29.08.2013 Views

Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Redoxpotential<br />

Grundvattnets redoxförhållande inverkar på många ämnens löslighet <strong>och</strong><br />

halter i vattnet. Det kan därigenom påverka grundvattnets användbarhet som<br />

dricksvatten. Kemiska reaktioner där elektroner avges <strong>och</strong> tas upp benämns<br />

redoxreaktioner <strong>och</strong> potentialen för dessa reaktioner kan avgöras av förhållandet<br />

mellan halter av fraktioner av järn, mangan <strong>och</strong> sulfat. Hög redoxpotential<br />

förekommer i syresatta (aeroba) vatten, ofta av god kvalitet, medan<br />

syrefattiga (anaeroba) vatten ofta har låg redoxpotential. Anaerobt vatten<br />

som syresätts leder till att partiklar av järn <strong>och</strong> mangan fälls ut. Sådant<br />

vatten beskrivs i redoxsammanhang som blandvatten <strong>och</strong> är ofta förenat<br />

med problem med bakterier <strong>och</strong> svavellukt. I källor förekommer ofta utfällningar<br />

av järn <strong>och</strong> mangan då det utströmmande, syrefattiga grundvattnet<br />

möter atmosfären <strong>och</strong> syresätts.<br />

Mänsklig aktivitet som till exempel alltför stora grundvattenuttag <strong>och</strong><br />

dränering påverkar förhållanden i grundvattnet vilket ofta kan registreras<br />

som förändringar i redoxförhållanden. Särskilt i torvmarker eller andra<br />

jordar med högt innehåll av organiskt material kan sådana ingrepp minska<br />

vattnets redoxpotential. Redoxförhållandena kan även påverkas av att<br />

organiskt material tillförs grundvattnet via läckande avloppsanläggningar,<br />

från stallgödslad mark eller från kalhyggen. I miljöövervakningssammanhang<br />

är det därför viktigt att ha regelbundna provtagningar som<br />

pågår under <strong>län</strong>gre tid för att kunna identifiera sådana förändringar<br />

(Naturvårdsverket, 1999).<br />

I figur 9 redovisas källornas fördelning med avseende på redoxtilltånd.<br />

Nio av de provtagna källorna hamnar i klass 1 vilket innebär att vattnet ur<br />

denna aspekt är av god kvalitet. Av dessa ligger Nk-1 Drottningkällan <strong>och</strong><br />

Ek-6 vid Dyviksudde i ostörda inströmningsområden. Övriga källor i klass 1<br />

(Ny-1 <strong>och</strong> 2 på Landsort, Tb-1 Johanneskällan, So-1 Mjölnarens källa,<br />

Sg-4 Åshusby, Sa-4 St Botvids källa <strong>och</strong> Ha-3 Sandemar) ligger i områden i<br />

anslutning till bebyggelse, vägar, djurhantering eller vid kusten.<br />

Sex källor hamnar i klass 3 (låg redoxpotential/anaeroba vatten). Dessa<br />

källor har höga järnhalter. Av källorna i klass 3 ligger Va-2 Malmhagen,<br />

St-11 vid Sörsjön <strong>och</strong> Ny-7 Segersäng i ostörda inströmningsområden. Av<br />

övriga källor i klass tre ligger St-7 nära Gnesta intill en större väg, Nt-2<br />

Gullungssjön nedströms en större väg samt bondgård <strong>och</strong> Ek-7 Rasta i<br />

anslutning till djurskötsel.<br />

Klass 5 definieras som blandvatten som ofta leder till stora tekniska<br />

problem. Av de fyra källorna i klass 5 är en opåverkad (Sa-1 Vitsand) <strong>och</strong><br />

tre ligger i anslutning till åkermark, djurhållning <strong>och</strong> industri (St-2<br />

Svartkällan, Ny-3 på Landsort <strong>och</strong> Bo-2 Göstas källa).<br />

– 30 –

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!