Död ved (Död ved: 0=saknas, 1=liten (25 stockar/100m)) 

Död ved: 1 

Rensning (1-3): 3 

(Öringbiotop: Klass 0=ej lämpligt, 1=möjligt,ej bra, 2=tämligen bra, 3=bramycket 

bra) 

Korsande väg: 1 

Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 1 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 1 

Kvillområde: 

Delta: 1 

Nipa/skredärr: 

Utstr omr/källa: 

Indämt: 

Stenbro/rest av stenbro 

Dammbyggnad av sten 

Annan stensättning: 

Annan dammrest: 

0 

Höga naturvärden för våtmarker och vidsträckta vassbälten. Östra stranden 

är mycket svårtillgänglig och utgör en ostörd miljö för framförallt många 

fåglar. En avsnörd korvsjö på södra stranden nedströms en större 

fritidsbåthamn ger en stor refug för många fåglar i ett annars hårt exploaterat 

stadsnära jordbrukslandskap. Dike mynnar vid östra stranden mitt för den 

stora korvsjön.

Bilaga 4: 2 





Datum: 2004-06-07 





Grovdetritus: 

1 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 

Korsande väg: 

Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 1 

Kvillområde: 

Delta: 1 



Indämt: 





0 

Rester av delta utgörs bl.a. av en ö,vilken utgörs helt av vass. Östra stranden 

är svårtillgänglig och detta i kombination med närheten till stadsmiljön ger 

höga naturvärden. Ett större dike/biflöde mynnar på östra sidan överst på 

sträckan (foto). Utformningen med ett överfall med långt krön 

försvårar/omöjliggör fiskvandring upp i diket. Diket går i kulvert ca 180 m 

uppströms utflödet i Stångån.

Bilaga 4: 3 





Datum: 2004-06-07 





Grovdetritus: 

1 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 0 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Lite smalare och brantare sträcka än de två första. Större inslag av 

konstgjorda stränder. Mycket båtplatser på västra stranden. Reningsverk är 

beläget på östra stranden, vattnet från detta rinner ut i ån mitt på sträckan, 

industriområde på västra sidan. Låga naturvärden.

Bilaga 4: 4 





Datum: 2004-06-07 



Areal (m2): 10000 Vattendjup, medel (m): 1,5 Vattendjup, max (m): 3 


Grovdetritus: 

1 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 


Dammbyggnad av sten 1 

Annan stensättning: 1 


Sluss 1 

Sträckans övre gräns utgörs av en dammbyggnad och en sluss. Den första 

slussen från Roxen. Hålldammen i östra fåran tillåter nolltappning vilket 

missgynnar bottenfauna (bl.a. musslor) på nedströmssidan som annars 

består av hårdbotten, den första hårdbottenzonen från Roxen sett. Med 

konstant flöde skulle möjligen den delen av sträckan kunna fungera som 

lekområde för asp.

Bilaga 4: 5 





Datum: 2004-06-07 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Sträckan utgörs av dammen ovan slussen Nykvarn. En i stort sett helt 

konstgjord miljö. Bra trädzoner på östra stranden med naturliga stränder 

utgör viktiga naturmiljöer i en sådan stadsnära miljö.

Bilaga 4: 6 





Datum: 2004-06-07 





Grovdetritus: 

1 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 









Uppskattat: 0 m3/s Klass: 









Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Stensatt strandskoning hela västrasidan, i stort sett naturliga stränder på 

östra stranden. Natuirliga stränder med tät vegetation är en förutsättning för 

att ån med dess omgivningar ska hysa några naturvärden i stadsmiljön. Övre 

gräns utgörs av tullbron.

Bilaga 4: 7 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

1 0 

Trådalger: 0 



Kuddliknande mossor: 

Sötvattensvamp: 

0 














Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 0 

Strandskoning av sten, v. stranden. 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0

Bilaga 4: 8 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

1 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 

















Tillr Vattendrag: 1 

Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Stensatt strandskoning båda sidorna. Smedstadbäcken mynnar västra sidan.

Bilaga 4: 9 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

0 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

En tredjedel av vattendragets bredd har ett djup på mindre än 1 m, området 

är glest täckt med gul näckros.

Bilaga 4: 10 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 0 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Stensatt strandskoning båda sidorna. Låga naturvärden. 

Indämt: 





0

Bilaga 4: 11 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

1 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Höga naturvärden med stora salixbestånd i och över ån. Dessa har högt 

bevarandevärde då resten av stranden är stensatt. Stensatt strandskoning 

östra sidan.

Bilaga 4: 12 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 


Vattenuttag: E0 

A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

+ 

0 

1 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





Stensatt strandskoning båda sidor, västra sidans strandskoning ser nygjord 

ut from. Sträcka 8. 

0

Bilaga 4: 13 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

1 1 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 

Stenbro/rest av stenbro 1 




Sluss 1 

Ö med salix ger höga naturvärden liksom sammanhängnade ytor med vass 

och svärdslilja. Salixbestånd i vattnet utgör en mycket hög grad av 

naturlighet i den här miljön. Övre delen består av Tannefors slusstation och 

vattenkraftverk.

Bilaga 4: 14 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

1 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 1 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 

Nipa/skredärr: 2 


Indämt: 





0 

Slussrännan är stensatt, rännans bredd är ca 8 m. Östra sidan har inslag av 

salix i vattnet, ger höga naturvärden. Sträckan utgörs av slussrännan och 

flödet in i vattenkraftverket uppströms Tannefors t.o.m. öns slut.

Bilaga 4: 15 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

2 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

2 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Naturliga stränder med överhängande salix och al på båda sidor. Bör 

tillskrivas höga naturvärden.

Bilaga 4: 16 





Datum: 2004-06-08 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Bitvis hög grad av naturlighet. Undantaget stora regleringseffekter. 

Grundområden bitvis invid land med stora mängder fisk, detta tillsammans 

med stora vassbälten och strandnära sumpskog ger höga naturvärden. 

Avsnörd vik på östra utan närliggande bebyggelse utgör fin biotop för många 

fågelarter.

Bilaga 4: 17 





Datum: 2004-06-09 



Areal (m2): 15000 Vattendjup, medel (m): Vattendjup, max (m): 


Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





sluss 1 

Klart höga naturvärden för stora svårtillgängliga salixbestånd med 

omgivande vass, kärrhök observerad. Stora bestånd med ålnate hyser stora 

mängder fiskyngel. Hackefors sluss är belägen på den övre delen av sträckan.

Bilaga 4: 18 





Datum: 2004-06-09 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

0 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 


Vattenuttag: E0 

A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

+ 

0 

1 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





Kulverterat biflöde mynnar på norra sidan, mitt på sträckan. Mindre salixö på 

i den övre delen av sträckan. Många villatomter når ner till ån eller nära 

densamma på östra stranden. 

0

Bilaga 4: 19 





Datum: 2004-06-09 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

1 0 

Trådalger: 0 


















Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

1 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 2 


Död ved: 0 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





F.d. Sluss 1 

Hjulsbro sluss, ej i funktion. Gammal stendammsrest och gammal stensatt 

kaj.

Bilaga 4: 20 





Datum: 2004-06-09 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

1 0 

Trådalger: 0 





Dominerande arter: Igelknopp, gul näckros, svärdslilja, kaveldun, axslinga,vattenpest, 

gäddnate, kabbleka 

A5. Strömförhållande 













bra) 




Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Breda vassbälten med sjöfräken, axslinga och ålnate insprängt liksom salix 

ger fin refug för både fisk och fågel. Mkt sävsångare hördes. Vid golfbanan 

bedöms hela flodplanet som naturligt, åtminstone på västra sidan. 

Etableringen av golfbanan torde ge området skydd för annan strandnära 

exploatering. Nedströms järnvägsbron finns fina orörda sumpområden intill 

ån, avsnörd vattenyta finns på den västra sidan. Mkt höga naturvärden. 

Hjulsbro badplats är belägen på östra stranden uppströms landsvägsbroån.

Bilaga 4: 21 





Datum: 2004-06-09 





Grovdetritus: 

0 

Total 

täckning: 

2 


Lera (200): Häll (>4000): 

1 0 

Trådalger: 0 





Dominerande arter: Gul näckros, bladvass, sjöfräken, svärdslilja, vattenpest, axslinga 

A5. Strömförhållande 














Diken: 

Täckdike: 



A12. Övrigt: 

Findetritus: 

3 

Ravin: 

Brant: 

Nacke: 

Hölja: 



Skuggning: 1 


Död ved: 1 



bra) 


Sjöutlopp: 

Sjöinlopp: 

Sammanflöde: 

Damm: 

Korvsjöar: 

Kvillområde: 

Delta: 



Indämt: 





0 

Fina mader södra östra sidan uppströms järnvägsbron. Sluss och 

vattenkraftverk Slattefors avgränsar den inventerade sträckan.


Bilaga 5 

Protokoll B 

Omgivning/Närmiljö 

129

Bilaga 5: 1 

INVENTERINGSPROTOKOLL - B - OMGIVNING / NÄRMILJÖ 

Vattendrag: Stångån 

Flygbild (nr+år): Ortofoto 

Inventerare flyg: Fredrik Holmberg 

Inventerare fält: Fredrik Holmberg 

Sträcka nr: Sida: H 

1 

Omgivning 3: Å 

(>75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: A3 

(75%) 

Närmiljö 2: Å1, VK3 

(5-25%) 

Närmiljö 1: A5 

(75%) 

Omgivning 2: A5 

(5-25%) 

Omgivning 1: L 

(75%) 

Närmiljö 2: VK2; VK3 

(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 


(5-25%) 


(

Bilaga 5: 2 






Sträcka nr: Sida: H Fältinv_del: 

4 

Omgivning 3: A 

(>75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 


(5-25%) 


(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 


(5-25%) 


(75%) 


(5-25%) 


(

Bilaga 5: 3 





Inventerare fält: Frerdrik Holmberg 


7 


(>75%) 

Längd (m): 1700 

Omgivning 2: BL; Ö; A 

(5-25%) 

Omgivning 1: VK 

(75%) 

Omgivning 2: V; A 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: BL 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: VK2; Å1 

(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: VK3; LS4 

(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: A4; A2; 

(5-25%) A3; A5 

Närmiljö 1: 

(

Bilaga 5: 4 







10 


(>75%) 

Längd (m): 1400 

Omgivning 2: LS, VK2, VK2; 

(5-25%) VK3 


(75%) 

Längd (m): 1300 

Omgivning 2: A; VK; A 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: Ö 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: LS4; VK3 

(5-25%) 


(75%) 

Närmiljö 2: VK1; Å1; 

(5-25%) A5 

Närmiljö 1: 

(75%) 


(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(

Bilaga 5: 5 






Sträcka nr: Sida: V Fältinv_del: 

13 


(>75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: A4; A5 

(5-25%) 

Närmiljö 1: LS4 

(75%) 

Närmiljö 2: 

(5-25%) 


(75%) 


(5-25%) A5; A2 

Närmiljö 1: 

(

Bilaga 5: 6 







16 


(>75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: VK; V; L 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: A1; A5 

(5-25%) 


(75%) 

Närmiljö 2: VK3; 

(5-25%) VK2; A1; 

A2 

Närmiljö 1: 

(75%) 


(5-25%) A4 


(

Bilaga 5: 7 







19 


(>75%) 

Omgivning 2: V 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: V 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Omgivning 2: Ö; V 

(5-25%) 

Omgivning 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: VK2; A; 

(5-25%) VK3 

Närmiljö 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: VK3; Å1 

(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(75%) 

Närmiljö 2: VK3; A5 

(5-25%) 

Närmiljö 1: 

(


Bilaga 6 

Stormusslor 



137


A4. Stångån, Nykvarn 

2004-08-25 

Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB 

Metod: Kvalitativt musselsök 1 h söktid 

STORMUSSLOR 

ARTER/TAXA KATEGORI 

Fk Fg Eg Antal individer Minimimått 

BIVALVIA, musslor mm 

Anodonta anatina - (Linné, 1758) 0 1 2 2 44 

Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 65 

SUMMA (antal individer): 3 

SUMMA (antal taxa): 2 

Damm 

Stensatt strand 

Kraftverk 

Stensatt strand 

138 

Foto 

Sökyta 

N 

Gångbro


B3. Stångån, Tannefors 

2004-08-25 





BIVALVIA, musslor cm 

Anodonta anatina - (Linné, 1758) 0 1 2 15 60 

Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 0 1 3 1 skal 

Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 80 

SUMMA (antal individer): 16 

SUMMA (antal taxa): 3 

Foto 

Ingen vegetation 

Näckrosor 

Gångväg 

139 

Stentrappa 

Sökyta 

N


C2. Stångån, Hackefors 

2004-08-25 





BIVALVIA, musslor Norra stranden Ön cm 

Anodonta anatina - (Linné, 1758) 0 1 2 3 1 60 

Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) 0 1 3 1 81 

Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 1 77 

SUMMA (antal individer): 5 2 

SUMMA (antal taxa): 3 2 

N 

Foto 2 

Foto 1 

Sökyta 

140 

Kraftverk 

Sluss


D2. Stångån, Hjulsbrobadet 

2004-08-24 


Metod: Kvalitativt musselsök 1,5 h söktid 



BIVALVIA, musslor Uppstr brygga Innanför brygga Nedstr brygga cm 

Anodonta anatina - (Linné, 1758) 0 1 2 6 20 76 

Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) 0 1 3 3 skal 

Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 1 25 60 

SUMMA (antal individer): 7 21 25 

SUMMA (antal taxa): 3 2 1 

Säv 

Foto 

Badbrygga 

Foto 

141 

Sökyta 

Säv 

Vägbro 

Vårdsbergsvägen


A4. Stångån, Nykvarn 




Lokalnamn: Nykvarn Top. Karta: Linköping 8F NO 



Datum: Metodik: Kval. musselsök 1 h söktid 

Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 2004-08-25 

): - 

Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: - 





Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: mycket grumligt 

Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat 


Lokalens medeldjup: - m Trofinivå: eutrof 

Märkning av lokal: 30 m nedstr damm, 20 m uppstr gångbro, mellan stenpirarna 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor 


Finsediment:






Lokalnamn: Tannefors Top. Karta: Linköping 8F NO 





): - 










Märkning av lokal: åns östra strand, 20-40 m uppstr stentrappa 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter 


Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% 

Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus:






Lokalnamn: Hackefors Top. Karta: Linköping 8F SO 





): - 




Lokalens längd: 20 + 10 m Lokalens maxdjup: 1 m 

Lokalens bredd: 4 +2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) 





Märkning av lokal: öns nedströms strand och norra strand, samt på åns norra strand. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter 


Finsediment:






Lokalnamn: Hjulsbrobadet Top. Karta: Linköping 8F SO 



Datum: Metodik: Kval. musselsök 1,5 h söktid 


): - 










Märkning av lokal: 10 m uppstr till 20 m nedströms badbryggan 




Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: mossor 

Finsediment: 5-50% Övervattensv:


146


- 

Bilaga 7 

Makrofyter 



147


Förklaring till resultat för 

inventering av makrofyter 

Indikatorvärde 

Indikatorvärde enligt Naturvårdverkets 

bedömningsgrunder för miljökvalitet 

(Wiederholm, 1999). Ett antal vattenväxter 

har klassats i en skala från 3 - 10. Högt 

värde indikerar näringsrika förhållanden 

och lågt värde näringsfattiga/dystrofa 

förhållanden. 

Växtsätt 

Växternas växtsätt enligt 

Naturvårdsverkets handbok för 

miljöövervakning. 1 = växer ensam 

148 

(solitär), 2 = växer i små grupper med 

några få individ i varje, 3 = växer i små 

täta grupper, kuddar eller stora tuvor, 4 = 

växer i vidsträckta mattor eller nät, 5 = 

växer i stora mängder eller i vidsträckta 

mattor som täcker så gott som hela ytan. 

Frekvens 

Medelvärde av respektive arts frekvens på 

lokalen. Växternas täckningsgrad skattas 

ungefärligt i en skala 1 - 7 enligt 

Naturvårdsverkets handbok för 

miljöövervakning. 1 = solitär, 2 = fåtalig 

0,5-1%, 3 = gles 1-5 %, 4 = ganska gles 5- 

25 %, 5 = allmän 25-50%, 6 = riklig 50- 

75%, 7 = heltäckande 75-100%.


A1. Stångån, Västergården Datum: 2004-08-27 

Flodområde: 67 Koordinat: 647865/148939 

Ca. 50 m 

Iläggningsplats 

Åns västra strand, 0-50 m nedstr iläggsplats 

Vegetation Indikator- Växttyp Växtsätt Frekvens 

Växtart värde 

Hornsärv, Ceratophyllum demersum 10 Långskottsväxt 

4 

5 

Vattenpest, Elodea canadensis 8,5 Långskottsväxt 

4 

4 

Gul näckros, Nuphar lutea 8,5 Flytbladsväxt 

4 

5 

Pilblad, Sagittaria sagittifolia 9 Flytbladsväxt 

3 

3 

Andmat, Lemna minor 8,5 Flytbladsväxt (lemnid) 

3 

3 

Stor andmat, Spirodela polyrhiza 10 Flytbladsväxt (lemnid) 

3 

2 

Dyblad, Hydrocharis morsus-ranae 9 Flytbladsväxt (lemnid) 

2 

2 

Igelknopp, Sparganium emersum 10 Övervattensväxt 

3 

3 

Jättegröe, Glyceria maxima 10 Övervattensväxt 

4 

4 

Bredkaveldun, Typha latifolia 8,5 Övervattensväxt 

2 

3 

Kalmus, Ocorus calamus 9 Övervattensväxt 

2 

2 

Svärdslilja, Iris pseudacorus 8,5 Övervattensväxt 

2 

2 

Vasstarr, Carex acuta 10 Övervattensväxt 

3 

2 

Sprängört, Cicuta virosa 8,5 Övervattensväxt 

2 

2 

Stor igelknopp, Sparganium erectum 8,5 Övervattensväxt 

2 1 

Slangalger, Vaucheria sp. Trådformig alg 4 3 

Medel indikatorvärde 

9,1 

Kommentar: 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik större "hölja" med mjukbotten belägen vid sidan av strömfåran. 

Växtsamhället dominerades av gul näckros samt långskottssväxterna hornsärv och vattenpest. Längs 

strandlinjen dominerade jättegröe med enstaka ruggar av bredkaveldun. Samtliga funna arter är att betrakta 

som almänna. 

Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 9,1 vilket tydligt indikerar näringsrika förhållanden. 

149 

Sökyta


B3. Stångån, Tannefors Datum: 2004-08-25 


På båda sidor om ön, strax nedströms träbroarna och 50 m uppströms. 



Näckmossa, Fontinalis antipyretica Långskottsväxt 

Hästsvans, Hippuris vulgaris 7,7 Långskottsväxt 

Trubbnate, Potamogeton obtusofolius 7,3 Långskottsväxt 



Kalmus, Ocorus calamus 9 Övervattensväxt 


Medel indikatorvärde 

8,6 

Kommentar: 

Lokalen utgörs av en långgrund strand på norra sidan av öns västra udde med bottnar av främst sand, grus 

och sten. Övervattensvegetation var sparsamt förekommande och lokalen var artfattig. 

Växtsamhället dominerades av gul näckros och igelknopp (submers form). Vid gångbron fanns ett bestånd av 

kalmus. De funna arterna är allmänna utom trubbnate som får anses vara mindre vanligt förekommande. 

Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,6 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 

Troligen är växtsamhället påverkat av reglering och/eller båttrafik. 

150 

N 

Sökyta 

Ö Ö 

2 

2 

1 

4 

4 

3 

2 

Gångbro 

Gångbro 

2 

2 

1 

4 

4 

2 

2 

Stig


C2. Stångån, Hackefors Datum: 2004-08-26 


Öns nordvästra udde. 




Ålnate, Potamogeton perfoliatus 7,3 Långskottsväxt 

Långnate, Potamogeton praelongus 7,3 Långskottsväxt 

Gräsnate, Potamogeton gramineus 7,3 Långskottsväxt 

Uddnate, Potamogeton friesii 10 Långskottsväxt 


Klolånke, Callitriche hamulata 5 Långskottsväxt 

Smålånke, Callitriche palustris 5 Långskottsväxt 


Bredkaveldun, Typha latifolia 8,5 Övervattensväxt 

Säv, Schoenoplectus lacustris 7,3 Övervattensväxt 




Fackelblomster, Lythrum salicaria Övervattensväxt 

Blomvass, Butomus umbellatus 10 Övervattensväxt 

Svärdslilja, Iris pseudacorus 8,5 Övervattensväxt 

Strandlysing, Lysimachia vulgaris Övervattensväxt 

Topplösa, Lysimachia thyrsiflora 5,5 Övervattensväxt 

Sprängört, Cicuta virosa 8,5 Övervattensväxt 


Kommentar: 

8,1 

151 

Sökyta 

3 

3 

3 

2 

2 

3 

3 

3 

4 

4 

3 

3 

3 

2 

2 

3 

3 

2 

3 

5 

4 

4 

4 

3 

4 

4 

3 

3 

2 3 

2 

2 

2 

2 

3 

2 

3 

2 

1 1 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik udde. Växtsamhället dominerades av täta grupper av bredkaveldun och 

säv med vasstarr och jättegröe närmast strandlinjen. På djupare vatten dominerade vattenmossa, ålnate och 

igelknopp. Lokalen uppvisade en artrik långskottsvegetation med bl a flera natearter. Långnate och uddnate 

är mindre vanligt förekommande arter. Uddnate är rödlistad och betecknas som sårbar (VU). 

Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,1 vilket indikerar näringsrika förhållanden. 

Ö


D2. Stångån, Hjulsbrobadet Datum: 2004-08-26 


20-50 m nedströms samt strax uppströms badbryggan. 




Ålnate, Potamogeton perfoliatus 7,3 Långskottsväxt 

Gräsnate, Potamogeton gramineus 7,3 Långskottsväxt 

Bandnate, Potamogeton compressus 10 Långskottsväxt 


Smålånke, Callitriche palustris 5 Långskottsväxt 

Skörsträfse, Chara globularis 8,5 Långskottsväxt 


Gäddnate, Potamogeton natans 6,7 Flytbladsväxt 


Säv, Schoenoplectus lacustris 7,3 Övervattensväxt 




Veketåg, Juncus effesus 5,5 Övervattensväxt 

Blomvass, Butomus umbellatus 10 Övervattensväxt 

Strandklo, Lycopus europaeus Övervattensväxt 


Kommentar: 

8,2 

152 

Brygga 

Ca. 20 m 

3 

4 

4 

1 

2 

3 

2 

2 

2 

2 

4 

4 

4 

2 

4 

3 

1 

2 

2 

2 

2 

2 

2 

5 

4 

5 

3 

4 

3 2 

4 

3 

1 

2 

Sökyta 

Ca. 30 m 

Lokalen utgörs av en vegetationsrik strand. Växtsamhället dominerades av täta grupper av säv och blomvass 

på djupare vatten respektive vasstarr och jättegröe längs strandlinjen. På öppnare ytor utan 

övervattensvegetation dominerade ålnate, gräsnate och igelknopp (submers form). Lokalen uppvisade en 

artrik långskottsvegetation med bl a flera natearter och en kransalgsart (skörsträfse). Bandnate är en ovanlig 

och rödlistad art. Den betecknas som sårbar (VU) av artdatabanken. 

Medelvärdet för växternas indikatorvärden är 8,2 vilket indikerar näringsrika förhållanden.


A1. Stångån, Västergården 


Sjö/vattendrag: Stångån Län: 5 


Lokalnamn: Västergården Top. Karta: Linköping 8F NO 

Huvudflodområde: 67 Lokalkoordinater: 647865 / 148939 


Datum: Metodik: Kvalitativ 1 h söktid 

Provtagare: C Nilsson och I Abrahamsson Provyta (m 2 2004-08-27 

): - 




Lokalens längd: 50 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) 

Lokalens bredd: 15 m Grumlighet: mycket grumligt 

Vattendragsbredd (våt yta): 40 m Vattenfärg: färgat 



Lokalens maxdjup: 1 m 

Märkning av lokal: Åns västra strand, 0-50 m nedstr iläggsplats 




Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger 

Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% 

Sand: 5-50% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% 

Grus:






Lokalnamn: Tannefors Top. Karta: Linköping 8F NO 





): - 




Lokalens längd: 50 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) 






Märkning av lokal: Norra stranden vid öns västra udde. 


Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter 


Finsediment:






Lokalnamn: Hackefors Top. Karta: Linköping 8F SO 





): - 










Märkning av lokal: Öns nordvästra udde. 





Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% 

Sand: 5-50% Flytbladsv:






Lokalnamn: Hjulsbrobadet Top. Karta: Linköping 8F SO 





): - 










Märkning av lokal: 20-50 m nedströms samt strax uppströms badbryggan. 



Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter 

Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - 

Finsediment: 50% 

Sand: 5-50% Flytbladsv:

157

ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser 

med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs 

med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. 

ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade 

laboratorier i Eng-land, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. 

Karlstad 

Tel. 054 – 21 30 77 

Uddevalla 

Tel. 0522 – 67 01 

Malmö 

Tel. 040 – 672 89 

HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE 

Umeå 

Tel. 090 – 71 16 60 


Tel. 013 – 25 49 00 

Växjö 

Tel. 0470 – 233 00

Foto omslaget: Pelle Nordmalm (asp), Gunnar Ölvingson (övriga) 

övre vänster - växter på dykdalb vid Spången, Landeryd 

övre höger - unga fiskare vid Slattefors 

nedre vänster - uppströms Drottningbron, Tannefors 

nedre höger - blomvass vid Slattefors 

nederst vänster - nissöga 

nederst höger - lekande asp 

Informationskontoret/Mediagruppen. Tryck: Tryckhuset 2005

Stångån genom Linköping- inventering och naturvärdesbedömning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?