Mars 2013 Liahona - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

FOTOILLUSTRATIONER CRAIG DIMOND, CODY BELL OCH HOWARD COLLETT © IRI
att ”oberoende innebär att vi tar ansvar för vår
andliga och timliga välfärd och för dem som
vår himmelske Fader anförtrott i vår vård.” 1
Herren har sagt att han aldrig har instiftat
någon lag som bara var timlig (se L&F 29:34–
35). Kanske är det meningen att befallningen
att arbeta ska välsigna oss lika mycket andligt
som den ska försörja oss fysiskt (se 1 Mos.
3:17–19).
Andligt oberoende
Det timliga oberoendets välsignelser blir
särskilt tydliga i kristider, till exempel vid naturkatastrofer,
arbetslöshet eller ekonomiskt kaos.
Men det andliga oberoendet är lika viktigt
under sådana tider. De som har en fast andlig
grund välsignas med frid, försäkran och större
tro när de ropar till sin himmelske Fader om
hjälp.
Kyrkans ledare råder oss att förbereda oss
för andliga kriser. President Boyd K. Packer,
president för de tolv apostlarnas kvorum,
har sagt:
”Vi har undervisats om att lagra … föda,
kläder och om möjligt bränsle — hemma. …
Kan vi inte se att samma princip kan
tillämpas på inspiration och uppenbarelse,
på lösandet av problem, på rådgivning och
på ledning? …
Om vi förlorar vårt känslomässiga och andliga
oberoende, vår självtillit, kan vi försvagas
lika mycket, kanske mer, än om vi blir materiellt
beroende.” 2
Ge och ta emot
Oberoende ska inte förväxlas med fullkomlig
självständighet. Vi är trots allt i slutändan
beroende av vår himmelske Fader i allting
(se Mosiah 2:21). Vi behöver hela tiden hans
vägledning, omsorg och beskydd.
Vi är också beroende av varandra. Eftersom
vi får olika andliga gåvor förväntas vi dela med
oss av det vi har fått så att alla kan välsignas
(se L&F 46:11–12). Nyckeln är att bli oberoende
i det vi har kraft till, att tjäna andra när vi kan
och att låta andra få välsignelsen att tjäna oss
när så behövs.
Ju mer oberoende vi är — både andligt och
timligt — desto större förmåga har vi att göra
gott. Äldste Hales har sagt: ”Vårt yttersta mål
är att bli lika Frälsaren, och det målet uppnås
bättre när vi osjälviskt tjänar andra. Vår förmåga
att tjäna ökar och minskar med nivån
av vårt oberoende.” 3
Ett personligt ansvar
Luis Quispe har sett sin ihärdighet och tillit
till Herren resultera i timliga välsignelser som
arbete, en universitetsexamen och en starkare
familj. Dessa timliga välsignelser har i sin tur
stärkt hans tro. Han följer uppmaningen från
president Spencer W. Kimball (1895–1985):
”Ingen sann sista dagars helig vill, så länge som
han är fysiskt eller känslomässigt i stånd till
det, frivilligt flytta bördan av sin egen eller sin
familjs välfärd på någon annan. Under inspiration
från Herren och med sitt eget arbete
kommer han så länge han kan, försörja sig själv
och sin familj med livets andliga och timliga
förnödenheter.” 4 ◼
SLUTNOTER
1. Robert D. Hales, ”A Gospel Vision of Welfare: Faith in
Action”, Basic Principles of Welfare and Self-Reliance
(2009), s. 1–2.
2. Boyd K. Packer, ”Att lösa känslomässiga problem på
Herrens eget sätt”, Nordstjärnan, okt. 1978, s. 160, 161.
3. Robert D. Hales, ”A Gospel Vision of Welfare”, s. 2.
4. Spencer W. Kimball, ”Välfärden: Evangeliet i verksamhet”,
Nordstjärnan, apr. 1978, s. 121.
Ju mer oberoende
vi är — både andligt
och timligt
— desto större
förmåga har vi
att göra gott.
Mars 2013 21