Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Källor i Stockholms län - Inventering och underlag ... - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metodik<br />
Sammanställning av information<br />
För att få en så fullständig bild som möjligt av <strong>län</strong>ets källor samt ett <strong>underlag</strong><br />
för fältarbetet sammanställdes information från ett flertal register. Den<br />
insamlade informationen varierar i ålder, omfattning <strong>och</strong> noggrannhet <strong>och</strong><br />
bedömdes därefter ur lämplighetssynpunkt för fältbesök. De planerade fältbesöken<br />
fördelades mellan källorna så att variationer i bland annat typ av<br />
grundvattenförekomst (akviferer), storlek (flöde) <strong>och</strong> störningar i tillrinningsområde<br />
(inströmningsområde) kom att speglas. Avgörande för valet<br />
av platsbesök var även en jämn fördelning i <strong>län</strong>et samt rimlighet att återfinna<br />
källan.<br />
Informationen om källor i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> kommer huvudsakligen från<br />
följande register:<br />
• SGU:s källarkiv<br />
• SGU:s jordartskarta<br />
• Länsstyrelsens fornarkiv<br />
• Länsstyrelsens naturkatalog<br />
• Skogsvårdsstyrelsens databas över nyckelbiotoper<br />
• Lantmäteriets fastighetskartor <strong>och</strong> sammanställning av samfälligheter<br />
• Kommunala källinventeringar<br />
• Hembygdsföreningar<br />
Information erhölls även ifrån Föreningen Sörmlandsleden, Akademin för<br />
de friska källorna (källakademin), Anders Eriksson vid konsultfirman WSP,<br />
tidningsartiklar, examensarbete från KTH <strong>och</strong> från privatpersoner.<br />
Fältarbete<br />
De källor som valdes ut för besök representerar olika geologiska förhållandena<br />
i <strong>län</strong>et samt vanliga störningar av grundvattnet. Vid varje besök<br />
fotograferades källan <strong>och</strong> dess tillrinningsområde. Källans läge fastställdes i<br />
rikets nät med GPS. Den omgivande terrängen <strong>och</strong> växtligheten (om det<br />
fanns någon, inventeringen utfördes huvudsakligen vintertid) runt källan<br />
beskrevs <strong>och</strong> källans utbredning (t.ex. källkärr, källhorisont eller källbäck)<br />
dokumenterades. Temperatur <strong>och</strong> pH mättes i de fall som källvatten kunde<br />
samlas upp. Flödet uppmättes eller uppskattades. Då det var möjligt uppmättes<br />
flödet genom att en tio liters plasthink fylldes <strong>och</strong> tiden för detta<br />
fastställdes med ett stoppur. Där vattnet trängde fram vid flera punkter eller<br />
inte gick att samla upp i en behållare uppskattades flödet visuellt. Den indelning<br />
av flöden som gjorts är baserad på uppgifter i SGU:s källarkiv. I de<br />
– 12 –
Change language