Mars 2013 Liahona - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

arbetsmoral och tro på Gud. De engagerar sig i det som
händer runtomkring dem och väljer att följa sådana värderingar
i stället för att känna sig utanför och låta bli
att kämpa.
Evangeliet undervisar om och förstärker dessa värderingar
och uppfattningar.
Vad jag lärt mig av att ha varit
motståndskraftig från barnsben
När jag var liten blev jag och mina bröder och
systrar undervisade om följande av många vuxna
i mitt liv — föräldrar, grannar, lärare och ledare i
kyrkan. De här fem principerna kan vara till hjälp
för dina barn:
1. Betala priset för att få förmåner.
Jag lärde mig att friheten att leka med mina
vänner under de kommande dagarna berodde
på om jag kom hem i tid.
2. Skördelagen.
Om jag ville ha några pengar fick jag dela ut
dagstidningar och hämta pengarna varje månad.
3. Personlig ansvarighet.
Jag fick göra mina läxor, genomföra vetenskapsprojekt
och förtjäna utmärkelser.
4. Lagen om återställelse.
Jag kunde kompensera det jag gjort fel genom
att be om förlåtelse och rätta till det som blev fel.
Mina föräldrar föreslog ibland att jag skulle göra
mer hemma, till exempel rensa ogräs.
5. Lära sig av misstag.
Om jag bäddade sängen illa, inte diskade ordentligt
eller slarvade med att rensa ogräs, fick jag
göra om det på rätt sätt.
—Lyle J. Burrup
12 Liahona
Perfektionism undergräver motståndskraft
Något som hindrar utvecklingen av motståndskraft är ett
missförstånd angående befallningen att vi ska vara fullkomliga
(se Matt. 5:48). Detta missförstånd är den vanligaste
faktorn som jag har sett undergräva motståndskraften hos
nya missionärer. De vill vara fullkomliga i allt eftersom de
älskar sin himmelske Fader och Jesus Kristus och inte vill
göra dem besvikna. Men de förstår inte att Herren arbetar
genom svaga, enkla tjänare (se L&F 1:19–23) och att denna
strävan mot fullkomning inte innebär att vi aldrig gör misstag,
utan i stället att vi blir fullt utvecklade eller fullkomliga
genom Kristi försoning när vi strävar efter att följa honom
(se Matthew 5:48, fotnot b, King James Version).
Detta missförstånd kan också ha sitt ursprung i vad samhället
lär våra ungdomar: att deras värde har att göra med
talanger och prestation. I skolan och samhället, och ibland
även i kyrkan och hemmet, ser ungdomarna sina kamrater
bli accepterade, beundrade, godkända och få beröm för att
de är duktiga på något. Därför försöker de också uppfylla
andras förväntningar. När de gör det börjar de bli rädda för
att misslyckas och göra misstag. De väljer vad de ska göra
efter hur väl de tror att de lyckas med det. De skjuter saker
framför sig när de inte känner sig säkra. De oroar sig över
vad andra ska tycka om de gör misstag. De är rädda för att
inte accepteras. De ser sina prestationer som en måttstock
på sitt värde. Deras perfektionism blir en hård läromästare
och deras motståndskraft försvagas.
Till exempel: Eftersom missionärerna på missionärsskolan
inte kan välja vad de ska göra eller inte göra
som en del av sin utbildning så gör de misstag när de
lär sig att tala ett nytt språk, undervisa om evangeliebegrepp
och göra annat missionärsarbete. De gör dessa
misstag inför främlingar, och om de inte har utvecklat
någon motståndskraft så känner de sig missmodiga och
överväldigade.