Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna

Resultat
Fältdata
Fältarbetet utfördes under november 2002 - januari 2003. Förhållandena
gjorde det möjligt att identifiera källor som under en varmare årstid hade
varit svåra eller omöjliga att skilja från våtmarker och vattendrag. Ett tunt
snötäcke samt fruset ytvatten gjorde att utströmmande grundvatten tydligt
syntes som vakar i isar eller ofruset vatten och grön vegetation i snölandskapet.
Det torra året och den valda årstiden minskade även påverkan av
ytvatten och lämnade endast de vattenrikaste källorna öppna. Detta innebär
att de besökta och provtagna källorna som flödade är pålitliga och således ur
vattenföringssynpunkt lämpliga för långsiktig övervakning.
Totalt besöktes 67 vattenförande källor i länet (figur 2). Namn samt de
observationer som gjordes i fält om varje enskild källa redovisas i bilaga 1.
Av dessa provtogs 19 för fysikalisk-kemisk analys. Ytterligare fem källor
ansågs lämpliga för provtagning, se bilaga 1. De beskrivs även i kapitlet om
källornas lämplighet för miljöövervakning. Av dessa fem källor är tre
(Gorran, Sandakällan och Hammarby källa) kraftigt flödande och välkända.
Både Gorran och Hammarby källa ligger i anslutning till kommunala
vattentäkter och Sandakällan används frekvent som alternativ dricksvattenkälla
av invånare i Stockholmsregionen. Då dessa källor inte provtogs i
detta projekt men ändå är av regionalt intresse bifogas analysresultaten, se
bilaga 3. Anledningen till att dessa källor inte provtogs var att andra
intressenter kontinuerligt analyserar vattnet i källorna. Fördelningen av
källor med avseende på geologiska förhållanden, fördelning mellan
kommuner, temperatur, pH, utfällning, flöde och påverkan framgår av
tabell 2 och 3.
Figur 2 visar fördelningen mellan besökta och övriga dokumenterade källor
samt deras lokalisering i länet.
Kommunfördelning
Fältbesöken har styrts av tillgång på källor och tillgänglig information om
dessa. Två kommuner har utfört egna källinventeringar (Botkyrka och
Sigtuna) vilket bidragit till ett lokalt större urval. Upplands Väsby kommun
utförde under 2003 en källinventering i samband med ett examensarbete på
Stockolms universitet men detta material har inte funnits att tillgå under
denna undersökning. Sigtuna har i sin inventering 130 dokumenterade
kallkällor och Botkyrka 70 stycken. Även geologiska formationer styr tillgången
på källor vilket återspeglas som högre frekvens av källor runt de
stora isälvsavlagringarna (rullstensåsar) i länet (figur 3).
– 15 –