Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Redoxpotential<br />
Grundvattnets redoxförhållande inverkar på många ämnens löslighet <strong>och</strong><br />
halter i vattnet. Det kan därigenom påverka grundvattnets användbarhet som<br />
dricksvatten. Kemiska reaktioner där elektroner avges <strong>och</strong> tas upp benämns<br />
redoxreaktioner <strong>och</strong> potentialen för dessa reaktioner kan avgöras av förhållandet<br />
mellan halter av fraktioner av järn, mangan <strong>och</strong> sulfat. Hög redoxpotential<br />
förekommer i syresatta (aeroba) vatten, ofta av god kvalitet, medan<br />
syrefattiga (anaeroba) vatten ofta har låg redoxpotential. Anaerobt vatten<br />
som syresätts leder till att partiklar av järn <strong>och</strong> mangan fälls ut. Sådant<br />
vatten beskrivs i redoxsammanhang som blandvatten <strong>och</strong> är ofta förenat<br />
med problem med bakterier <strong>och</strong> svavellukt. I källor förekommer ofta utfällningar<br />
av järn <strong>och</strong> mangan då det utströmmande, syrefattiga grundvattnet<br />
möter atmosfären <strong>och</strong> syresätts.<br />
Mänsklig aktivitet som till exempel alltför stora grundvattenuttag <strong>och</strong><br />
dränering påverkar förhållanden i grundvattnet vilket ofta kan registreras<br />
som förändringar i redoxförhållanden. Särskilt i torvmarker eller andra<br />
jordar med högt innehåll av organiskt material kan sådana ingrepp minska<br />
vattnets redoxpotential. Redoxförhållandena kan även påverkas av att<br />
organiskt material tillförs grundvattnet via läckande avloppsanläggningar,<br />
från stallgödslad mark eller från kalhyggen. I miljöövervakningssammanhang<br />
är det därför viktigt att ha regelbundna provtagningar som<br />
pågår under <strong>län</strong>gre tid för att kunna identifiera sådana förändringar<br />
(Naturvårdsverket, 1999).<br />
I figur 9 redovisas källornas fördelning med avseende på redoxtilltånd.<br />
Nio av de provtagna källorna hamnar i klass 1 vilket innebär att vattnet ur<br />
denna aspekt är av god kvalitet. Av dessa ligger Nk-1 Drottningkällan <strong>och</strong><br />
Ek-6 vid Dyviksudde i ostörda inströmningsområden. Övriga källor i klass 1<br />
(Ny-1 <strong>och</strong> 2 på Landsort, Tb-1 Johanneskällan, So-1 Mjölnarens källa,<br />
Sg-4 Åshusby, Sa-4 St Botvids källa <strong>och</strong> Ha-3 Sandemar) ligger i områden i<br />
anslutning till bebyggelse, vägar, djurhantering eller vid kusten.<br />
Sex källor hamnar i klass 3 (låg redoxpotential/anaeroba vatten). Dessa<br />
källor har höga järnhalter. Av källorna i klass 3 ligger Va-2 Malmhagen,<br />
St-11 vid Sörsjön <strong>och</strong> Ny-7 Segersäng i ostörda inströmningsområden. Av<br />
övriga källor i klass tre ligger St-7 nära Gnesta intill en större väg, Nt-2<br />
Gullungssjön nedströms en större väg samt bondgård <strong>och</strong> Ek-7 Rasta i<br />
anslutning till djurskötsel.<br />
Klass 5 definieras som blandvatten som ofta leder till stora tekniska<br />
problem. Av de fyra källorna i klass 5 är en opåverkad (Sa-1 Vitsand) <strong>och</strong><br />
tre ligger i anslutning till åkermark, djurhållning <strong>och</strong> industri (St-2<br />
Svartkällan, Ny-3 på Landsort <strong>och</strong> Bo-2 Göstas källa).<br />
– 30 –