Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

Hammarby källa (Uv-1), Upplands Väsby kommun
Kraftigt flödande (10-30 l/s) källa i anslutning till kommunal reservvattentäkt.
Källan är belägen i en isälvsavlagring nedströms E4:an. Vägsalt
tillsammans med ett saltupplag har tidigare lett till höga kloridhalter i grundvattnet.
Åtgärder för att minska saltpåverkan har vidtagits och kloridhalten
understiger nu (2004) 100 mg/l.
Källan kan vara lämplig för miljöövervakning då den har ett konstant flöde
och är belägen intill en hårt trafikerad väg.
NNO Häggenäs (St-8), Södertälje kommun
Källan är kontinuerligt flödande (0,5-3 l/s), belägen i blandskog nedströms
åkermark. Den är lätt att provta då vattnet strömmar ut genom ett plaströr.
Gorran (Ny-9), Nynäshamns kommun
Gorran är en kraftigt flödande källa (40 l/s) i en isälvsavlagring. Källan är
belägen intill en kommunal vattentäkt och är en av länets mer kända källor.
Vattenkvaliteten är utmärkt, se analysprotokoll, bilaga 3.
Sandakällan (Na-2), Nacka kommun
Kraftigt flödande (5-10 l/s) i en ostörd sluttning av isälvsmaterial. Den är
lätt att provta då vattnet strömmar ut genom ett plaströr. Tidigare provtagningar
visar att vattnet har ett pH-värde under 7 och alkalinitet mellan
25-30 mg/l, se analysprotokoll, bilaga 3.
Skräddartorpskällan, Tullgarns naturvårdsområde,
Södertälje kommun
Källan utgörs enligt uppgift av två kontinuerligt flödande artesiska källor
belägna i ett våtmarksområde som ingår i ett naturreservat och Natura 2000område
(ett område skyddat enligt EU-regler). Källsprången tränger upp
genom ett lerlager i en ostörd miljö. Källan kan vara lämplig för miljöövervakning
bland annat för kontroll av att de skydd som finns för området följs.
Fortsatt arbete
Av inventeringen framgår att det finns ett antal källor som är lämpliga för
övervakning av grundvatten. I det fortsatta miljöövervakningsarbetet bör
dock ovan beskrivna källor undersökas ytterligare. För varje källa som avses
ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram bör respektive tillrinningsområde
fastställas. Grundvattnets uppehållstid bör också bestämmas och
markanvändningen karteras. De störningar av grundvattnet som förekommer
inom tillrinningsområdena bör undersökas noggrannare med avseende på
utsläpp och påverkan av miljön.
Den slutliga utformningen av ett övervakningsprogram för grundvatten kan
först göras när övriga delprogram (underlag) färdigställts. Samtidigt med
– 39 –