Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

Sammanfattning
Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde under perioden oktober 2002
till februari 2003 en inventering av källor (kallkällor) i länet. Inventeringen
utfördes inom ramen för den regionala miljöövervakningen som
Länsstyrelsen bedriver med stöd från Naturvårdsverket.
Syftet med inventeringen var att öka kunskapen om länets källor och att
undersöka huruvida källor kan vara lämpliga att ingå i ett långsiktigt
övervakningsprogram för grundvatten. En fördel med källor i miljöövervakningen
är att dessa inte kräver några ingrepp i form av borrningar
och observationsrör och därmed inte stör de naturliga förhållandena som ett
observationsrör kan göra. En annan fördel är att källornas vattenkvalitet och
flöde är representativa för ett större område, nämligen källornas hela
tillrinningsområde.
Källinventeringen består av en sammanställning av information från olika
register, arkiv och tidigare utredningar, en inventering i fält av ett 70-tal
källor och en undersökning av vattenkvaliteten i 19 utvalda källor. Källorna
som valdes ut för vattenprovtagning representerar olika geologiska miljöer
och föroreningsrisker. De flesta källorna är belägna i anslutning till stora
rullstensåsar men det förekommer även källutflöden i moränmark och direkt
ur berggrunden samt uppträngande källflöden från sand- och gruslager
under lera.
Vid fältbesöken dokumenterades källornas flöde, geologiska förhållanden i
deras tillrinningsområden, markförhållanden kring källorna och källornas
utformning. Informationen som tagits fram finns även i ett geografiskt
informationsskikt (GIS-skikt) med alla registrerade data samt fotografier på
de besökta källorna.
Fältinventeringen utfördes under vinterförhållanden vilket är gynnsamt då
de källor som kan observeras med större säkerhet än under andra tider på
året kan anses vara permanenta och ej förväxlas med temporära ytliga
vattenflöden. En nackdel med att inventera vintertid är att flora och fauna
inte kan kartläggas. En komplettering med en biologisk kartering är därför
önskvärd för att få en helhetsbild av förhållanden kring källorna i länet.
Utöver de källor som undersöktes i fält besöktes även ett 20-tal platser där
det skulle finnas källor men där dessa inte kunde återfinnas av olika skäl.
Låga grundvattennivåer vid tidpunkten för inventeringen, andra naturliga
faktorer och mänsklig påverkan, till exempel bebyggelse, var några
sannolika anledningar till att källor sinat.
– 5 –