Nummer 1, 2003 - LIFS

ÖVERGRÄNSER
MEDIA FÖR ÖKAD INTEGRATION I LUND 2003-01, Nr.5

övergränser
Redaktion
Jorge Capelán
webbansvarig
jorge.capelan@lifs.org
Pablo Guajardo
journalist
pablo.guajardo@lifs.org
Lena Karlsson
journalist
lena.karlsson@lifs.org
J.Elias Safar
layout
elias.safar@lifs.org
Patrizio Lo Presti
praktikant
Ansvarig utgivare
Ljubomir
Mladenovic´,
LIFS
ljubomir.mladenovic@
lifs.org
OMSLAGFOTO
Patrizio Lo Presti
Den förlorade Lundamixen
Lunch i centrala Lund. Människor
springer in och ut genom Lunds
många små caféers och restaurangers
dörrar. Många har bråttom och handlar
för att ta med sig, andra sätter sig
ner, pratar livligt och röker en cigarett.
Andra samtalar tyst. Och mitt i all
denna röra sitter en och annan tyst för
sig själv, djupt nedsjunken i sin stol, och i
morgontidningen. Ute är det slask och
kallt vilket gör det varmt och behagligt
inne, påträngande trångt kan man
tycka. Men uppenbarligen trivs många,
så pass bra att man kan undra hur lång
lunch de egentligen har? I det stora
hela en glad stämning.
Vad som däremot förvånar mig är att
jag sitter genom hela lunchrushen
på olika caféer utan ett litet spår, inte
ens en viskning, på ett för mig okänt
språk - om inte stockholmska kan
räknas dit. För när jag ensam sitter tyst i
min morgontidning och dricker det,
med största sannolikhet, colombianska
kaffet och läser om hur Ariel Sharon förhindrat
palestinska utsända att resa till
London, slår det mig. Var tar alla dessa
olika nationaliteter vägen i Lund? Det
borde märkas och höras mer. Det finns
väl ingen "Sharon" här i Lund som sitter
och bestämmer vem som ska få ta sig
ut om dagarna, eller? Förhoppningsvis
inte. Kanske är det helt enkelt så att det
är jag som hamnat fel. På fel plats för
att stöta ihop med denna mångfald.
Kan det vara så hemskt att det är så
pass segregerat i vår stad att du måste
gå till rätt bar? Vad som märks tydligt i
alla fall är att det enda språket som
hörs här är svenska, i och för sig ett
mycket trevligt språk det också. Och
engelska stöter jag på lite då och då,
studenter eller forskare emellan.
För att ta reda på var man väljer att
gå, eller varför man inte pratar sitt
eget språk ute, valde jag att ta hjälp.
Det ledde till två intervjuer. Med en
fransk-spansk bakgrund, men uppväxt
här i Lund berättar Julia, 23, att "det
kan kännas jobbigt att sitta inne på ett
trångt fik och prata franska eller span-
ska under tiden som
Patrizio Lo Presti
andra sitter och
sneglar på dig eller tystnar för att lyssna".
Är det inte just så som jag själv
har suttit och bettet mig i två timmar?
tänker jag. Det verkar som om man
undviker att få en stämpel som annorlunda.
Själv tror, eller trodde, jag inte
att någon lägger så stor vikt vid språk,
så stor att det märks så tydligt, så tydligt
att de berörda hellre undviker det.
Men så sitter jag ju själv och skriver om
det, däremot i syfte att efterlysa mer
integration.
Fortfarande utan någon framgång i
mitt sökande tar jag mig vidare
över våta kullerstenar. Hamnar till sist
på ett café vid Knut den stores torg,
och vet vid det här laget att te-priserna
i stan kan variera mellan fjorton
och tjugo kronor, var du får fylla på
själv, och vilka sorter du kan välja på,
men framförallt var toaletterna finns.
Här träffar jag en gammal vän, med
mamma från Indien och svensk
pappa. Han kan inte språket så bra
men tycker om det och är glad över
sin ena hälft, om det så är den högra
eller vänstra. "Självklart skulle det vara
kul att träffa på fler som jag. Om det
skulle finnas ett speciellt ställe att gå
till så hade jag nog varit mycket där,
fast det kanske skulle kännas lite dumt
ändå...".
När jag lämnar caféet, står ute i
den tidiga skymningen och börjar
gå gatan ner tänker jag genom det
hela. Det verkar som om man inte vill
skylta för mycket med det som på ett
felaktigt sätt kan uppfattas som
annorlunda, men om man vet att alla
runt om är som en själv känns det
bättre. Som en social våg, vilken
måste väga jämt mellan samhörighet
och att ta vara på det egna. Sen glider
tankarna över till det goda teet
jag drack senast. Lundamix, det var
nog det godaste, mera Lundamix!
Patrizio Lo Presti
03-01

3
är i sig ett stort
integrationsprojekt
Utvecklingen i det nya Europa
pågår på internationell nivå. Nya
strukturer, frågor och möjligheter i
vardagen dyker upp. Men på vilket
konkret sätt berörs lundaborna av
EU: s arbete? Vilka för- och nackdelar
kommer med inträdet i EU?
Ska Sverige verkligen gå med
IEMU? För att få svar på några av
frågorna mötte Övergränser
Pernilla Anderberg på EU-enheten
i Lund.
Jag kommer i tid till hennes kontor
i Rådhuset. Hon möter mig med
ett stort leende, hälsar vänligt och
03-01
bjuder på kaffe. Redan då känner
jag att jag har hamnat på rätt ställle.
-Skulle du kunna berätta för oss
vem du är?
Jag heter Pernilla Anderberg, är
25 år gammal och arbetar sedan i
mars förra året som EU-samordnare
på Kommunkontoret i Lund.
Jag har ett vikariat på ett år, men
tjänsten som EU-samordnare
fanns redan 1996. Efter gymnasiet
flyttade jag till Bryssel där jag
bodde i två år och läste
Europakunskap och
Statskunskap på universitetet.
Jag arbetade
också extra på Västra
Irlands Regionkontor,
praktiserade på
Sydsveriges
Europakontor och
avslutade med ett halvår
på Östra Sveriges
Regionkontor. Sedan
flyttade jag tillbaka till
Malmö och läste
Statsvetenskap och
Europakunskap vid universitetet
i Lund och på
Malmö Högskola.
-Vad gör ni här på
EU-enheten?
Huvudsyftet med tjänsten
som EU-samord-
nare på
Kommunkontoret är att
ge intern information om
EU-frågor till förvaltningarna
i kommunen. Vi får
in information från EU
som jag bearbetar. För
att varje förvaltning ska
få relevant information
arbetar vi i ett nätverk
med regelbundna träffar
där en person från varje
förvaltning finns med.
Givetvis får vi många
frågor från förvaltningarna
om hur man kan
arbeta med EU-projekt.
Och ibland kommer det
något direktiv som kanske
berör kommunen
och som vi ska reda ut.
Vi får också förfrågningar
från kommuninvånarna,
men i första hand
ska jag arbeta med
intern information inom
den kommunala förvaltningen.
Den största
delen av mitt arbete går
ut på att informera och
handlägga ärenden från
kommunen.
-På vilket sätt påverkar
EU: s utveckling lundaborna?
Eftersom Lund är en
studentstad och det
kommer många utbytesstudenter
hit märks
EU antagligen mer i
Lund än i andra städer.
Många lundastudenter
läser en termin eller en
hel utbildning i ett annat
EU-land. På så vis är
det väldigt tydligt att vi
har gått med i EU. EU

märks även i universitetets
kursutbud
med nya Europa-inriktade
kurser. Vidare har
det blivit enklare att resa,
bo och arbeta inom EU:
s gränser eller åtminstone
mindre byråkratiskt.
Även om vi inte stöter på
dom dagligen tror jag att
det finns många lundabor
som arbetar utomlands
och att många har
kommit hit från andra
EU-länder för att arbeta.
Företagen har säkert blivit
mer internationella
och med svenska företag
i andra EU-länder
har det kanske blivit lätttare
att arbeta i andra
europeiska länder. Det
är någonting som kommmer
att beröra oss ännu
mer om vi går med i
EMU. Och som konsument
i Lund märker man
det eftersom det genom
EU: s handelsavtal nu
finns ett större utbud av
varor i butikerna. EU: s
utveckling bevakas
också flitigt i media.
Sydsvenskan bevakar till
exempel EU väldigt tydligt
och dagligen hör vi
på radio och tv om olika
frågor som berör EU.
Sedan har vi ju haft en
folkomröstning om att gå
med i EU. Och hösten
2003 hålls folkomröstningen
om EMU.
-På vilket sätt kan olika
organisationer utveckla
ett internationellt arbete
inom det nya Europa?
Tack vare de många
EU-program, som
kommit till för att ge ekonomiskt
stöd för projekt som sträcker sig
över hela Europa, finns det stora
möjligheter för både ideella och
andra organisationer att arbeta
med parter i andra EU-länder.
Grunden för EU är att knyta sammman
medlemsländerna och på så
sätt bibehålla den fred vi har idag.
Denna tanke genomsyrar de villkor
som finns för programmen. En
organisation i Sverige kan kanske
utveckla ett projekt med andra parter
i andra EU-länder. För det är
alltid ett krav att man ska samarbeta
med parter i andra länder. Man
ska inte bara se det som ett sätt att
få finansiellt stöd utan också som
en möjlighet att utbyta erfarenheter
med varandra och utveckla sin
organisation.
EU och integration
EU-arbete går för det mesta ut på
att samarbeta. Grundidén för EU är
att före detta fiender ska samverka.
Integrationsprocessen kan därför
ses som en stor del av EU: s
utveckling.
-Hur ser EU på utvecklingen av
det lokala arbetet inom integrationsprocessen?
Och hur stödjer EU
integrationsarbetet?
EU i sig är ett stort integrationsprojekt
som syftar på att länder
som tidigare har legat i krig ska
samarbeta och integreras med
varandra. Denna tanke genomsyrar
i stort sett alla frågor och projekt
som finns inom EU. Det är ett stort
samarbetsprojekt i sig. Inom EU
Nu är Lundalänken invigd. Övergränser
var med på den första
turen. Busslinjen mellan Södra
Sandby och Staffantorp har fått
en ny rutt genom nordöstra Lund.
Invigningen hölls i strålande solsken
vid den nya hållplatsen på
Klinikgatan. Mellan trumpeternas
fanfarer invigde de fyra talarna vars
en sträcka. Lovorden över satsningen
på kollektivtrafik duggade tätt.
- Det är genialt att åka tillsammans,
sa till exempel Region Skånes Bo
Nilsson när han invigde den första
sträckan mellan Lund C och
Klinikgatan. LTH: s rektor Gunilla
Jönsson var inne på samma spår
när hon uttryckte tacksamhet över
att LTH: s kårhus fått en egen hållplats.
- Infrastruktur är en förutsättning för
ett gott liv, sa hon.
Också Ideons VD Gertrud Bohlin-
Ottosson välkomnar en hållplats i
Lundalänken. Parkeringsplatserna
vid Ideon räcker inte längre till för
alla. Vidare genomsyras hela
Lundalänkprojektet av det kommunstyrelsens
ordförande Lennart Prytz
sa.
- Tänk spårvagn - kör buss.
Än så länge får Lundaborna nöja
sig med det. Lundalänkens spår
börjar inte byggas förrän år 2008.
Länken förenklar
inte för alla
Lundalänken underlättar för
pendlare att åka kollektivt till sina
arbeten eller studier på LTH,
Ideon och Brunnshög. Men för
Övergränsers praktikant Patrizio
Lo Presti som går på mediegymnasiet
på Vipeholmskolan blir det
i stället en omväg.
Med Lundalänken har den gamla
03-01

I Lundalänkens
spår
busslinjen 166: an mellan Södra
Sandby och Staffanstorp fått en ny
färdväg genom Lund. Den nya ruttten
underlättar resandet till och från
Lunds nordöstra delar men försvårar
för de elever som pendlar till
Vipeholmskolan. Räknat på antalet
elever är Vipeholm skolan den största
gymnasieskolan i Lund.
Eleverna kommer från Södra
Sandby, Staffanstorp och Lund. En
av dem är Övergränsers praktikant
Patrizio Lo Presti som pendlar melllan
hemmet i Södra Sandby och
Vipeholmskolan.
- Jag tycker att det borde bli bättre
bussförbindelser till
Vipeholmskolan. Men i stället försvårar
Lundalänken för oss som
pendlar dit. Då menar jag inte bara
vi som åker från Sandby. De elever
som bor i Staffanstorp drabbas
också, säger Patrizio.
Tidigare har han kunnat ta 166: an i
Södra Sandby och hoppa av vid
Motorvägsbron. Därifrån tar det fem
minuter att gå till Vipeholmskolan.
Med den nya rutten måste han
hoppa av vid Kårhuset och gå
ungefär en halvtimme för att
komma till skolan. Eller så får han
byta till stadsbuss någon annan-
03-01
stans på vägen, eller i värsta fall
åka vidare till Lunds C och byta till
stadsbuss där.
- Restiden blir längre än tidigare.
Dessutom förstår jag inte riktigt hur
det ska gå till om alla elever som
åker från Sandby och Staffanstorp
plötsligt ska börja byta till stadsbuss.
Då måste dom ju sätta in fler
bussar så att alla får plats. På morgonen
är till exempel 3: an alltid
fullsatt mellan Botulfsplatsen och
Vipeholmskolan.
Samtidigt som Patrizio är kritisk
mot omläggningen av 166: ans rutt
har han förståelse för politikernas
strävan att så lite trafik som möjligt
ska gå genom Lunds stadskärna.
- Frågan är bara vilket som är viktigast.
Att det blir så lite trafik som
möjligt i centrala Lund eller att vi
elever kan ta oss till och från skolan
på ett smidigt sätt. För dom
som pendlar från Sandby hade
man till exempel kunnat förenkla
genom att köra fler turer med 155:
an som går mellan Sandby och
Bankgatan. Den stannar vid
Vipeholmskolan men har för få
avgångar. Tre turer på morgonen
och tre på eftermiddagen räcker
inte.
Text: Lena Karlsson
Foto: Patrik Lo Presti
Lundalänken...
...är 1 mil lång
...h ar delvis sep arata
körbanor som kan
b yggas om till spår .
...går från Lun d C och
Bru n n sh ög C .
Hållplatserna är
A llah elg o n ak y rk an ,
U n iv ersitetssju k h u set,
Klin ikgatan , Kårhuset
Ideon , Höjdpunkten
och Brunnshög.
...trafikeras av b u sslin -
je 166 m ellan
Staffan sto rp o ch S
San d b y.
...o ch av stad sb u ssarn
as lin je 20 m ellan
G u n n esb o o ch
Brun n sh ö g.
...g år var 8: e m in u t
u n d er ru sn in g stid.
...ko star in g et ex tra
för d en so m red an
h ar b iljett som gäller i
eller till Lu n d .
...ko stad e Lu n d s
ko m m u n cirka 100
m iljo n er kro n o r av
sam m an lag t 173 m iljo
n er.
...sk a i fram tid en trafikeras
m ed spårvagn
och förenas m ed
Sim rish am n sb an an
v ia D alb y.

övergräner
RADIO
99,1 FM
LÖRDAG
14,00 -18,00
SÖNDAG
14,00 -24,00
MÅNDAG
20,00 -22,00
LIFS
TFN STUDIO
046 37 34 30
TFN ÖVERGRÄNS
046 37 44 04
WWW.LIFS.ORG
Venezuela
Vad
händer i
Venezuela idag? Det är en bra
fråga. Fördet finns inte ett enda rätt svar. Det finns
mängder av motsägelsefull information och faktorer som
gör att mediabevakningen blir alldeles för komplicerad.
Dels måste man ta hänsyn till att de etablerade medierna
i Venezuela som kontrollerar över 80 % av informationskanalerna
i landet i sig är ett stort monopol som ägs
och dirigeras av överklassen i landet.
Dels har de stora internationella
medierna tagit en väldigt tydligt
anti-Chavez ställning. Anledningen
är att Venezuelas nuvarande president
Chavez har nationaliserat
oljekällorna i landet, vilket retar de
transnationella företagen. Vem ska
man tro på då?
En liten mediecentral
som Övergränser
har inte råd
att skicka någon
korrespondent
till
03-01
idag
6

7
Venezuela. Svenska medier
med en generösare budget,
som till exempel DN, har
inte heller skickat någon
egen korrespondent. DN litar
till hundra procent på
Nathan Shachar som från
Costa Rica rapporterar
samma saker som de oppositionsrelaterade
tidningarna
i Venezuela. Om DN: s ledning
hade kunnat spanska
hade de kunnat jämföra vad
Shachar skriver på svenska
och vad oppositionella tidningar
i Venezuela skriver på
spanska. Ingen stor skillnad
kan jag berätta.
En sak är i alla fall klar.
Chavez och den bolivarianska
processen stör
många andra intressen. Här
syftar jag inte på Venezuelas
folk utan den venezolanska
oligarkin tillsammans med
de transnationella företag,
inte minst amerikanska, som
ständigt är ute efter olja.
Det är dags att sluta gestalta
Latinamerika som en cirkus
med en massa bananrepubliker
och populistiska
ledare. Chavez vann sista
valet med 57 % av rösterna,
vilket är mycket mer än vad
George W. Busch fick i
senaste valet i USA.
Dessutom är den bolivarian-
03-01
ska författningen ett resultat
av en lång diskussionsprocess
där alla instanser i
Venezuela deltog. Det inkluderar
inte bara några välutbildade
jurister utan hela
det venezolanska folket. En
mer demokratisk konstitution
finns säkert inte någon
annanstans. Visst kan
Chavez tolkas som populist,
men glöm inte att han inte
kommer från någon politisk
elit utan snarare från en
arbetarfamilj. Just därför är
hans språk folkets språk och
inte något politiskt fläsk.
Det är oftast amerikanska
och europeiska
intressen som lurar
kring Latinamerika. Glöm
inte att Spanien direkt
erkände Carmonas regering
efter maktkuppen som
avsatte Chavez den 11: e
april i Caracas. Även Sverige
har sitt ansvar i det hela.
Sista attentatet mot Chavez
liv gjordes med svenska
vapen. USA har redan truppper
som väntar på order vid
gränsen mellan Colombia
och Venezuela. Konflikten
börjar likna Balkans fall i
början av 90-talet eller
Chiles militärkupp 1973.
Venezuela befinner sig melllan
en historisk möjlighet att
försäkra sina barns
framtid eller att
riskera ett inbördeskrig.
Ska vi låta
USA & company
avgöra vad som
kommer att hända?
Eller ska Venezuela
själv besluta vad
som är bäst för folket?
Jimmy Carter
har redan sagt sitt
om det hela: Val nu!
Med tanke på den
rådande författningen
i Venezuela är
det ganska märkligt.
Om folket vill bli det
folkomröstning när
halva mandatperioden
är över, vilket
skulle innebära att
det blir val någon
gång i augusti.
Varför är det då så
bråttom? Mister
Carter vill kanske
sätta stopp på oljepriset
nu. Skulle
Sverige tillåta att
Carter kom hit för
att kräva ett nytt
val bara för Göran
Persson inte passar
USA: s utrikespolitik?
Varför ska då
Venezuela tåla det?
Pablo Guajardo

Lunds kommun
Kommunkontoret/Personalförvaltningen
Lund - idéernas stad.
Lunds kommun ska vara en förebild och spegla vårt moderna samhälle där många personer med olika kulturell
bakgrund möts och samverkar. Kommunen vill skapa kreativa möten genom att visa respekt för och kunskap om
andra människor och kulturer samt strävar efter att anpassa sina olika verksamheter till behoven i ett samhälle
präglat av mångfald. Under 2002 antogs både ett integrationspolitiskt handlingsprogram och en plan för mångfald
i arbetslivet. För att ta del av dokumenten i sin helhet hänvisas till www.lund.se. För att genomföra intentionerna i
de antagna plandokumenten söker vi nu en person som både ska fungera som integrationsombud och
mångfaldsutvecklare. Anställningen är på heltid och kommer att delas på de två funktionerna.
Integrationsombud/mångfaldsutvecklare
Arbetsuppgifter
• Initiera, samordna och följa upp intentionerna i Lunds kommuns
integrationspolitiska handlingsprogram och plan för mångfald i arbetslivet
• Bygga upp och driva integrations- och mångfaldsarbetet i kommunen
• Skapa kontakt med olika organisationer och andra intressenter
• Genomföra kunskapsspridning bland såväl invandrare som svenskar
• Motverka diskriminering
• Kontinuerligt följa upp och utvärdera integrations- och mångfaldsarbetet
Kvalifikationer
Högskoleutbildning eller annan utbildning eller erfarenhet som kan bedömas likvärdig.
Intresse och engagemang för integrations/mångfaldsfrågor. Kunskap om det
mångkulturella samhället. Du ska vara kommunikativ, initiativrik och ha lätt för att
samarbeta. Arbetet är självständigt och kräver mycket kontakter och samarbete med
andra människor i många olika konstellationer.
Tillträde
Snarast, anställningen är en projektanställning under ett år.
Upplysningar
Upplysningar om tjänsten kan du få av sektionschef Karin Linderos, tfn 046/35 53 32
och av integrationsrådets sekreterare Lena Siverhag, tfn 046/35 69 52.
Ansökan
Din ansökan med meritförteckning och löneanspråk vill vi ha senast 030217
Skickas till: Personalförvaltningen, Stora Södergatan 47, 222 23 Lund
I Lunds kommun vill vi ha mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande med
olika etniska bakgrunder.