1975_1 - Länsstyrelserna

Naturinventeringar i Älvsborgs län 

Härmed översänds inventering av ”Ravinlandskapet i Gesäter”, 

Dals-Eds kommun. 

Naturinventeringsarbeten bedrivs av länsstyrelsen i syfte att öka 

kunskapen om länets naturförhållanden. 

Inventeringen har utförts av Håkan Eriksson och Jan Nordin på 

uppdrag av länsstyrelsen. 

Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför 

detta ej kan åberopas som länsstyrelsens ståndpunkt. 

Länsstyrelsen 

Naturvårdsenheten

INNEHÅLL 

Inledning 1 

Gesäters läge 2 

Berggrund 2 

Jordarter 2 

Klimat 3 

Hydrologi 5 

Topografi 7 

Ravinbildning 10 

Ravinerna 11 

Ravinsystemet vid Gesäter 29 

Skydd och skötsel 32 

Åtgärder för att öka möjligheterna 

till rekreation 33 

Litteratur 34 

Kartor 34

INLEDNING 

På uppdrag av länsstyrelsen i Älvsborgs län utfördes under sommaren 1972 en detalj in- 

ventering av ravinområdet vid Gesäter i syfte att erhålla ett underlag för en bedömning 

av områdets värde från allmän naturvårdssynpunkt samt ge förslag till eventuella skydds- 

och skötselåtgärder. Vår avsikt med utfört fältarbete och föreliggande redovisning har 

varit att ge en objektiv bild av områdets naturförhållanden från naturgeografisk synpunkt. 

Efter en översiktlig rekognosering av området tillsammans med Kjell Grip från Natur- 

vårdsenheten gjordes en preliminär avgränsning av undersökningsområdet. 

På basis av flygbilder utfördes en kartering av ravinstråkens utsträckning och trädvegeta- 

tion. Ravinernas utsträckning och läge har därefter kontrollerats i fält. Därvid har uppmät- 

ningarna av bottensulornas bredd i ravinerna skett med stegning och lutningsförhållande- 

na mätts med klinometer. En profil som omfattar hela dalgången är uppritad med ekono- 

miska kartan som underlag. Övriga profiler är uppmätta med avvägningsinstrument av typ 

Wild NK1O. Analysen av jordproverna har skett genom siktning. 

Hydrometeranalys har använts vid bestämningen av fraktionerna under 0,06 dvs. vid sepa- 

rationen av fraktionerna finmo, grovmjäla, finmjäla och ler. 

Kartunderlaget för karteringen har varit det ekonomiska bladet 9B Dals Ed 4d Kolsäter, 

topografiska kartan 9B Dals Ed, geologiska kartan ser Ac 2 Fjellbacka samt flygbilder. 

1

GESÄTERS LÄGE 

Det undersökta området är beläget vid sammanflödet av Örekilsälven och Töftedalsån, som 

äger rum i Gesäters socken, Dals-Eds kommun, Älvsborgs län (se kartor, bl.a. fig. 1). 

Gesäter nås lättast per landsväg, enklast från Munkedal (vid E6, 5 mil), eller Ed (vid väg 164 

och 166, 2 mil). 

Inom 20 mil från Gesäter återfinns de flesta västmellansvenska tätt, orterna med Göteborg i 

spetsen, liksom även tätt befolkade områden i Norge. Däremot är närområdet tämligen glest 

befolkat. 

BERGGRUND 

Framställningen är grundad på Lundegårdh (1970) och Magnusson (1963). Den geologiska 

kartan SGU ser Ac nr 2 hade här inte mycket att erbjuda. 

Berggrunden i området utgöres av gnejser tillhörande den så kallade Stora Le – Marstrand- 

serien. Dominerar gör i detta avsnitt grå åder- och slirgnejs. 

Bergarten består av en mer eller mindre; grå (varierande med halten glimmer), småkornig 

massa med tydlig gnejsig skiffrighet. Parallellt med skiffrigheten finns ljusare ådror av 

kvarts och fältspat. De petrografiska dragen talar för att gnejsen är av sedimentärt ursprung 

och uppkommit genom metamorfos av med sandstensmaterial inblandade lersediment och 

leriga sandstenar. Även vulkaniska bergarter ingår. 

Stora Le - Marstrandserien är av gotisk ålder (äldre än 1.400 miljoner år) och utsattes för 

viss veckning under den efter gotium följande dalslandiska erans orogenes. 

JORDARTER 

Den geologiska undersökningen av bladet Fjellbacka ser Ac n:o 2 är utförd 1892-95 av 

E. Swedmark. Enligt Swedmark består jordarterna inom ravinområdet av i huvudsak ma- 

rina leror med fläckvisa inslag av svallsand. På grund av kartbladets lilla skala (1:100.000) 

ger det en mycket schematisk framställning av jordarterna inom det aktuella området. I den 

till geologiska kartan hörande beskrivningen förekommer inga mekaniska analyser av jord- 

arterna. Vi ansåg att en analys av ett antal jordprover från området kan vara av intresse samt 

ge värdefulla upplysningar om jordartsförutsättningarna för ravinbildningen. Resultatet av 

den mekaniska analysen framgår av nedanstående tabell. 

2

Mekaniska analyser av jordartsprov från ravinsystemet vid Gesäter 

Värdena anger % av totalvikten. Provtagningsdjup: ca 60 cm. 

Nr Lokal Fin- Grov- Mell. Grov- Fin- Grov- Fin- Ler 

grus sand sand mo mo mjäla mjäla 

6-2 2-0,6 0,6- 0,2- 0,06- 0,02- 0,006- 0,002 

0,2 0,06 0,02 0,006 0,002 mm 

1 I kanten av 2 5 13 27 21 12 6 14 

ravin 61d 

2 60 m O mynning- 2,3, 3,5 5 12 15 18 17 27 

en ravin 61d 

3 100 m V ravin ─ 1 1 3 15 25 20 34 

55 

4 På ryggen mell. ─ ─ 2 14 18 22 18 26 

54f och 55 

5 På åkern vid ─ ─ 4 21 36 18 9 12 

sammanflödet 

40 och 41 

6 2 om S ravin 38 ─ 9 3 8 8 19 23 30 

Jordartsproverna är tagna längs en linje tvärs Töftedalsåns dalgång i väst-östlig riktning. 

Lerhalten i proven är genomgående hög. De lägsta lerhalterna uppvisar prov nr 1 och prov 

nr 5, som är tagna i ravinerna. Proven från sedimentplatån har alla en lerhalt mellan 25-40 

viktsprocent och är alltså mellanleror. Lerhaltsvariationerna mellan jordartsproven från se- 

dimentplatån och ravinerna kan tyda på att de orörda partierna har en från ravinerna något 

avvikande kornstorlekssammansättning och att ravinbildningen därmed inte sker helt slump- 

mässigt utan styrs av relativt små förändringar i kornstorlekssammansättning. Materialet är 

dock för litet för att draga generella slutsatser av. 

Jordarterna har även undersökts direkt i fält med ett s.k. stickspjut. Vi fann, att marken inom 

hela ravinsystemet omväxlande bestod av jordarter från leriga mjälor till mellanleror. 

KLIMAT 

Klimatet inom undersökningsområdet är präglat av närheten till havet i väster, även om den 

maritima effekten jämfört med själva kustområdet är något dämpad. 

Den dominerande vindriktningen är syd-västlig. 

Några meteorologiska data från Gesäter finns ej att tillgå, varför nedanstående termohydro- 

gram baserats på värden från Åmål. Dessa torde tämligen väl passa in även för Gesäter, även 

om vissa avvikelser naturligtvis måste förekomma. 

3

Årsnederbörden är 741 mm, den största nederbördsmängden faller under perioden 

juli-november, den minsta under våren (maj). 

Årsmedeltemperaturen är 6,1°C, varmast är juli med +16 och kallast januari-februari 

med -3,50°. 

Humiditeten blir då 46 (Martonnes tal, årsnederbörden: årsmedeltemperaturen + 10). 

Vegetationsperiodens längd, dvs. antalet dagar med temperatur över +30, är ca 205, an- 

talet frostfria dagar 240 - 250. 

4

HYDROLOGI 

Tillgängliga hydrologiska data för Örekilsälven härör från Munkedal, vid älvens mynning. 

Hela Örekilsälvens dräneringsområde utgör 1 340 km 2 , varav något mer an 300 km 2 ligger 

ovan Örekilsälvens och Töftedalsåns sammanflöde. Se kartan fig. 4. 

När man granskar nedanstående diagram bör man komma ihåg, varifrån siffrorna härör och 

att ett antal sjöar ( dock ingen uppströms inventeringsområdet ), främst i Munkedalsälvens 

vattensstem, är reglerade varför paralleller ej utan vidare kan drags med Örekilsälvens vat- 

tenföring vid Gesäter. 

Som komplettering till diagrammet kan sägas, att den största kända vattenföringen (1909-65) 

har varit 263 m 3 /sek, innebärande 196 1 per sek och km 2 . 

5

TOPOGRAFI 

Sedimentplatån vari ravinerna utgör smala och djupa dalar med inte sällan branta sidor 

begränsas på båda sidor av delvis moräntäckta bergsryggar (se fig. 5). Dessa når här en 

höjd av omkring 200 m.ö. h. och ligger således över högsta kustlinjen, som i detta områ- 

de ligger vid 150 m.ö.h. Bergryggarna stupar relativt brant ned mot sedimentplatån, som 

ligger på 75 m.ö.h. I profilen (fig. 6) framgår sedimentplatåns tvära övergång mot omgiv- 

ande bergsryggar. Platån sluttar svagt från norr till söder. Inom undersökningsområdets 

norra del är lutningen mindre än 1%. 

Nedskurna upp till 30 m i sedimenten flyter Örekilsälven och Töftedalsån. Vattendragen 

har på flera punkter nått erosionsbasen i form av fast berg och bildar därför flera lång- 

sträckta sel med mindre forssträckor emellan. (Se bild 1). 

Ravinsystemet följer i stort sett två varandra motsatta huvudrikningar. Den ena från SV och 

den andra från NV. Karakteristiskt för ravinerna är att de är skarpt nerskurna i sedimentpla- 

tån. Ravinkanterna är inte raka utan snarare taggiga och flikiga. Sidodalarna mynnar ofta 

med bottensulan i samma nivå som huvudravinens, men lutningen på sidoravinens botten- 

plan är i de flesta fall betydligt brantare än motsvarande hos huvudravinen. 

7

RAVINBILDNING 

A.G. Högbom (1905) betonar att jordartens flytbenägenhet är den primärt verksamma fak- 

torn för ravinernas uppkomst. Ravinerna är bildade genom jordflytning i förening med un- 

derminering av de översta torrare lagren. Högbom understryker att det vatten som utmyn- 

nar i ravinbottnarna såsom källsprång verksamt bidrar till undermineringen. Där källsprån- 

gen kommer fram i älvbrinkarna fås i initialstadiet lättast jordflytning. Dessa punkter blir 

alltså utgångspunkter för den fortsatta ravinbildningen. Flytjordsbildning genom direkt in- 

filtration av nederbörden är enligt Högbom inte av någon stor betydelse i vårt klimat. 

Nederbördsmängderna är för små och för jämt fördelade under året. Mera märkbara verk- 

ningar åstadkommer infiltration genom snösmältning. 

Senare forskare, bl.a. Ahlman (1915), har framfört åsikten att det rinnande vattnets erosion 

varit av avgörande betydelse för ravinernas uppkomst och att jordflytningen endast under- 

stött bildningen. Även Caldenius (1925) framhåller det rinnande vattnets betydelse. Han me- 

nar att flytjorden inom ravinen är en mycket ytlig företeelse samt att ravinerna i huvudsak 

bildas under inflytande av ytvatten och inte av grundvatten, som tidigare forskare ansett va- 

ra av stor betydelse. 

Caldenius pekar bl.a. på att ravinernas strängt markerade dalform tycks vara svår att förkla- 

ra med antagandet av att de främst är orsakade av jordflyning. På de ställen därjordflytnin- 

gen spelar en dominerande roll fås istället vida amfiteaterliknande depressioner. 

Nischerna anknyter till ojämnheter i den övre delen av ravinsidan och utgör tydligen avlopps- 

vägar för vatten som ansamlats i dessa. Varje mindre bukt på konturlinjen mellan ravinen och 

sedimentplatån är nämligen bunden till fördjupningar i sedimentytan i form av naturliga svac- 

kor och andra sänkor. Caldenius påpekar också att jordflytningen understödes av frostvittrin- 

gen. Is bildas på gränsen mellan mjäliga och sandiga lager på gränsen till underliggande ler- 

skikt och genom isens tining och frysning sker en stark uppluckring och sprängning av ravin- 

väggarnas ytlager. Frostsprängningen ger på så sätt ofta upphov till ras. Frendin (1931) under- 

stryker tjälens roll för ravinernas utvidgning och bakåtskridande erosion. Isbildning i sprickor 

som spränger loss block från ravinväggarna anser Frendin vara av stor betydelse. Han menar 

också att de övre tinade lagren med hög vattenhalt bildar flytjord, som lätt kan glida på de än- 

nu tjälade partiernas överyta. Sammanfattningsvis anser Frendin att flera faktorer inverkar på 

ravinbildningen och att de kan spela olika stor roll i olika raviner. 

Olivecrona (1937) betonar att de kulturgeografiska, på mänsklig verksamhet beroende, fakto- 

rerna spelat en väsentlig roll vid tillkomsten av ravinerna. Vid jämförande kartstudier finner 

Olivecrona att det föreligger ett bestämt samband mellan bebyggelse och ravinbildning. Där 

vegetationen skadats genom mänsklig aktivitet såsom svedjande och plöjning har möjlighe- 

terna funnits att början till en ravinbildning skapats vid ett häftigt regn som snabbt åstadkom- 

mit nedskärningar. Olivecrona pekar också på vägarnas betydelse för ravinbildningen genom 

att de berett uppsamlingsplatser och avloppsvägar för ytvattnet. Lundqvist (1941, 1953) på- 

pekar att dalstråken i ravinsystemen har en tydlig V-form i ett tvärsnitt och att detta är en 

form som utarbetats av det rinnande vattnet. Han framhåller att vattentillgången bortsett från 

jordartstypen är den primära faktorn för ravinernas uppkomst. Ravinbildningen ökas och blir 

särskilt utpräglad under tidsskeden med högre sommarnederbörd. Ravinbildning borde därför 

ha varit speciellt koncentrerad till tidsskeden med en hög nederbörd under postglacial tid. 

10

RAVINERNA 

Vid beskrivningen av de enskilda ravinerna har vikt lagts vid sluttningarnas lutning, ravi- 

nernas längd och bottenplanens bredd (bottensula). Beteckningen v-form anger att botten- 

sula saknas. De angivna lutningarna på bottenplanen är ett skattat medelvärde av de olika 

lutningsvinklar som fås i ett längdsnitt. Där stora differenser i lutning förelegat har värden 

på största och minsta lutningsvinkel angivits. 

Numreringen av ravinerna hänför sig till kartan fig. 8. 

Ravin 1. Bottenplanet lutar 15°, sidorna 35°. Längd: 50 m, bredd: 10 m. 

Huvudriktning: NV. Anm.: Ravinen är - sånär som på ett träd - fri från träd- och busk- 

vegetation. 

Ravin 2. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30-35°. Längd: 100 m, bredd: 

40 m. NV. Anm.: Ravinen börjar alldeles SO om gården Näs. Av allt att döma har vägen 

från Näs 1 17 ner mot älvplanet orsakat en avlänkning av ravinens innersta spets till en 

nordligare riktning. Ravinen är en av de längsta på västra sidan av Örekilsälven. 

Ravin 3. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 70 m, bredd: 20 m. 

N. Anm.: Strax väster om ravin 2 har flodplanet vidgats genom att en meanderslinga i något 

tidigare skede legat här. Från norra delen av denna utvidgning av flodplanet sträcker sig ra- 

vin 3 norrut. Denna ravin har en ca 5 m bred plan sula, som sträcker sig 30 m in i ravinen. I 

övre delen delas ravinen i två tungor, varav den ena följer en stig (alternativt tvärt om) och 

den andra, den vänstra, tydligen relativt sent börjat äta sig in i ovanför liggande åker. 

Ravin 4. Bottenplanet lutar 20°, sidorna 30°. V. Anm.: Även denna ravin ligger vid det ovan 

nämnda breddade flodplanet. Ravinen vidgas upptill och stutar mot en åker. Förutom denna 

tämligen obetydliga ravin går en lång rad ravinembryon in i den västra sluttningen av detta 

område. 

Ravin 5. Bottenplanet lutar 10-15°, sidorna 30°. Längd: 80 m, bredd: 15 m i de yttre delarna. 

NV. Anm.: Ravinen ligger 100 m S om ravin 4 och har djurstigar på bägge sluttningarna. 

Dessa djurstigar är så kraftigt utvecklade att de kan urskiljas på flygbilder. Även i denna ra- 

vin går en väg ner, vilket gör bottenplanet svårexaminerat. I övre delen av ravinen går en 

slinga söderut, in i åkern. 

Ett hundratal meter S om ravin 5 finns en inbuktning i dalsidan, som sannolikt, kan förklaras 

som en tidigare meanderslinga. Ytteren bit S om denna inbutning går inte mindre än tre ravi- 

ner in i den högre liggande terrängen, ravinerna, 7 och 8. 

Ravin 6. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 25-30°. Längd: 70 m, varav 40 m i NV och 30 m i S. 

Bredd: 30 m. Anm.: Ravinen blir bredare inåt, har ett närmast flaskliknande utseende och 

slutar mot en åker. Ravinen har v-form. Slutet är i sin översta del brant och ej vegetations- 

täckt. Lösmaterial har rasat ner. 

Ravin 7. Bottenplanet lutar 10-20°, sidorna 25-30°. Längd: 10 m, NV. Anm.: Ravinen är for- 

mad som en grund skål och har tämligen obetydlig utsträckning. 

Ravin 8. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 25-30°. Längd: 20 m. NV. Anm.: Ravinen är 

större än 7, bredare och har i sin övre del tämligen ålderstigen vegetation. 

11

Ravin 9. Längd: c:a 10 m. Anm.: Ravinen slutar mot en väg. Slutet är runt, nischartat (skred- 

ärr?). 

Ravin 10. Längd: 700 m, bredd: 30 m. Anm.: Ravinen är en bäckravin, upphängd på en berg- 

klack c:a 100 m från älven. Sulans bredd är 10 m. SO. Två sidoraviner skär in österut från hu- 

vudravinen. 

Ravin 10 a. Längd: 120 m, bredd: 50 m. O. 

Ravin 10 b. Längd: 30 m, bredd: 20 m. O. 

Ravin 11. Bottenplanet lutar 10°. Längd: 70 m, bredd: 15 m. SO. 

Anm.: Ravinen har ett ”hängande” utlopp. 

Ravin 12. Längd: 30 m, bredd: 10 m. 0. Anm.: Ravinen har ett brant sluttande bottenplan, 

igenbuskad. 

Ravin 13. Bottenplanet lutar 10-20°, sidorna 30-35°. Längd: 90 m, bredd: 15 m. SO. 

Anm.: Ravinen är överst tvåtungad. Övre delen har antydan till sula. Denna del är upphängd 

på bergklack/storblockig morän. Nedanför denna klack brant lutning ner mot älven. 

Ravin 14. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 110 m, varav 40 m i N och 70 m 

i O. Bredd: 15 m. Anm.: Ravinen har v-form, saknar sula och har jämn lutning. Mynnar på 

samma ställe som ravin 13. 

Ravin 15. Bottenplanet lutar 5-15°, sidorna 300. Anm.: Ravinen saknar trädvegetation. Börjar 

som 4 mindre raviner, som sammanflyter till en större. Sula efter sammanflödet. Avloppet ut 

mot lägre liggande terräng smalt. Ravinen slutar mot en väg. 

Bild 2 

Ravin 15 

12

Omedelbart S om ravin 15 finns ett skredärr. Längd: 90 m, bredd: 4 m, djup: c:a 1 m. S. 

Ravin 16. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 300. Längd: 70 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: Ra- 

vinen ligger strax norr om 15. Halvvägs nerför ravinen en tämligen bred sula. En väg löper 

genom ravinen. I övre mitten finns en ansamling av grövre material, men grovt material är 

frekvent i hela sulan. Av allt att döma har ravinen nått ner till morän och detta har orsakat 

en breddning av sulan utan nämnvärt fortskridande djuperosion. 

Ravin 17. Bottenplanet lutar 5-10° (15° i övre delen), sidorna 35°. Längd: 100 m, varav 

50 m i S. och 50 m i. O. Bredd: 15 m. Anm.: Ravinen har djup v-form och ungefär samma 

bredd i hela sin utsträckning. Ravinen slutar uppe i skogen mot storblockig morän. 

Mellan 16 och 17 skredärr, uppenbarligen orsakade av vägbygge. 

Ravin 18. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 35°. Längd: 60 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: Ravi- 

nen är grund och skålformad i sin nedre del, medan de övre partierna går mer åt v-form öv- 

re delen har ett smalt utlopp till den nedre. 

Omedelbart N om ravin 18 går en bäckravin ner till älven. Den är brantast på sydsidan, där 

bäcken rinner. Den breda bottenytan är starkt förbuskad. 

Ravin 19. Sidorna lutar 40-50°. Längd: 20 m, bredd: 20 m. O. Anm.: Ravinen ligger vid 

Töftedalsån och är starkt bevuxen med al och gran. Inre delen lutar starkt. I norra kanten 

finns ett släntskred. Av allt att döma har släntskred tidigare förekommit här. Ravinen är 

uppenbarligen mycket aktiv, dvs. den äter sig, delvis med hjälp av skred, relativt snabbt 

bakåt in i den högre liggande terrängen 

Ravin 20. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 30°. Längd: 20 m, bredd: 10 m. O. Anm.: 

Ravinen ligger strax norr om ravin 19, har markerad v-form, ett starkt sluttande botten- 

plan och ett relativt brant slut. 

Ravin 21. Bottenplanet lutar 10-20°, sidorna 30°. Längd: 50 m, bredd: 20 m. NO. Anm.: 

Ravinen är i sin översta del tvåtungad. Efter sammanflödet får ravinen en kort, smal sula. 

Avslutningen mot älven är mycket smal. 

Ravin 22.(a och b). Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30-35°. Längd: 15 m, bredd: 20 m. NO. 

Anm.: Ravinerna kan närmast betraktas som ravinembryon i en gammal meanderslinga. De 

är tämligen obetydliga oh helt fria från trädvegetation. 

Ravin 23. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 20 m, bredd: 20 m. S. Anm.: 

Ravinen är brant, begränsas bitvis på båda sidor av berg och slutar mot en bergklack. Ra- 

vinen är bevuxen med ungefär 30-årig lövskog. 

Ravin 24. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 40 m, bredd: 30 m. S. Anm.: Ra- 

vinen, som går upp mot Näsängens gård, är uppdelad i tre ravinarmar. Den sydligaste av 

dessa är den största och den har en 3 meter bred sula. 

13

Ravin 25. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 35°. Längd: 30 m, bredd: 15 m. O. Anm.: Ra- 

vinen består av två smala, grunda ravinarmar med ett gemensamt avlopp. Ravinarmarna är 

helt fria från trädvegetation. 

Ravin 26. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 30-35°. Längd: 30 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: 

Ravinen ligger i en vacker björkskog och når med sin bakre del ända upp till åkern. Sulan 

är mer än 5 m bred. Björkskogen har enligt uppgift växt upp under de senaste 30 åren. 


vinen ligger strax N om ravin 26 och har en 5-8 m bred sula. Ravinen är skogbeväxt i de 

mellersta partierna. 

Ravin 28. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 30°. Längd: 50 m, bredd: 30 m. NO. Anm.: 

Ravinen saknar egentlig sula, har ett smalt utlopp och sluttar brant mot älven. Djurstigar 

förekommer. 

Ravin 29. Bottenplanet lutar 10-20°, sidorna 30-35°. Längd: 50 m, bredd: 20 m. NO. Anm.: 

Ravinen har ett ibland brant sluttande bottenplan. Sulan är obetydlig och saknas helt i den 

nedre delen. 


vinen har v-form. Längs botten rinner en något nedskuren bäck. Bevis för solifluktion före- 

kommer i form av böjda björkar övre delen av ravinen är trädfri. 

Ravin 31. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 170 m, varav 70 m i S och 100 m i 

SO. Bredd: 20-40 m. Anm.: Ravinen, som i övre delen är tudelad, är trädfri ner till samman- 

flödet med ravin 31a. Enstaka buskage förekommer dock på ravinens södra sida. I övre de- 

len har ravinen markerad sula och moderat lutning. Sulan smalnar mot sammanflödet. 

Ravin 31a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd 20 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: Ra- 

vinen utgör en fortsättning av ravin 31 och är helt öppen i sin övre del. 

Ravin 31b. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 130 m, bredd: 15-30 m. O. Anm.: 

Ravinen är smalast vid utloppet mot ravinen längs älven och breddas mot den inre delen. 

Trädväxtligheten är måttlig. Djur stigar förekommer. 

Ravin 31c. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 40 m, bredd: 10 m. O. Anm.: Ra- 

vinen saknar sula. Ravin 31b och ravin 31c är hårt betade. 

Ravin 32. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 80 m, bredd: 15 m. 0. Anm.: Ra- 

vinen är liten, överst tudelad, har en smal men tydlig sula och v-form. Djurstigar förekom- 

mer. Utloppet är smalt. 

Ravin 33. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 300 m, varav 150 m i O och 

150 m i NO. Bredd: 15-40 m. Anm.: Ravinen begränsas ned mot ån av en bergklack. Ovan- 

för denna är ravinen svagt inskuren med v-f orm. 50 m längre upp kommer en ny bergklack. 

14

Ovanför denna är ravinen djupare och har en 5-8 m bred sula. På sydsluttningen växer en 

trädridå längs ravinkanten. Se profil fig. 7. 

Bild 3. 

Vy från västra sidan av Töftedalsån mot ravin 33. 

15

Ravin 33a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 50 m, bredd: 30 m. SO. Anm.: I 

ravinens nedre del finns en smal sula. Ravinen har ett brant slut. Den norra ravinen (33) skärs 

av en väg. 

Ravin 34. Bottenplanet lutar något mer än 5°, sidorna 25-30°. Längd: 240 m, bredd: 50 m. O. 

Anm.: Ravinens övre del slutar mot väg. Sulan är 5 m bred och smalnar nedåt allt efter som 

ravinen blir djupare. Efter 50 m är sulan mycket smal. Utloppet är närmast trattliknande, på 

ravinens sydsida förekommer djurstigar. 

Ravin 35. Bottenplanet lutar 5° ( övre delen ) och 15° ( nedre delen ) Längd: 40 m, bredd: 

20 m. O. Anm.: Ravinen har en 3 meter bred sula. 

Ravin 36. Bottenplanet lutar 20°, sidorna 30°. Längd: 25 m, bredd: 15 m O. Anm.: Ravinen 

är brant med en bäckfåra djupt inskuren i botten. 

Ravin 37. Bottenplanets lutning är längst ned 5-10°, längre ned 15°. Längd: 80 m, bredd: 

20 m. O. Anm.: Ravinens slut är brant (25°) och amfiartat. 

Ravin 38. Bottenplanet lutar 5-10°. Sidorna lutar vid mitten av ravinen upp mot 35°. Längre 

upp minskar lutningen till 25°. Längd: 200 m, bredd: 15-40 m. O. Anm.: Ravinen är djup (ett 

10-tal m) med branta sidor. Ravinen är täckt av lövbuskar och mogen gran. Mellan 38-39 

finns en smal gångbar rygg. 

Ravin 39. Bottenplanet är tämligen flackt. Sidorna lutar 25-30°. Längd: 350 m, bredd: 20 m. 

O. Anm.: Ravinen har 2-4 m bred sula och ett tvådelat slut. Ravinen har fyra utlöpare norrut 

(39a, 39b, 39c, och 39d). De är 30-40 m långa, 10-20 m breda och slutar mot en åker. 

Ravin 40. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 35°. Längd: 70 m, bredd: 20-30 m. SO. Anm.: 

Sidornas Lutning av flackas uppåt. Ravinen är i nedre delen upphängd på en bergklack och 

har v-form. Slutet är tvådelat, den ena tungan med amfislut, den andra med v-f orm. 

Ravin 41. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 25-30°. Längd: 130 m, bredd: 20-40 m. SO. Anm.: 

Ravinen har ett smalt utlopp i v-form. Ovan utloppet vidgas ravinen och får en 6-7 m bred 

sula som dock smalnar uppåt. Ravinen slutar i två grenar. 

Ravin 42. Längd: 40 m, bredd: 15 m. O. Anm.: Ravinen är liten, relativt grund och har 

v-form. I botten en bäckfåra. Ravinen är helt igenväxt. 

Ravin 43. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30-35°. Längd: 80 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: Ra- 

vinen har v-form, dock stundtals en liten sula. Ravinen slutar med amfiform. Hela ravinen 

är igenväxt. 

Ravin 44. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 25°. Längd: 220 m, varav 50 m i O och 170 m i 

NO. Bredd: 20 m. Anm.: Ravinen har överst 3 m bred sula som nedåt minskas så att ravi- 

nen får brantare v-form. Efter samman flödet med 44a åter en 4 m bred sula. Ravinen är 

delvis övervuxen med asp. 

Ravin 44a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 25-30°. Längd: 50 m, bredd: 20 m. O. Anm.: 

Ravinen har v-form, amfislut och är tämligen öppen. 

17

Ravin 44b. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 25-30°. Längd: 60 m, bredd: 20 m. SO. Anm.: 

Ravinen har v-form men ibland sula. Ravinen är till större delen igenväxt. 

Ravin 45. Bottenplanet lutar 5° (långa sträckor avsevärt mindre), sidorna 20-30°. Längd 

750 m, varav 100 m i O, 300 m i NO och 350 m i NV. Bredd: 20-50 m. Anm.: Ravinen 

har 3-4 m bred sula, avsmalnande uppåt. 

Ravin 45a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 130 m, bredd: 25 in. N. Anm.: Ra- 

vinen har en 6-12 m bred sula. Ravinen slutar mot vägen med flera tungor. 

Ravin 45b. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30-35°. Längd: 100 m, bredd: 20 m. O. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och är helt trädfri. 

Ravin 45c. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30-35°. Längd: 40 m, bredd: 15 m. SO. Anm.: Ra- 

vinen är överväxt med gran. 

Ravin 45d. Bottenplanet lutar 10-15°, sidorna 30-35°. Längd: 50 m, bredd: 15 ni. NO. Anm.: 

Ravinen har v-form och är bevuxen med grov gran. 

Ravin 46. Bottenplanet lutar nederst 5° men stiger till 15° längst in i ravinen. Sidorna lutar 

35°. Längd: 70 m, bredd 15 m. N. Anm.: Ravinen har v-form. Slutet är i amfiform. 

Ravin 47. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna upp till 40°. Längd: 110 m bredd: 15 m. N. Anm.: 

Den mycket kraftiga sidolutningen avtar uppåt i ravinen. Ravinen är smal och slingrande. I 

botten finns morän. 

Ravin 48. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 20°. Längd: 180 m, bredd: 20 m. N. Anm.: Efter 

föreningen med ravin 48a blir bottenplanet aningen flackare medan sidolutningen blir bran- 

tare, 30-35°. Ravinen har en 3-5 meter bred, sumpig sula. Tät alskog växer i hela ravinen. 

Ravin 48a. Längd: 60 m, bredd: 15 m. NO. Anm.: Ravinen har v-form. Sulan smalnar nedåt 

och är sumpig. Tät alskog växer i hela ravinen. 

Ravin 49. Bottenplanet lutar 20°, sidorna 25°. Längd: 130 m, bredd: 30 ni. SV. Anm.: Ra- 

vinen har ett flackt och skålformat tvärsnitt. Slutet är amfiartat. 

Ravin 50. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 30 m, bredd: 15 m SV. Anm.: Ravi- 

nen börjar i det granskogsklädda flodplanet. Sulan är ca 3 m bred. Ravinen slutar i amfiform. 

Ravin 51. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 25-30°. Längd: 60 m, bredd: 15 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen har v-form. Utloppet hängande på bergklack (med isräfflor). Nedanför bergklacken en 

inskuren bäckfåra. 

Ravin 52. Bottenplanet lutar 10° (inåt brantare), sidorna 30-35°. Längd: 100 m, bredd: 20 m. 

NV. Anm.: Ravinen har djup v-form och slutar i amfiform, den är igenväxt med al och har rik 

undervegetation. 

Ravin 53. Bottenplanet lutar i nedre delen 5-10°, i övre delen 5°, sidorna lutar 25-30°. Längd 

380 m, varav 180 m i NV och 200 m i N. Bredd: 40 m. Anm.: I ravinens nedre del relativt 

smal sula, i krökningen, där ravinen på ena sidan begränsas av fast berg, v-form. Därefter 

åter 3-5 m sula, som mot övre delen åter vidgas till 10-12 m. I sin övre del har ravinen 2 ut- 

18

löpare, en åt varje sida. Ravinen är till större delen beväxt med gles granskog. 

Ravin 53a. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30-35°. Längd 50 m, bredd: 15 m. NV. Ravinen 

har djup v-form, slutar i amfiform. 15 m bred sula. 

Grov granskog, i nedre delarna al, täcker ravinen, som sammanflyter med ravin 53b. 

Ravin 53b. Bottenplanet lutar 15-20°, sidorna 30-35°. Längd: 20 m, bredd 10 m. NV. 

Ravin 54. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 35°. Längd: 450 m, varav 200 m i SV och 250 m 

i NV, bredd: 20-50 m. Anm.: Ravinen har v-form och är till en början helt fri från träd. Efter 

sammanflödet med 54d 4-6 m sula. Träd- och buskvegetation på södra sidan. Efter ravin 54c:s 

tillflöde breder växtligheten ut sig, men är fortfarande tätast på sydsidan. Ner mot 54b:s till- 

flöde koncentreras nordsidans växtlighet till den övre delen av sluttningen. 

Ravin 54a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 200 m, bredd: 60 m. NV. Anm.: 

Ravinen har v-form (även det flikade slutet). Vegetationen är tät (al) på sydsidan. På nordsi- 

dan förekommer endast enstaka alar. 

Ravin 54b. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 35°. Längd: 60 m, bredd: 15 m. NV. Anm.: I 

övre delen och i slutet av ravinen v-form. Djurstigar förekommer. Övre delen helt beväxt av 

al, mot utloppet öppet. 

Ravin 54c. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 70 m, bredd: 25 m. N. Anm.: Hela ra- 

vinen har v-form och är helt fri från träd- och buskvegetation. 

Bild 4. 

Ravin 54 c. 

Ravin 54d. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 35°. Längd: 70 m, bredd: 20 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen har amfislut mot vägen, i övre delen 4-7 m sula, längre ner v-form. 

Ravin 54e. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 60 m, bredd: 20 m. V. Anm.: Ravinen 

har v-form. Västsidan är igenväxt. 

19

Ravin 54f. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd 20 m, bredd: 10 m. SV. Ravinen har 

v-form och överväxt västsida. 

De två små ravinerna mellan 54d och 54e är helt överväxta. Vid kraftledningen ett ca 10 år 

gammalt ras. 

Ravin 55. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30-35°. Längd 190 m, bredd: 10 m, SV. Anm.: Ut- 

loppet har v-form, därovan 2-4 m sula. Slut i smal v-form, nedre delen helt igenväxt, övre 

delvis öppen. Mellan 54 och 55 finns ett tallbestånd på en smal rygg. 

Ravin 56. Bottenplanet lutar 50°, sidorna 25-30°. Längd 160 m, varav 90 m i SV och 70 m 

i 5, bredd: 10-15 m. Anm.: Ravinen är smal, grund och vindlande. Slut i v-form. Endast en 

kort sträcka har sula. Helt överväxt. 

Ravin 57. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30-35°. Längd: 70 m, bredd: 10 in. SV. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och tät växtlighet. 

Ravin 58. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 50 m, bredd: 10 m. SV. Anm.: Ravinen 

har v-form och är helt överväxt. 

Ravin 59. Längd: 20 m, bredd 10 m. SV. Anm.: Ravinen är brant och v-formad med mycket 

brant utlopp. 

Ravin 60. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 25-30°. Längd: 460 m, varav 170 m i NV och 290 m 

i NO, bredd: 40-110 m. Anm.: Ravinen har en tämligen grund och vid v-form vid utloppet, 

ovanför detta 5-10 m sula. Kalt berg på sydsidan i nedre delen, grovt material i botten, sulan 

smalnar uppåt till 4-6 m. Skred vid 60a:s inflöde. Ravinen är helt igenbuskad från delningen. 

Sidorna lutar här 30-35°. Dämning av skredmassor från nordsidan (styv lera). Delvis grova 

träd på sydsidan, ovanför dammen något öppnare på botten av ravinen. ny delning i två v-for- 

made raviner. 

Bild 5. 

Dammen i ravin 60, som längst bort i bild däms upp av skredmassor från den 

vänstra sluttningen. Bilden tagen nedströms. 

20

Bild 6. 

Skredet på östra sidan av ravin 60. 

Bild 7. 

Ravin 60 uppåt, sedd från ravinens nedre östra kant. 

21

Ravin 60a. Längd 320 m, varav 120 i och 200 m NV. Bredd: 20-60 m. Anm.: Både ravinen 

och dess utlöpare är till största delen v-fomade. Slut i v-formade flikar. Nordsidan igenväxt, 

i övre delen av ekar av ansenlig ålder (gäller även 60). I närheten av vägen tämligen öppet. 

Ravin 61.Bottenplanet lutar ca 5°, sidorna 25-35°. Längd: 1450 m, varav 450 m i V och 1000 

m i N, bredd: 30-110 m. Anm.: Ravinen är upphängd på en bergklack vid inflödet i ravin 60 

och något längre upp, den är tämligen grund på nedsidan av vägen. Vid vägen 10-15 m sula. 

SS. Sextondelen har bottenplanet obetydlig lutning, sula 20-30 m. Västsidan överväxt med 

grov gran, i övrigt mycket löv. De flesta avstickarna är helt skogklädda. Ravin 61 är nedan 

61g tilltäppt av skredmassor, som dämt upp en liten sjö. Skredmassorna når en mäktighet av 

3-4 m över bottenplanets nivå före skredet, som är ca 60 m långt och 30 m brett. Skredmas- 

sornas volym kan uppskattas till 5-6000 m 3 . 

Bild 8. 

Ravin 61 österut mot vägen. 

Ravin 61a. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 25-35°. Längd 230 m, varav 80 m i N och 150 m 

i NV. Bredd: 30-40 m. 

Ravin 61b. Längd: 60 m, bredd: 10 m. N. 

Ravin 61c. Längd: 60 m, bredd: 10-20 m. O. 

Ravin 61d. Bottenplanet lutar 10-15°, sidorna 30°. Längd: 90 m, bredd: 20 m. NO. Anm.: 

Ravinen är v-formad med amfiformat slut. Öppen. 

Ravin 61e. Bottenplanet lutar ca 10°, sidorna 30°. Längd: 160 m, bredd: 35 m. N. Anm.: Hela 

ravinen är öppen och v-formad. 

Ravin 61f. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd 100 m, bredd: 35 m. N. Anm.: Ravinen 

har i sin helhet v-form, i bottnen morän. Till större delen är ravinen öppen. 

22

Ravin 61g. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 120 bredd: 25 m. V. Anm.: Ne- 

dre halvan av ravinen har en smal sula, medan den övre har v-form och slutar mot morän. 

Granskog i övre del-delen, i övrigt enstaka träd. 

Ravin 61h. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 160 m, bredd 30 m. V. Anm.: 

Ravinen har v-form, men nederst finns en liten sula. Helt al/granbeväxt. 

Ravin 61i. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 120 m, bredd: 25 m. V. Anm.: Hela 

ravinen har v-form och är beväxt av grov gran. 

Ravin 61j. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 140 m, bredd: 30 m. V. Anm.: 

Ravinen har i sin helhet v-form och är öppen. 

Ravin 61k. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30-35°. Längd 140 m, bredd: 20-60 m. V. 

Ravin 61l. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna ca 30°. Längd: 250 m, bredd: 25 m. V. 

Ravin 61m. Längd 200 m, bredd: 80 m. V. 

Ravin 61n. Längd; 50 m, bredd: 40 m. V. 

Ravin 61o. Längd 40 m, bredd: 20 m. V. 

Ravin 61p. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 25-30°. Längd: 130 m, bredd: 20-40 m. V. 

Ravinerna 61k-61p är till största delen skogklädda, mest gran. 

Ravin 62. Sidorna lutar ca 20°. Längd: 110 m, bredd: 15 m (på båda sidor om det i ravinens 

mynning kvarstående partiet). V. Anm.: Ravinen är öppen men är beväxt med älgört. 5-6 m 

sula. 

23

Ravin 63. Bottenplanet lutar 15°, sidorna 30°. Längd: 70 m, bredd: 15 m. V. Anm.: Ravinen 

har v-form och slutar med två v-formade tungor. Södra delen är igenbuskad. 30 m norr om 

ravinen finns ett skredärr. 

Ravin 64. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd 180 m, varav 110 m i NV och 70 m i N, 

bredd: 30 m. Anm.: Ravinen har en 2-8 m bred sula, slutar i tre tungor med v-form. Den är 

tömuigen öppen och har lövskog på ostsidan. Mellan 64 och 65a finns ett 20-30 m brett, färskt 

skredärr. 

Ravin 65. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 210 m, varav 100 m i NV och 110 m 

i N, bredd: 30-40 m. Anm.: Ravinen har en 10 m bred sula och slutar i två flacka, öppna och 

v-formade tungor. Djurstigar förekommer. Ravinen är till större delen öppen med enstaka 

stora träd. 

Ravin 65a. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30-35°. Längd: 70 m, bredd: 20 m. N. Anm.: Ra- 

vinen har v-form. Aspbestånd på ostsidan. 

Ravin 65b. Bottenplanet lutar 10-15°, sidorna 30°. Längd: 70 m, bredd: 15 m. N. Anm.: Sulan 

är 3 m bred. Ravinen är öppen bort sett från ett aspbestånd på östra kanten. 

Ravin 66. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 25-30°. Längd: 30 m, bredd: 20 m. V. Anm.: Ravi- 

nen har v-form och är igenväxt av mestadels ung asp. 

Ravin 67. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 25-35°. Längd: 1100 m, varav 350 m i NV, 100 m i 

NO, 200 m i NV, 300 m i N och 150 m i NV. Bredd: 50-60 m. Anm.: v-form förekommer i 

sluten samt i de övre tungornas förening. I övrigt finns sula av varierande bredd. Ca 350 m 

ovan utloppet kvarstår ett parti av den plana sedimentytan. Ravinen är igenväxt i ett parti 

nedanför vägen men är annars öppen. 

Ravin 67a. Bottenplanet lutar 15°, sidorna 30°. Längd: 10 m, bredd: 10 m. N. Anm.: Hela 

ravinen har v-form. 

Bild 10. 

Ravin 67 mot ravin 67 c. 

24

Ravin 67b. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 60 m, bredd: 15 m. NO. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och är helt trädfri. Ravinen består eg. av två, som sammanbundits av den 

bakåtskridande erosionen. En rest av den plana sedimentplatån kvarligger mellan dem. 

Bild 11. 

Ravin 67 b. 

Ravin 67c. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 260 m, bredd: 30 m. N. Anm.: Ravi- 

nen slutar flikigt i v-form, medan nedre delen har en 7-8 m bred sula. I ravinen växer ensta- 

ka träd av ek och ask. 

Ravin 67d. Längd: 180 m, bredd: 15 m. N. Anm.: 5 m bred sula. Enstaka träd och buskar. 

Bild 12. 

Övre delen av ravin 67 d. 

25

Bild 13. 

Djurstigar och buskage vid ravin 67 f. 

Ravin 67e. Längd: 160 m, bredd: 20-50 m. N. Anm.: Bortsett från ett aspbestånd är ravi- 

nen öppen. 

Ravin 67f. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 120 m, bredd: 30 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen har en 2 m bred sula och är öppen. 

Ravin 67g. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 50 m, bredd: 20 m. NV. 

Ravin 67h. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 80 m, bredd: 20 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och har gula de nedersta 50 m. Ravinen är öppen. 

Ravin 67i. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 140m, bredd: 20-40 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och är öppen. 

Ravin 67j. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 30 m, bredd: 20 m. Anm.: Ravinen 

har v-form. 

Ravin 67k. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 150 m, bredd: 30 m. NV. Anm.: Ra- 

vinen slutar mot berg, är tämligen djup och har en 2-6 m bred sula. Öppen med enstaka träd. 

Ravin 671. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 350 m, bredd: 20-60 m. V. Anm.: Ra- 

vinen har v-form och slutar mot berg. Öppen. 

Ravin 67m. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 60 m, bredd: 30 m. N. Anm.: Ra- 

vinen har en 5 m bred sula och är bevuxen med lövträd längs kanterna. 

26

Ravin 67n. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 30°. Längd: 250 m, bredd: 40 m. V. Anm.: Ravi- 

nen har v-form. Öppen. 

Ravin 67o. Bottenplanet lutar 5-10°, sidorna 30°. Längd: 160 m, bredd: 20 m. SV. Anm.: 

Ravinen har en 2 m bred sula. 

Ravin 67p. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 20 m, bredd: 10 m. V. Anm.: Ravi- 

nen har v-form och är till större delen helt skogklädd. 

Ravin 67r. Bottenplanet lutar 10°, sidorna 30°. Längd: 50 m, bredd: 30 m. V. Anm.: Ravi- 

nen har v-form och är till större delen helt skogklädd. 

Ravin 68. Bottenplanet lutar 5°, sidorna 20°. Längd: 120 m, bredd: 15 m. NV: Anm.: Ravi- 

nen mynnar på en äldre flodterrass betydligt över älvens nuvarande nivå. Ravinen har i ett 

tvärsnitt en svag skålform. Ravinen är öppen. 

27

RAVINSYSTEMET VID GESÄTER 

Ravinsystemet har bakom sig en utveckling, som började för c:a 11.000 år sedan, när sedi- 

mentplatån höjts ovan det forna västerhavets yta. Då uppkom Örekilsälven, som började 

skära en fåra norrut. Allteftersom landet höjde sig sänktes älvens basnivå och älvens erode- 

rande förmåga tilltog. Älven kunde alltså skära en allt djupare fåra. 

Eftersom finmon och mjälan är jordarter som kan uppta en mycket hög andel vatten kom 

tidigt en jordflytnig igång. Den började i svackor och andra ojämnheter intill Örekilsälvens 

fåra och fortsatte bakåt. 

Ett liknande förlopp upprepades i de nybildade ravinarmarna. Älvens bakåtskridande erosion 

och fördjupning fortsatte tills den stötte på fast berg eller morän. Flera källhorisonter i ravi- 

nerna visar att även grundvattnet haft en viss inverkan vid ravinernas bildning. Det har föror- 

sakat att ett uppblött skikt kommit i flytning och genom underminering har block av den o- 

vanliggande jorden rasat ned på ravinernas botten. Tjälen torde också ha inverkat genom att is 

bildats i ravinsidan och sprängt loss block som rasat ned i fruset skick vid tjällossningen. 

Med största sannolikhet har de olika ravinerna inte utbildats samtidigt inom området. Örekils- 

älvens och Töftedalsåns fåror har tidigt eroderats ned mot fästa berget. Ravinerna har, beroen- 

de av när de initierats och hur djupt sedimenttäcket varit, nått sina erosionsbaser vid senare 

och sannolikt skilda tidpunkter. Det framgår vid en granskning av kartbilden att vissa raviner 

ser ”färskare” ut. Dessa raviners gränslinjer mot sedimentplatån är åtskilligt skarpare och ra- 

vinerna ger ett flikigare och spetsigare intryck än de sannolikt äldres mjukare och rundare av- 

slutningar. I ett övervägande antal fall hittas fast berg i ravinernas botten och många av ravi- 

nerna mynnar ut mot älvarna med sina bottnar betydligt över älvarnas nivå. Varje bergklack 

blir en erosionsbas för den del av ravinen som ligger ovanför bergsklacken. Ravinerna får där- 

för en trappstegsliknande längsprofil ned mot de två älvarna, som ligger djupast nereroderade 

i äldre, sannolikt preglaciala, fåror. 

Då ravinerna nu är klädda av vegetation har ravinbildningen nästan helt stoppats. Gräsrötterna 

binder ju markens finkorniga sediment och förhindrar ravinernas tillväxt. Det är i stort sett en- 

dast på platser där ett intensivt bete med åtföljande djurtramp förekommer som yterosion idag 

ger större sår i grästäcket och därmed initierar fortsatt ravinbildning. 

Inom området har under senare år fem större skred förekommit. De har sannolikt orsakats av 

jordflytning, som underminerat ovanför liggande partier, vilka därefter rasat ut. Skreden torde 

i många fall ge upphov till plötsligt skärpt erosion. På grund av att skredtungan glider ut och 

skapar en fördämning för det vatten som avrinner från högre upp i ravinen liggande partier 

bildas en större eller mindre vatten samling ovanför skredet. Exempel på sådana vattensamlin- 

gar finns i ravin 60 och i ravin 61, där stora skredmassor flutit ut och spärrat ravinerna. Då 

detta vatten bryter över fördämningen raseras denna ofta snabbt och det uppdämda vattnet kan 

åstadkomma en kraftig botten- och sidoerosion i ravinen. Sidoerosionen ger upphov till nya 

utflytningar och skapar på nytt möjligheter till ras och skred. Tre av de färskaste skreden lig- 

ger längs Töftedalsåns västra sida. Dessa har troligen utbildats efter onormalt höga vattenni- 

våer iån, i samband med snösmältning eller kraftiga höstregn. 

Många av de äldre ravinerna slutar med en amfiteaterliknande sänka och antyder att jordflyt- 

ning lokalt spelar stor roll för ravinernas tillväxt. Jordflytningen illustreras också av böjda 

sluttningen, strävar att erhålla en lodrät stam varvid avböjningen uppstår. 

29

trädstammar, t.ex. vid ravin 30, böjningen beror jordflytningens varierande hastighet i djup- 

led. De ytnära partierna rör sig snabbare än de djupare liggande. Därvid uppkommer en sned- 

ställning av träden, som genom den snabbare tillväxten i den stamdel, som är riktad nedåt 

Ravinsystemet i Gesäter är inte unikt i landet vad gäller storlek och komplexitet. Av de Geers 

kartbild över de större ravinområdena utanför inre Norrland framgår klart att ravinbildning är 

en tämligen vanlig företeelse i Sverige. Se fig. 9, sidan 31. 

I området inom norrlandsterrängens gräns, vari Gesäterområdet ligger, är ravinbilning speci- 

ellt vanlig. Längs de norrländska dalgångarna, i södra Dalarna och Värmland ligger ett flertal 

ravinsystem som i storlek vida överträffar Gesätersystemet. Gesäterområdet ligger dock syd- 

ligast inom norrlandterrängen och är tämligen unikt i jämförelse med övriga ravinsystem i sö- 

dra Sverige. 

Många av de ravinområden som de Geer redovisat är mycket starkt trädbevuxna. Gesätersys- 

temet har därför ett speciellt pedagogiskt värde på grund av dess relativa öppenhet, då områ- 

det in i sen tid betats kraftigt. Även i de brantaste delarna av ravinstråken är vegetationen täm- 

ligen gles. Gesäterområdets egenvärde ligger således bl.a. i att det är relativt öppet och lätt 

kan bibehållas i detta skick. 

Området har även en tilltalande landskapsbild och kan ur social aspekt äga betydande kvalite- 

ter såsom rekreationsområde. Det sociala värdet är dock något svårbedömt, då området ligger 

på betydande avstånd från större, befolkningscentra. 

Sammantaget har naturmiljön i området sådana kvaliteter att insatser bör göras för att bevara 

området. 

30

SKYDD OCH SKÖTSEL 

För att bevara och förstärka områdets totala naturvärde förordas ett skydd som ger möjlighet 

att reglera och eventuellt hindra arbetsföretag såsom vägdragningar, kraftledningsdragningar, 

skogsplantering, byggnation, vattenreglering, dikning etc. i det mest värdefulla området. Vi- 

dare bör åtgärder vidtagas för att förbättra och underhålla landskapets nuvarande utseende. 

Detta medför också att överblicken av området ökar. 

Hur skyddet och skötseln av området skall utformas är avhängigt av hur stora resurser som 

kan satsas för att bevara inte enbart de öppna ravinerna utan även dagens tilltalande odlings- 

bild med starkt skiftande markanvändning, där även ganska små och ibland starkt lutande 

markområden ligger under plogen. På grund av den ogynnsamma åldersfördelningen bland 

jordbrukarna i området kommer sannolikt den intensiva användningen av jorden inom några 

få år att betydligt mattas. Redan nu är många av ravinerna inte längre betade. 

Ravinerna växer snabbt igen om de inte betas. Ägaren till gården Näs uppgav att en stor del 

av ravinområdet på Töftedalsåns östra sida, som ännu i början av femtiotalet betades och på 

så sätt hölls öppet, redan under mitten av sextiotalet helt förbuskats. Nu växer i flera av dessa 

raviner en tät snårskog bestående av i huvudsak al och asp. Om utvecklingen fortsätter i sam- 

ma takt och längs samma linje som nu kommer med största sannolikhet många av de nu öpp- 

na och gräsbevuxna ravinerna att snabbt förbuskas samtidigt med att området mister sin nuva- 

rande prägel av levande bygd. 

Hur landskapet i detalj skall kunna bibehållas bör fastställas genom upprättande av en s.k. 

brukningsplan. 

Med utgångspunkt från ovanstående vill vi dock förorda följande skötselalternativ: 

En röjning av de idag igenbuskade ravinerna. Härvid kan ofta med fördel några av de större 

träden lämnas kvar. 

Hävdhållande av de öppna ravinerna genom betning. För att förmå brukarna att hålla erfor- 

derligt antal betesdjur måste ekonomiska bidrag utgå. Enbart en röjning av ravinerna ger 

ingen varaktig lösning av problemet igenväxning. Röjningar torde i så fall få företagas vart 

4-5 år. De röjda ytorna bör enklast hållas öppna med hjälp av betning. Betning torde även 

bli nödvändig inom andra icke brukade marginella arealer för att förhindra förbuskning. 

Det bör knappast vara nödvändigt att skydda området genom särskilda bestämmelser mot för- 

slitning. Ravinerna är idag så kraftigt gräsbevuxna Problem genom överbetning och djurtramp 

kan dock uppstå. Betas marken hårt så att växttäcket på något parti helt förslits påbörjas en 

kraftig yterosion av det rinnande vattnet att den pågående markerosionen är av mycket ringa 

omfattning. Erosionen kan ge upphov dels till nybildning av raviner dels till vidgning och för- 

längning av de redan existerande. Även tramp av tunga djur kan ge en stark förslitning av 

växttäcket med åtföljande risk för markerosion. Frågan huruvida kor eller får skall förordas 

för att hålla ravinområdet öppet torde därför vara svår att generellt besvara. Vi anser dock att 

får bör föredragas, då dessa betar även busksly och sannolikt effektivare håller ravinerna öpp- 

na. 

32

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA MÖJLIGHETERNA TILL REKREATION 

Ett utmärkande drag för ravinsystem i allmänhet är deras grenighet. Detta syns inte från mar- 

ken, då ravinerna är nedskurna i sedimenten, så att i vissa fall endast trädridåer syns här och 

var. 

Inom gränserna för ravinområdet finns inte någon tillräckligt högt belägen punkt för att tillåta 

en god överblick över mer än en mycket begränsad del av ravinsystemet. 

Den bästa utblicken över en del av ravinkomplexet erhålles i närheten av gården Näs. På kar- 

tan är punkten markerad med en öppen cirkel. Från denna punkt framträder älvsammanflödet 

och ravinerna på östsidan av Örekilsälven tydligt. 

För att öka områdets tillgänglighet erfordras vissa enkla anläggningar såsom stigar och parke- 

ringsplats. 

Från landsvägen Ed - Munkedal utgår vid Kolsäter en tänkt led, som ger tillträde till några av 

de vackraste partierna av ravinområdet. Stigen är delvis lagd på ravinkanterna och delvis i ra- 

vinbottnarna. På grund av att ravinerna här är ovanligt öppna kan man få en god av de nedre 

delarna av ett av de största ravinkomplexen. Parkeringsplatser kan lämpligen iordningställas i 

närheten av kalbergsområdet vid ledens början. 

33

Litteratur. 

Ahlmann, Hans W:son (1915): Ragundasjöns geomorfologi. S.G.U. Ser C n:o 12. 

Beskow, G & Rasmusson, G (1963): Sjöar och vattendrag i Sverige söder om Norr- 

landsområdet. Del II av utredning verkställd i naturvårdsdelegationens 

uppdrag. 

Caldenius, Carl (1926): Ravinbildningen i Gustavs. S.G.U. Ser C, n:o 339. 

De Geer, S (1914): Ravinlandskap vid Dalälven. S.G.U. Ser C, n:o 252. 

Frendin, H (1931): Bidrag till kännedomen om ravinbildningens dynamik. Geol. Fören. 

Förhandl. Bd. 53. 

Högbom, A, G (1905): Om s.k. jäslera och om villkoren för dess bildning. Geol. Fören. 

Förhandl. Bd. 27. 

Lundqvist, G (1927): Örträsket och dess tappningskatastrofer. S.G.U. Ser. C, n:o 340. 

--- (1941): Beskrivning till kartbladet Hedemora. S.G.U. Ser Aa, n:o 184. 

--- (1953): Beskrivning till kartbladet Säter. S.G.U. Ser Aa n:o 194. 

Magnusson, N m.fl. (1963): Sveriges geologi. 4 uppl. Svenska bokförlaget. Sthlm. 

Olivecrona, Eva (1937): Ravinerna i Gustafs enligt äldre lantmäterikartor. Ymer 

57: 315-326. 

Skoog, D & Thedin, K (1929): Dalsland. Uppsala. 

SMHI (1967): Årsbok 1967. Del 1. Sthlm. 

Svedmark, E ( 1902): Beskrivning till kartbladet Fjellbacka. S.G.U. Ser. Ac, n:o 2. 

Kartor. 

Ekonomiska kartan 9B Dals-Ed 4d Kolsäter 

Generalstabskartan 51 Fjällbacka 

Konceptkartan 51 Fjällbacka NO 

Topografiska kartan 9B Dals-Ed SV 

Geologiska kartan Ser. Ac, n:o 2 Fjellbacka. 

Flygbilder 

34

Jordbruksdepartementet 

Fack 

103 20 STOCKHOLM 16 

Bostadsdepartementet 

Fack 


Kommundepartementet 

Fack 


Statens planverk 

Box 22027 


Statens naturvårdsverk (5 ex) 

Fack 

171 20 SOLNA 1 

Sjöfartsverket 

Fack 


Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska 

Institut 

Box 12108 


Samtliga länsstyrelsers naturvårdsenheter 

Avdelningen för landskapsplanering 

Lantbrukshögskolan 

230 53 ALNARP 

Domänverkets centralförvaltning 

Björnstigen 89 

171 93 SOLNA 

Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening 

Norrlandsgatan 12 

Box 7234 


Sveriges Ornitologiska Förening 

Runebergsgatan 8 

114 29 STOCKHOLM 

UTSÄNDNINGSLISTA

Svenska Turisttrafikföreningen 

Ö. Hamngatan 25 

411 10 GÖTEBORG 

Skid- och Friluftsfrämjandet 

Box 708 


Naturhistoriska riksmuseet 

Biologigruppen 

Fack 


Naturhistoriska riksmuseet 

Botaniska institutionen 

Fack 


Svenska Naturskyddsföreningen 

Kungsholms strand 125 


Göteborgsregionens kommunförbund 

Folkungagatan 20 


Sveriges Radio 

Fack 

401 10 GÖTEBORG 1 

Fiskeristyrelsen 

Sten Sturegatan 42 

Fack 


Naturvårdsverkets limnologiska undersökning 

Norrbyvägen 20 

752 36 UPPSALA 

Institutionen för systematisk botanik 

Karl Skottebergs gata 22 


Zoologiska Institutionen 

Medicinarberget 


Botaniska Institutionen vid Umeå universitet 

901 87 UMEÅ

Växtbiologiska Institutionen vid Uppsala universitet 

Box 541 


Zoologiska Institutionen vid Stockholms universitet 

Rådmansgatan 70 A 

113 6o STOCKHOLM 

Zoologiska Institutionen vid Lunds universitet 

Helgonavägen 3 

223 62 LUND 

Zoologiska Institutionen vid Uppsala universitet 

Villavägen 

Box 561 


Naturgeografiska Institutionen vid Göteborgs universitet 

Dicksonsgatan 4 


Naturgeografiska Institutionen vid Uppsala universitet 

Norbyvägen 18 B 


Naturhistoriska museet 

Box 11049 


Geologiska Institutionen vid Göteborgs universitet 

Gibraltargatan 5 B 


Landstinget i Älvsborgs län 

Änggatan 2 

462 00 VÄNERSBORG 

Skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län 

Box 343 

501 06 BORÅS 

Domänverket 

Västra distriktet 

Edsgatan 11 


Lantbruksnämnden i Älvsborgs län 

Box 93 

462 01 VÄNERSBORG 1

Länsskolnämnden i Älvsborgs län 

Kungsgatan 13 


Älvsborgs länsavdelning av Svenska Kommunförbundet 

Box 204 


Statens Vägverk 

Fack 

462 01 VÄNERSBORG 1 

Vänersborgs Museum 

Box 206 


Borås Museum 

Ramnaparken 

502 65 BORÅS 

Norra Älvsborgs läns Museiförening 

Box 206 

462 01 VÄNERSBORG 1 

Västergötlands Turisttrafikförbund 

541 00 SKÖVDE 

Universitetsbiblioteket i Stockholm 

Fiskartorpsvägen 160 C 


Universitetsbiblioteket i Lund 

Helgonabacken 

223 62 LUND 

Universitetsbiblioteket i Göteborg 

Renströmsgatan 4 

Box 5096 


Universitetsbiblioteket i Uppsala 

St. Olofsgatan 10 B 


Universitetsbiblioteket i Umeå 

901 87 UMEÅ 

Botaniska Institutionen vid Stockholms universitet 

Fack 

104 05 STOCKHOLM 50

Sveriges Geologiska Undersökning 

Fack 

104 05 Stockholm 50 

Institutionen för miljövård vid Göteborgs universitet 

Viktoriagatan 13 


Institutionen för miljövård vid Stockholms universitet 

Fack 


Skogshögskolan 

Skogsbiblioteket 

Fack 


Institutionen för ekologisk botanik vid Lunds universitet 

Ö. Vallgatan 14 

223 61 LUND 

Institutionen för systematisk botanik vid Lunds universitet 

Ö. Vallgatan 18-20 

223 61 LUND 

Naturgeografiska Institutionen vid Lunds universitet 

Sölvegatan 13 

223 62 LUND 

Lunds universitet 

Forskargruppen för skötsel av naturreservat 


223 61 LUND 

Naturgeografiska Institutionen vid Stockholms universitet 

Drottninggatan 120 


Dalslands Turisttrafikförening 

Kyrkogatan 15 

662 00 ÅMÅL 

Norra Älvsborgs län naturvårdsförbund 

c/o Lennart Hildingsson 

Lundbacken 7 

443 00 LERUM 

Södra Älvsborgs läns naturvårdsförbund 

c/o Leif-Eric Aronsson 

Box 115 

510 32 RYDBOHOLM

Sjuhäradsbygdens regionplaneförbund 

Box 851 

501 15 BORÅS 

Berörda naturskyddsföreningar 

Biologisk-Geografiska sekt. vid Göteborgs universitet 

Vasaparken 


Södra Älvsborgs läns Ornitologiska Förening 

c/o Hans Alexandersson 

Östra vägen 6 c 


Kommunbiblioteken i samtliga kommuner 

Länsstyrelsens enheter 

Länsläkarorganisationen 

Samtliga kommuner 

Älvsborgs läns södra jaktvårdsförening 

520 15 HÖKERUM 

Älvsborgs läns norra jaktvårdsförening 

Edsgatan 2 


LRF 

Kungsgatan 17 


Pressen 

Botanikredaktionen 

Avd för systematisk botanik 


223 61 LUND

1975_1 - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?