Ladda hem - Länsstyrelserna

Ett barnvänligt Skåne?
En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation
Hyrije Matarova, Maria Lindberg

2
Titel: Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av
skånska barns livssituation
Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län
Författare: Hyrije Matarova, Maria Lindberg
Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skånelän
Strategiavdelningen
205 15 MALMÖ
Tfn: 040-25 20 00
lansstyrelsen@m.lst.se
Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län
Upplaga: 50
ISBN:
978-91-86079-00-0
Länsstyrelserapport 2008:17
Layout: Hyrije Matarova, Maria Lindberg
Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län, 50 st
Omslagsbild: Reia Lepic

Sammanfattning………………….…………………………………………….6
Inledning………………………………………………………………………….7
Avgränsningar och hinder......................................................................... 7
Läsinstruktioner ........................................................................................ 7
En god levnadsstandard…………………………………………………….9
Ekonomisk standard ................................................................................. 9
Boende och materiell standard ............................................................... 10
Sammanfattning...................................................................................... 11
Bästa möjliga hälsa…………………………………………………………13
Fysisk hälsa/övervikt............................................................................... 13
Spädbarnsdödlighet................................................................................ 13
Barns tandhälsa...................................................................................... 13
Barns psykiska välbefinnande ................................................................ 14
Alkohol, tobak och narkotika användning ............................................... 14
Sammanfattning...................................................................................... 16
En god utbildning…..…………………………………………………………18
Personal i skolan .................................................................................... 18
Studieresultat.......................................................................................... 18
Elevers arbetsmiljö ................................................................................. 19
Sammanfattning...................................................................................... 20
En trygg uppväxt…..…………………………………………………………22
Föräldrars tid med barnen ...................................................................... 22
Otrygghet................................................................................................ 22
Olycksfall ................................................................................................ 22
Tonårsgraviditeter................................................................................... 23
Sammanfattning...................................................................................... 24
Delaktighet i samhället.…………………………………………………….28
Medbestämmande i skolan..................................................................... 26
3

4
Tillgång till och utnyttjande av kultur och information.............................. 26
Fritid, lek och föreningsliv ....................................................................... 26
Sammanfattning...................................................................................... 27
Samhällets stöd och skydd…..…………………………………………..29
Barn i samhällsvård ................................................................................ 29
Utsatthet och delaktighet i brott .............................................................. 29
Barn i asylprocessen .............................................................................. 30
Sammanfattning...................................................................................... 31
Kompetterande kunskap….……………………………………………….33
Omvärldstrender..................................................................................... 32
Strategiska utmaningar för en hållbar utveckling .................................... 32
Iakttagelser från Länsstyrelsens sociala sektion..................................... 34

Barn och unga
skall respekteras,
ges möjlighet till
utveckling och
trygghet samt
delaktighet och
inflytande
5
Regeringens
övergripande
mål för
barnpolitiken

Syftet med denna rapport är att identifiera
framgångs- och problemområden i länet
gällande barns livssituation. Kunskapssammanställningen
har avgränsats till
regeringens barnpolitiska mål och
indikatorer.
Skillnader i etnicitet och kön
I Skåne fanns år 2005 drygt 246 000 barn,
något fler pojkar än flickor. En stor del av
barnen har utländsk bakgrund. Dessa barn
är i många fall mer utsatta än andra
skånska barn. Det gäller t ex skolbetyg
och barnfattigdom.
Könsskillnader går också att finna i barns
och ungdomars livsvillkor. Fler flickor än
pojkar upplever exempelvis otrygghet i
bostadsområdet. Tobaksrökning och
psykisk ohälsa är ett större problem bland
skånska flickor. I andra fall är pojkar mer
utsatta. Det gäller t ex studieresultat,
alkoholkonsumtion, narkotikaanvändning
samt utsatthet/delaktighet för brott.
Skånska pojkar i årskurs 9 dricker och
snusar i högre utsträckning än flickor.
Däremot röker flickor röker mer än
pojkar. Skånska pojkar skadar sig också
oftare än flickor. Trafiken står för 60% av
dödliga skador bland barn och ungdomar.
Hälsofrågan bör prioriteras
Ungdomars övervikt och psykisk ohälsa
bland flickor är ett ökande hälsoproblem.
6
Sammanfattning
Alkoholkonsumtion och
narkotikaanvändning (bland pojkar) är ett
större problem i Skåne jämfört med
genomsnittet i landet. Detta gör Skåne till
ett utsatt län. Till det positiva hör att
tandhälsan är något bättre bland skånska
barn jämfört med riksgenomsnittet.
Utvecklingen i skolan
Utvecklingen av skolelevers studieresultat
är oroande. Nationellt sett har
studieresultaten försämrats över tid. År
2005 låg 18 skånska kommuner under
riksgenomsnittet avseende skolbetyg i
grundskolan. Elever med utländsk
bakgrund hade generellt sämre
studieresultat än andra elever.
Personaltätheten var ungefär lika i länet
och riket. Tre procent av eleverna kände
sig mobbade eller trakasserade. Drygt
hälften av eleverna upplever att de har
möjlighet att påverka skolfrågor.
Barnfattigdomen är stor i Skåne
Barnfattigdomen är ett problem i Skåne,
framförallt i Malmö och Landskrona.
Barn till ensamstående och barn med
utländsk bakgrund är särskilt utsatta.
Andra viktiga frågor att arbeta med är
diskriminering, utanförskap samt våld i
nära relationer. Insatser för barn i
samhällsvård och i asylprocessen är
särskilt angelägna att prioritera.

Länsstyrelsen i Skåne län arbetar sedan år
2002 för att stärka barnperspektivet med
utgångspunkt från FN:s konvention om
barnets rättigheter. Som ett led i det
strategiska barnkonventionsarbetet har
Länsstyrelsen gjort en översiktlig analys av
tillståndet i länet. Syftet är att identifiera
länets framgångs- och problemområden
gällande flickors och pojkars livsvillkor.
Avgränsningar och hinder
Det finns en uppsjö av intressant fakta
om barns levnadsvillkor som är relevant
att belysa. Tillståndsbeskrivningen är dock
avgränsad till regeringens barnpolitiska
mål. De barnpolitiska målen, som
lanserades år 2007 och omfattar delmål
och uppföljningsbara indikatorer, är: En
god levnadsstandard, Bästa möjliga hälsa, En
god utbildning, En trygg uppväxt, Delaktighet i
samhället och Samhällets stöd och skydd.. 1
Under faktainsamlingen har vi stött på
problem som försvårat arbetet. Ett
problem är att det saknas lättillgänglig
statistik om flera indikatorer på regional
nivå. Mer regional och mer aktuell
statistik behövs för att med säkerhet
kunna peka ut problemområden i länet.
Funnen statistik omfattar ofta olika
tidsperioder. I många fall är den inte
1 Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för
barnpolitiken. Läs mer i bilaga 2
Inledning
heller uppdelad efter kön, etnicitet eller
socioekonomiska faktorer. I flera fall är
funnen statistik dessutom mer generell än
den specifika indikatorn.
På grund av ovan beskrivna problem och
avgränsningar är det svårt att dra några
definitiva slutsatser om länets framgångsoch
problemområden. Resultatet skall
därför tolkas med stor försiktighet. Det
bör även poängteras att rapporten inte gör
anspråk på att beskriva orsaker eller
bestämningsfaktorer till utvecklingen i
länet.
Läsinstruktioner
Under följande kapitel redovisas
målområdesvis för hur situationen ser ut
bland barn och ungdomar. För varje
målområde pekas ett antal politikområden
ut som är särskilt ansvariga för att bidra
till att målen uppfylls. En hänvisning görs
även till vilka artiklar i barnkonventionen
som knyter an till aktuellt mål. Kapitlen
avslutas med en sammanfattande
bedömning av positiva och negativa
utvecklingstrender i länet.
I det sista kapitlet ges kompletterande
fakta som sätter barnfrågorna i ett större
sammanhang.
7

MÅL 1
En god levnadsstandard
Flickor och pojkar skall tillförsäkras en god ekonomisk och materiell standard
samt boende. Barn har rätt till social trygghet och en god levnadsstandard för
barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
Barnkonventionens artikel 26 och 27
Politikområden: 8 Ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik, bostadspolitik,
arbetsmarknadspolitik m.m.

En god levnadsstandard
Ekonomisk standard
Det finns olika sätt att mäta barns
ekonomiska standard. Regeringens
indikator omfattar andel hushåll och barn
i familjer med låg inkomststandard.
Jämfört med andra barn löper barn i
hushåll med låg ekonomisk standard ökad
risk för sjuklighet och död under de första
levnadsåren, liksom senare i livet.
År 2004 fanns en högre andel barn i
ekonomiskt utsatta hushåll i Skåne (16%)
jämfört med riket (13%). Uppgifter från
år 2002 visar detsamma (tabell 1 och 2).
Barn med utländsk bakgrund var särskilt
utsatta (39%) jämfört med barn med
svensk bakgrund (8%).
Tabell 1 och 2. Andel barn 0-17 år i
hushåll med inkomststandard under
1,0 av medianen
Utgångsläge (2002, regionalt):
Låg inkomststandard 26 234 (10,7 %)
Med socialbidrag 25 366 (10,4 %)
Låg ink.standard/soc.bidrag 11 506 (4,7 %)
Utgångsläge (2002, riket):
Låg inkomststandard 88 994 (6,9 %)
Med socialbidrag 92 038 (7,2 %)
Låg ink.standard/soc.bidrag 26 393 (2,1 %)
Situationen har varit rätt konstant i länet
de senaste åren (ca 16%). Sämst var
situationen år 2004 i Malmö, Landskrona,
Burlöv, Hörby och Helsingborg (31,4–
16,1 %). Bäst var den i Lomma, Svedala,
Kävlinge och Staffanstorp (4,8-7,1 %).
Uppgifter från Rädda Barnen visar att
barnfattigdomen är stor i Skåne. Av länets
33 kommuner var 22 kommuner år 2002
rankade på plats 100-290 i landet, där
290:e plats är den sämsta rankningen när
det gäller andel barn i hushåll med låg
inkomststandard och/eller socialbidrag.
Lomma låg bäst till i landet när det gäller
andel barn i familjer som varken är
ekonomiskt utsatta eller har socialbidrag.
Malmö låg sist i landet, Landskrona näst
sist. I Malmö levde avsevärt fler barn med
utländsk bakgrund i ekonomisk utsatthet
(53,2 %) jämfört med barn med svensk
bakgrund (11,2 %).
Nationellt sett uppvisas en marginell
ökning av andel barn med låg ekonomisk
standard under åren 2000-2004. Andel
barn i familjer med långvarigt ekonomiskt
bistånd är den enda indikatorn som
uppvisar en tydlig gynnsam förändring i
barns levnadsstandard.
9

Boende och materiell standard
Nationellt sett har andelen barn med
utrymme för eget rum i hemmet
förändrats litet mellan år 2000-2004.
Bland flickor har det varierat mellan 72
och 76 procent, bland pojkar mellan 72
och 77 procent. En större andel av de
äldre barnen bodde år 2004 i bostäder
med utrymme för eget rum. Bland 13-17åriga
barn uppgick andelen till ca 84
procent för flickor och 78 procent för
pojkar. Färre barn i ensamförälderfamiljer
bodde i bostäder med utrymme
för eget rum (ca 50%) jämfört med barn
med sammanboende föräldrar (78%).
Regional fakta saknas för denna indikator.
Enligt SCB förfogar barn i riket över olika
saker (tabell 3). Nästan alla barn har ett
eget rum och en cykel. Betydligt färre har
en dator.
Tabell 3. Andel pojkar och flickor och
deras innehav av materiella saker
Utgångsläge (2002-03, riket)
TV Pojkar 61% Flickor 51%
CD-spelare Pojkar 83% Flickor 91%
Mobil Pojkar 73% Flickor 78%
Dator Pojkar 41% Flickor 27%
Rum Pojkar 94% Flickor 93%
Moped/bil Pojkar 19% Flickor 7 %
Cykel Pojkar 92% Flickor 91%
Husdjur Pojkar 44% Flickor 63%
10
Procentuellt sett har pojkar i större
utsträckning än flickor tv, dator,
moped/bil. Flickor har i större
utsträckning än pojkar cd-spelare,
mobiltelefon och husdjur. Däremot finns
inga tydliga könsskillnader gällande
innehav av eget rum och cykel. Regional
fakta saknas för denna indikator.

Sammanfattning
Procentuellt sett är det fler barn i
Skåne än i riket som lever i ekonomisk
utsatthet. Barn med utländsk bakgrund är
en särskilt utsatt grupp i Skåne jämfört
med barn med svensk bakgrund.
Detsamma gäller barn till ensamstående
föräldrar. Situationen har varit rätt
konstant i länet de senaste åren (ca 16%).
22 av Skånes 33 kommuner
rankades år 2002 på plats 100-290 i landet
avseende barn i hushåll med låg
inkomststandard och/eller socialbidrag
Plats 290 motsvarar den sämsta
placeringen.
Fem av Skånes kommuner
rankades bland de 20 kommuner i landet
där barn levde varken i ekonomisk
utsatthet eller i familjer med socialbidrag:
Lomma (plats 1), Svedala (plats 3),
Kävlinge (plats 4), Vellinge (plats 6) och
Staffanstorp (plats 17).
11

12
MÅL 2
Bästa möjliga hälsa
Barn har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa
samt skydd mot användning av narkotika.
Barnkonventionens artikel 24,31 och 33
Politikområden: hälso- och sjukvård-, folkhälso-, idrotts-,
miljö-, jordbruks- och livsmedelspolitik m.m.

Målområdet bästa möjliga hälsa handlar
bland annat om att skapa förutsättningar
som garanterar barn en maximalt möjlig
fysisk, psykisk, andlig, moralisk,
psykologisk och social utveckling.
Fysisk hälsa/övervikt
Bästa möjliga hälsa
Övervikt är ett ökande folkhälsoproblem.
Statistik som ungefärligen motsvarar
regeringens indikator har hittats på
nationell nivå. I en rapport från
Ungdomsstyrelsen fastslås att 13 % av
landets 16-24 åringar var överviktiga år
2005. Fyra procent hade fetma. Flickor
var mindre överviktiga än pojkar. Enligt
en rapport från Länsstyrelsen i Skåne län
påvisas att Skånes 12-åriga flickor i större
utsträckning var överviktiga än 12-åriga
flickor i landet år 2003.
En studie av Folkhälsoinstitutet redovisar
2 månader till 10 år gamla barns övervikt
och fetma i fyra svenska kommuner. I
Ystad, som ingick i studien, fanns det år
2005 18,5% överviktiga barn. Knappt 5 %
av barnen hade fetma. I samtliga
undersökta kommuner var i genomsnitt
18,7 % av barnen överviktiga och 4,9 %
hade fetma. I övrigt har vi inte funnit
någon regional statistik.
Spädbarnsdödlighet
Spädbarnsdödligheten är marginellt lägre i
Skåne än i riket enligt uppgifter från
Socialstyrelsen (tabell 4 och 5).
Tabell 4 och 5. Antal döda i plötslig
spädbarnsdödlighet
Utgångsläge (2003, regionalt)
Antal män: 3
Dödstal 0,6
Antal kvinnor: 1
Dödstal 0,2
Utgångsläge (2003, riket)
Antal män: 15
Dödstal 0,3
Antal kvinnor: 6
Dödstal 0,1
Barns tandhälsa
Indikatorn för tandhälsa omfattar antal
kariesfria barn i åldrarna 3, 6 och 12 år.
Skåne har något fler kariesfria barn än
riket i genomsnitt. Enligt statistik från
Region Skåne har andelen kariesfria barn i
ovan nämnda åldersgrupper i Skåne ökat
något mellan åren 2002 och 2005.
Treåriga barn har minst kariesproblem,
medan problemen är störst bland 12åringar.
Positivt är att det totalt sett i
Skåne skett en förbättring under åren
2002-2005 (tabell 6 och 7).
13

Tabell 6 och 7. Andel kariesfria barn
Utgångsläge (2002, riket):
Barn 3 år 93 %
Barn 6år: 69 %
Barn 12 år: 57 %
Utgångsläge (2002/2005, regionalt):
År 2002
Barn 3 år 92.1 %
Barn 6 år 70,1 %
Barn 12 år 57,8 %
År 2005
Barn 3 år 93,8 %
Barn 6 år 70,2 %
Barn 12 år 61,0 %
Barns psykiska välbefinnande
Enligt SCB:s nationella statistik kände sig
fler flickor än pojkar ledsna år 2002/2003.
Andelen flickor som ofta kände sig ledsna
ökade med stigande ålder från 16% i 10-
12 års ålder, 20% i 13-15 års ålder till 29%
i 16-18 års ålder (tabell 8). Regional fakta
har ej hittats.
Tabell 8. Andel barn som ofta känner
sig ledsna eller nere
Utgångsläge (2002-2003, riket):
Flickor 21 %
Pojkar 9 %
14
Alkohol, tobak och
narkotikaanvändning
Enligt uppgifter från CAN drack och
rökte fler flickor än pojkar i årskurs 9 i
riket år 2005. Pojkar snusade däremot mer
än flickor. I Skåne drack och snusade
pojkar i årskurs 9 i högre utsträckning än
flickor, medan flickor rökte mer än pojkar
(tabell 9 och 10).
Tabell 9 och 10. Rökare/snusare åk 9
Utgångsläge (2005, riket):
Röker Pojkar 19% Flickor 30%
Snusar Pojkar 20% Flickor 6 %
Utgångsläge (2005, regionalt):
Röker Pojkar 7,9% Flickor 12,1%
Totalt 10 %
Snusar Pojkar 13,8 % Flickor 0,8 %
Totalt 7,5 %
Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre
problem än alkohol och tobak. Vad gäller
ungdomar i årskurs 9 som provat
narkotika någon gång eller den senaste
månaden fanns det år 2005 ingen större
skillnad mellan pojkar och flickor i riket
enligt CAN. Skånska pojkar har dock
provat på narkotika någon gång i större
utsträckning än skånska flickor. Det fanns
dessutom i genomsnitt fler pojkar i Skåne
än i riket som provat på narkotika (tabell
11, 12 och 13). Bland flickor finns inga
större skillnader.

Tabell 11. Andel elever i årskurs 9 som
använt narkotika senaste månaden
Utgångsläge (2005, riket):
Pojkar 4 %
Flickor 3 %
Tabell 12 och 13. Andel elever i årskurs
9 som använt narkotika någon gång
Utgångsläge (2005, riket):
Pojkar 7 %
Flickor 7 %
Utgångsläge (2005, regionalt):
Pojkar 7,9 %
Flickor 5,5 %
Enligt CAN har årskurs 9-elevers
intensivkonsumtion av alkohol varierat
över tid i riket. Sedan år 1995 har andelen
elever i årskurs 9 som intensivkonsumerat
alkohol någon gång i
månaden eller oftare ökat i princip årligen
fram till år 2000. Pojkars
intensivkonsumtion nådde år 2000 en
topp på ca 34 %.
En jämförelse mellan könen visar att
pojkar i riket har en något högre
intensivkonsumtionsfrekvens än flickor.
Skillnaderna har minskat de senaste åren,
främst på grund av en minskad frekvens
bland pojkar.
Enligt CAN är alkoholkonsumtionen
bland pojkar i Skåne högre än i övriga
landet. Bland flickor är skillnaden mindre.
Andra undersökningar bekräftar att såväl
ungdomar som vuxna i Skåne konsumerar
mer alkohol än genomsnittet i riket.
Tabell 14. Andel elever i årskurs 9 med
alkoholkonsumtion
Utgångsläge (2005, riket):
Pojkar 67 %
Flickor 69 %
Tabell 15 och 16. Andel elever i årskurs
9 med intensiv alkoholkonsumtion
minst en gång/månad
Utgångsläge (2005, riket):
Totalt 33,2 %
Pojkar 25 %
Flickor 23 %
Utgångsläge (2005, regionalt):
Totalt 30,3 %
Pojkar 33,0 %
Flickor 27, 4 %
15

Sammanfattning
Övervikt är ett ökande
folkhälsoproblem. 12-åriga skånska flickor
är mer överviktiga än 12-åriga flickor i
resten av landet. Andra studier visar att
16-24 åriga pojkar är mer överviktiga än
flickor.
Fler skånska pojkar i årskurs 9 har
provat narkotika jämfört med
riksgenomsnittet (pojkar).
Antalet alkoholkonsumerande
flickor och pojkar i årskurs 9 är något
högre i Skåne än genomsnittet i resten av
landet.
Flickors psykiska välbefinnande är
generellt sett lägre än pojkars.
Rökning och snusning bland elever
i årskurs 9 är lägre i Skåne än i riket.
I Skåne är spädbarnsdödligheten
lägre jämfört med riksgenomsnittet, även
om det är marginellt.
16
Andelen skånska barn utan karies är
något högre än i riket. Andelen kariesfria
barn har dessutom ökat något över tid.

MÅL 3
En god utbildning
Elever har rätt till utbildning och att utvecklas utifrån egna förutsättningar.
De skall ges förutsättningar till att prestera goda resultat i skolan och ha
tillgång till kompetent personal.
Barnkonventionens artikel 28 och 29
Politikområde: utbildningspolitik
17

Enligt barnkonventionen har varje barn
rätt till kostnadsfri grundutbildning.
Miljön i förskola och skola samt faktorer
som gruppstorlek och personaltäthet har
betydelse för barns och ungas möjligheter
att lyckas i skolan.
Personal i skolan
Skolverkets mått på personaltäthet är
antal inskrivna elever per årsarbetare i
skolan. Enligt deras statistik finns ingen
skillnad mellan situationen i Skåne och
riket i genomsnitt. Exempel på
kommuner i Skåne där personaltätheten
är hög är Lund, som låg på topp med 4,6
inskrivna barn per årsarbetare i förskolan
år 2005. Klippan låg sämst till med 6,8
barn per årsarbetare år 2005.
Skolverket har även uppgifter på antal
lärare per 100 elever i grund- och
gymnasieskolan. År 2005 låg skånska
grundskolor i jämförelse med
riksgenomsnittet ungefär lika. Exempel på
skånska kommuner där personaltätheten
(lärare med pedagogisk utbildning) på
grundskolor var hög är Lund och Åstorp.
Simrishamn låg sämst till i Skåne.
Antalet lärare per 100 elever på gymnasiet
var marginellt lägre i Skåne än
genomsnittet i riket år 2005. Lomma hade
flest antal lärare per 100 elever (15,4) och
Kävlinge minst (3,4).
18
En god utbildning
Tabell 17 och 18. Antal lärare per 100
elever och antal barn per årsarbetare
Utgångsläge (2005, regionalt):
Förskola: 5,2 barn per årsarbetare
Grundskolan: 8,2 lärare per 100 elever
Gymnasieskolan: 7,9 lärare per 100 elever
Utgångsläge (2005, riket):
Förskola: 5,2 barn per årsarbetare
Grundskolan: 8,1 lärare per 100 elever
Gymnasieskolan: 8,3 lärare per 100 elever
Studieresultat
Elevers studieresultat mäts enligt
regeringens indikator i andel
grundskoleelever med fullständig
behörighet till gymnasiet.
Nationellt sett ökade elevers
gymnasiebehörighet från 89,2 % år 2000
till 89,9% år 2003 för att sedan minska år
2005 till 89,2 %. Situationen i länet var
snarlik rikets läsåret 04/05, då 89,4% av
Skånes ungdomar hade gymnasiebehörighet.
Lomma och Hörby låg bäst
till i Skåne, Malmö sämst. Elever med
utländsk bakgrund saknade i högre
utsträckning gymnasiebehörighet än
elever med svensk bakgrund (tabell 19
och 20).

Tabell 19 och 20. Andel behöriga till
gymnasieskolan
Utgångsläge (läsår 2004/05, riket):
Totalt 89,2 %
Pojkar 87,7 %
Flickor 90,7 %
Svensk bakgrund 91 %
Utländsk bakgrund 77,4 %
Utgångsläge (läsår 2004/05, regionalt):
Lomma 97 %
Malmö 77 %
Totalt 89,4 %
Ett annat mått på studieresultat är ett s k
faktiskt meritvärde. Våren 2006 återfanns
de högsta betygen i Skåne i Lomma, Lund
och Vellinge. Nationellt sett låg de på
plats två, tre respektive 14. Arton av
Skånes 33 kommuner låg under
riksgenomsnittet. Detta var dock något
bättre än år 2005 (20 kommuner).
Nationellt sett ökade behörigheten till
högskola och universitet från 84,6 % år 2000
till 88,9 % år 2005. Motsvarande fakta
saknas på regional nivå över tid, men vi
utgår från att utvecklingen i Skåne inte
skiljer sig från rikets.
Läsåret 04/05 hade 90,4 % av de skånska
eleverna högskolebehörighet. Det fanns
ingen större skillnad i länet jämfört med
riksgenomsnittet (tabell 21).
Tabell 21. Andel behöriga till
högskola och universitet
Utgångsläge (läsår 2004/05, riket):
Totalt: 88,9 %
Pojkar: 86,5 %
Flickor: 91,3 %
Svensk bakgrund: 90,1 %
Utländsk bakgrund: 80,5 %
Elevers arbetsmiljö
Enligt Barnombudsmannen trivs elever i
grundskolan generellt sätt bra. Flickor
trivs något bättre än pojkar (80 % jämfört
med 74 %). Pojkar blir i större
utsträckning slagna, retade och uteslutna i
skolan än flickor. Motsvarande fakta om
elevers arbetsmiljö på regional nivå.
Tabell 22. Andel elever som blir slagna
eller retade i grundskolan
Utgångsläge (2006, riket):
Totalt 41 %
Pojkar 47 %
Flickor 36 %
Mer än var sjunde elev i landet, 15%,
känner sig ofta orättvist behandlad av
vuxna i skolan. Situationen verkade vara
relativt konstant mellan år 1997 och 2003.
Tre procent av eleverna kände sig
mobbade eller trakasserade. Situationen
har varit relativt konstant sedan år 1993.
Två procent uppgav sig bli slagna av
andra elever minst en gång i veckan.
19

Andelen elever som ansåg att de kan vara
med och bestämma om arbetssätt på
lektionerna var endast 57 procent mellan
åren 1997 och 2003.
Sammanfattning
Nationellt sett har studieresultaten
försämrats över tid åren 2000-2005 mätt i
antal grundskolelever med fullständig
behörighet till gymnasieskolan. Vissa
undersökningar visar att situationen i
Skåne inte är sämre jämfört med
riksgenomsnittet. Andra uppgifter visar
dock att situationen är sämre i Skåne
jämfört med riksgenomsnittet.
Malmö hade läsåret 04/05 minst
andel elever med behörighet till
gymnasium, högskola/universitet jämfört
med andra kommuner i länet.
Elever med utländsk bakgrund har
generellt sett lägre betyg än elever med
svensk bakgrund, både i riket och länet.
Om studieresultaten mäts i s k
meritvärde låg 18 av Skånes 33 kommuner
under riksgenomsnittet år 2006.
20
I jämförelse med riket är
studieresultaten mätt i andel elever med
behörighet till högskola inte sämre i
Skåne.
Elever i Lomma, Lund och
Vellinge hade vårterminen 2006 högst
skolbetyg i länet (meritvärde). Nationellt
sett placerade de sig kommunerna på plats
2, 3 och 14 i landet.
Personaltätheten på grundskolor är
ungefär lika stor i länet jämfört med
riksgenomsnittet.

MÅL 4
En trygg uppväxt
Barn ska få växa upp trygga och säkra i
samhället och i den familj de lever i. De ska
skyddas från olyckor i inomhus- och
utomhusmiljön.
Barnkonventionens artikel 5, 11, 18, 23 och 31.
Politikområde: socialtjänst, brottsförebyggande
arbete, familjerätt, barnsäkerhet, samhälls-
trafikplanering, regional utveckling m.m.
Regeringens fjärde barnpolitiska mål är en
trygg uppväxt för barn. Detta mål har till
syfte att främja barns rätt till trygghet i
hemmet, bostadsområdet, skola och
övriga miljöer de vistas i.
21

Kartläggningar från år 2001–2003 visar att
de flesta 10-18-åriga flickor och pojkar i
landet kommer väl överens med sina
föräldrar. De yngsta barnen (10–12 år)
kommer något bättre överens med sina
föräldrar än 16–18 åringar. Flickor i 16–18
års ålder kommer sämst överens med sina
föräldrar. I övrigt finns inga tydliga
könsskillnader. Sociala skillnader och
ursprung verkar ha liten betydelse för
relationen med föräldrarna.
Indikatorn för målområdet trygg uppväxt
omfattar andel barn som upplever att
föräldrarna har tid att göra saker
tillsammans med dem, antal barn som
råkar ut för olyckor samt upplever
otrygghet i utomhusmiljön.
Föräldrars tid med barnen
Enligt SCB upplevde de flesta 10-18
åringar år 2002-2003 att mamma har mer
tid än pappa att prata eller göra något
tillsammans med dem. Motsvarande
statistik saknas på regional nivå, men vi
bedömer att situationen i Skåne är
jämförbar med riket (tabell 23).
Tabell 23. Andel 10-18-åringar som
upplever att föräldrar har tid för dem
Utgångsläge (2002-2003, riket):
Mamma 92 %
Pappa 77 %
22
En trygg uppväxt
Otrygghet
Enligt SCB känner sig barn i Sverige
allmänt trygga i sitt bostadsområde och i
skolan. Flickor känner sig i större
utsträckning otrygga i bostadsområdet än
pojkar. Även här saknas regional fakta om
indikatorn, men vi har ingen anledning att
tro att situationen i Skåne ser annorlunda
ut i jämförelse med riket (tabell 24).
Tabell 24. Andel barn som känner sig
otrygga i olika miljöer
Utgångsläge (2002-2003, riket):
På väg till skolan 13 %
På väg från skolan 13 %
I bostadsområdet: Totalt 26 %
Pojkar 20 %
Flickor 32 %
Olycksfall
Enligt Socialstyrelsen står trafiken för
60% av dödliga skador i åldrarna 0-15 år i
Sverige. Detta bekräftas av Barnsäkerhetsdelegationen.
Mellan år 1987-1999 var
vägtrafiken den överlägset största
dödsorsaken (yttre skador) bland flickor
och pojkar (0-17 år) i Sverige (45%
respektive 49%). De andra vanligaste
orsakerna var andra olycksfall (9%/15%)
och självtillfogad skada (12%/11%).
Motsvarande fördelning torde gälla för
Skåne.

Mellan 1987-1990 dödades fler pojkar
(1220 st) i åldern 0-17 år än flickor (712) i
samma ålder. Statistik från år 2001
bekräftar denna könsfördelning.
Tabell 25. Antal barn 0-17 år döda i
skador
Utgångsläge (2001, riket):
Totalt 100
Pojkar 61
Flickor 39
Enligt Universitetssjukhuset MAS skadar
sig de flesta skånska barn under 18 år i
bostadsmiljön. År 2005 skadades 19 711
skånska barn under 18 år, vara 7 965 i
bostadsmiljön. Dessa fakta baseras på
antal barn som har ansökt om vård på
akutmottagningar på grund av skador.
Tabell 26. Antal skador pga olycksfall
bland barn och ungdomar under 18 år
Utgångsläge (2005, regionalt):
Totalt: 19 711
Pojkar: 11 330
Flickor: 8 381
Bland de skånska kommunerna låg
Ängelholm bland de 30 kommuner i
landet med lägst antal skadade flickor per
1000 flickor (0-20 år) år 2000. Osby och
Östra Göinge låg bland de 30 kommuner i
landet med högst antal skadade pojkar (0-
20 år) enligt Barnsäkerhetsdelegationen.
Tonårsgraviditeter
Tonårsgraviditeter bland 15-19-åriga
flickor är relativt sett fler i länet än i landet
enligt Socialstyrelsen. Antalet aborter
bland tonårsflickor ökade i princip årligen
i Skåne under 1995-2005. År 2005 gjordes
810 aborter i Skåne jämfört med ca 470
aborter år 1995. Nationellt sett har antalet
aborter bland tonårsflickor också ökat
under samma tidsperiod.
Tabell 27 och 28. Andel födslar per
1000 flickor (15-19 år) och antal aborter
upp till 19 år
Utgångsläge (riket, 2003-2005):
Andel födslar (år 2003) 6
Aborter (år 2005) 7 000
(år 2004) ca 6 600
Utgångsläge (regionalt, 2003-2005):
Andel födslar (år 2003) 8
Aborter (år 2005) 800
(år 2004) ca 750
23

Sammanfattning
Situationen i Skåne bedöms inte skilja sig
åt från situationen i landet när det gäller
hur mycket tid barns föräldrar spenderar
med dem. Detsamma gäller barns
upplevelser av otrygghet i utomhusmiljön.
Det saknas regional statistik om dessa
indikatorer, men vi utgår från att
problemet är ungefär lika stort.
Den nationella och regionala statistiken
om olycksfall bland barn är inte
jämförbar. Den omfattar olika årtal och
beskriver olika saker. Därför går det inte
att göra någon bedömning om problemet
är större eller mindre i länet jämfört med
situationen i landet.
Flickor känner sig i större
utsträckning än pojkar otrygga i
bostadsområdet.
Fler pojkar än flickor skadar sig
både i riket och i länet.
Skånska tonårsflickor föder något
fler barn, även om det är marginellt,
jämfört med riksgenomsnittet bland
tonårsflickor.
24
De flesta barn i riket uppfattar att de
kan prata eller göra något tillsammans
med sina föräldrar.
De flesta barn och ungdomar
känner sig i trygga på väg till och från
skolan. Däremot känner sig fler otrygga i
bostadsområdet än på väg till eller från
skolan.

MÅL 5
Delaktighet i samhället
Elever har rätt till medbestämmande i skolan, att utnyttja kultur och
information samt rätt till fritid, lek och föreningsliv.
Barnkonventionens artikel 7, 12,13, 15, 23, 30 och 31
Politikområde: Demokrati-, integrations- och storstadspolitik, kultur-, utbildnings-, 25
handikappolitik, fysisk planering, transportpolitik, barn-, ungdoms-, jämställdhetspolitik

Regeringens femte barnpolitiska mål
omfattar delaktighet i samhället. Detta
handlar om barns rätt att göra sin röst
hörd i frågor som de berörs av, t ex
skolmiljön, läxor och prov.
Medbestämmande i skolan
Enligt Barnombudsmannen känner endast
ett litet antal elever i landet att de kan
påverka läxor eller prov i skolan (tabell
29). 57 procent av eleverna ansåg att de
kan vara med och bestämma om
arbetssätt på lektionerna mellan åren 1997
och 2003. För Skånes del finns inte
motsvarande statistik, men vi har ingen
anledning att tro att situationen skulle
vara annorlunda på regional nivå.
Tabell 29. Andel barn i ålder 10-18 år
som tycker att de kan påverka läxor
och prov
Utgångsläge (2006, riket):
Tillgång till och utnyttjande av
kultur och information
Indikatorn för detta delområde mäter
andel barn mellan 10-18 år som läser
böcker och följer nyheterna varje dag.
Enligt SCB läser något fler flickor i riket
böcker än pojkar (23% respektive 16%).
26
Delaktighet i samhället
Totalt Läxor 15% Prov 22%
Läxor Pojkar 17% Flickor 13%
Prov Pojkar 19% Flickor 25%
Å andra sidan är det fler pojkar som följer
nyheterna varje dag. Det saknas statistik
på regional nivå, men vi bedömer att
situationen är ungefär lika i Skåne.
Tabell 30. Andel barn i ålder 10-18 år
som läser böcker eller följer nyheterna
varje dag på fritiden
Utgångsläge (2002-2003, riket):
Läser böcker varje dag: Pojkar 16 %
Fritid, lek och föreningsliv
Flickor 23 %
Följer nyheterna varje dag: Pojkar 24 %
Flickor 17 %
Enligt Ungdomsstyrelsen är hälften av
landets ungdomar mellan 16-19 år
medlemmar i någon förening. Ungdomar
med svensk bakgrund är i högre grad
föreningsmedlem än ungdomar med
utländsk bakgrund. Det saknas
information på regional nivå, men vi
bedömer att situationen i Skåne inte
skiljer sig från situationen i riket.
Tabell 31. Andel unga 16-19 år som är
medlem i föreningar
Utgångsläge (2003/04, riket):
Totalt 52 %
Svensk bakgrund 54 %
Utländsk bakgrund 40 %

Sammanfattning
Regional fakta saknas om samtliga
indikatorer för detta målområde. Om man
utgår från att situationen är lika i Skåne
och i landet kan man skönja följande
utveckling:
Få barn känner att de kan påverka
läxor och prov i skolan.
Något färre ungdomar med
utländsk bakgrund är medlemmar i någon
förening.
Få barn i landet läser dagligen
böcker eller tittar på nyheter på sin fritid.
Mer än hälften av alla barn i riket
är medlemmar i någon typ av förening.
27

MÅL 6
Samhällets stöd och skydd
Samhället ska skydda barn och ungdomar mot
misshandel, utnyttjande och sexuella övergrepp.
Samhället ska ta hand om dem som far illa. Barn som
flyr ensamma eller med familjer från andra länder
till Sverige ska få skydd och hjälp. Barn och
ungdomar som är misstänkta eller har begått brott
skall respekteras för sin mänskliga värdighet.
Barnkonventionens artikel 19,20, 21, 22, 25, 32, 37, 39,
40
Politikområde: socialtjänstpolitik, rättsväsende,
migrationspolitik, familjerätt m.m.
28

Samhällets stöd och skydd
Både barnkonventionen och svensk
socialtjänstlagstiftning ger barn rätt till
skydd mot övergrepp och utnyttjande av
olika slag. Våld och övergrepp samt
sexuellt utnyttjande påverkar i hög grad
flickors och pojkars möjlighet att
utvecklas till harmoniska individer, varför
denna grupp av ungdomar är särskilt
viktig att uppmärksamma.
Barn i samhällsvård
Enligt statistik från Socialstyrelsen var
20 309 flickor och pojkar under 20 år i
Sverige placerade på institution och
familjehem enligt SoL och LVU år 2005.
Motsvarande siffra för Skåne var 2 502.
Situationen i Skåne var inte sämre än i
riket (tabell 32 och 33).
År 2006 var 2055 barn i Skåne placerade i
familjehem av kommunerna i Skåne. Av
dessa var 1024 flickor och 1031 pojkar.
Tabell 32 och 33. Barn 0-17 år
placerade på institution/familjehem
enligt SoL och LVU per 1000 barn
Utgångsläge (2005, riket):
0-12 år 5,2
13-17 år 14,4
Utgångsläge (2005, regionalt):
0-12 år 5,2
13-17 år 13,6
Utsatthet och delaktighet i
brott
Antalet 15-17-åringar som är lagförda för
brott var år 2005 procentuellt sett lika
stort i Skåne och landet, ca 30 %.
Tabell 34. Antal ungdomar 15-17 år
lagförda för brott
Utgångsläge (2005, riket):
Totalt 12 609 (29,5 %)
Utgångsläge (2005, regionalt):
Totalt 1 627 (29 %)
Statistiken om delaktighet i brott är inte
jämförbar på nationell och regional nivå.
På regional nivå är statistiken uppdelad
efter kön och olika typer av brott, medan
statistiken på nationell nivå mäter andel
unga i årskurs 9 som uppger att de har
deltagit i brott. Fler pojkar än flickor
uppger att de har deltagit i brott både
nationellt och regionalt (tabell 35, 36).
Tabell 35. Andel unga i årskurs 9 som
uppger att de har deltagit i brott
Utgångsläge (2003, riket):
Totalt 61 %
Pojkar 67,3 %
Flickor 54,7 %
29

Tabell 36. Andel unga i årskurs 9 som
uppger att de har deltagit i brott
Utgångsläge (2005, regionalt):
Snattat Totalt 13,4 %
Tabell 37. Antal barn under 18 år
misstänkta för brott
Utgångsläge (regionalt):
Den regionala statistiken om utsatthet för
och delaktighet i brott kommer från
CERUM och från Polismyndigheten i
Skåne. Den nationella statistiken kommer
från Brottsförebyggande rådet. Denna
statistik är dock inte jämförbar eftersom
den omfattar olika saker. På nationell nivå
mäts utsatthet för brott fördelat på kön
bland elever på årskurs 9. På regional nivå
mäts antal barn under 18 år som har
utsatts för brott.
30
Pojkar 15,8 %
Flickor 11 %
Stulit cykel Totalt 9,9 %
Pojkar 13,9 %
Flickor 5,8 %
Tvingat till sig mobil och pengar
Totalt 2,3 %
Pojkar 3,1 %
Flickor 1,5 %
Inbrott Totalt 3,1 %
Pojkar 4,8 %
Flickor 1,3 %
År 2004 9 021
År 2005 9 481
Tabell 38. Antal barn under 18 år som
utsatts för brott
Utgångsläge (regionalt):
År 2004 16 940
År 2005 18 025
Tabell 39. Andel ungdomar i årskurs 9
som uppger att de utsatts för brott
(Utgångsläge 2003, riket):
Stöld 31 %
Lindrigare våld 23 %
Hot 12 %
Grövre våld 6 %
Barn i asylprocessen
Enligt Migrationsverket har
handläggningstiden för asylärenden som
rör barn minskat såväl i södra Sverige som
i resten av landet sedan år 2004. I
sydlänen - Skåne, Kalmar, Kronberg,
Gotland och Hallands län – är
handläggningstiden kortare än
riksgenomsnittet.
Tabell 40. Handläggningstid i dagar
för asylärenden som rör barn
Utgångsläge (sydlänen, 2004 och 2005):
År 2005 133 dagar
År 2004 195 dagar
Utgångsläge (riket, 2004 och 2005):
År 2005 161 dagar
År 2004 246 dagar

En utsatt grupp i asylprocessen är
asylsökande barn utan vårdnadshavare, de
s k ensamkommande barnen. Det finns i
dagsläget ingen indikator som omfattar
denna grupp, men dessa barns situation är
särskilt viktig att uppmärksamma.
Enligt ett regeringsbetänkande har antalet
asylsökande ensamkommande barn i
Sverige varierat mellan åren. År 2000 kom
350 ensamkommande barn till Sverige
jämfört med 461 år 2001. Bland de 468
ensamkommande barnen år 2002 var
flertalet, 86%,, ungdomar mellan 13- 17
år. Drygt två tredjedelar av alla
ensamkommande barn var pojkar.
Tabell 41. Antal asylsökande barn 0-17
år
Utgångsläge (riket, 2005):
Totalt 4 798
Pojkar 2 558
Flickor 2 240
Utan vårdnadshavare 398
Sammanfattning
Antalet barn som utsatts för brott
ökade i Skåne från år 2004 till 2005.
Antalet brottsmisstänkta barn under
18 år ökade från 2004 till 2005.
Skånska elever i årskurs 9 deltar mer
sällan i brottshandlingar jämfört med
riksgenomsnittet.
I jämförelse med riket är
situationen i Skåne inte sämre när det
gäller antal barn placerade på
institution/familjehem.
Migrationsverkets handläggningstid
för ärenden som rör asylsökande barn i är
kortare i sydlänen än i resten av landet.
31

Indikatorerna för regeringens barnpolitik
är primärt framtagna för uppföljningar på
nationell nivå. Indikatorerna är
begränsande på så vis att de utesluter
frågor och annan kunskap om barns och
ungdomars livsvillkor som kan vara
intressant för Länsstyrelsen.
Tillståndsbeskrivningen kan sättas in i ett
större sammanhang för att få ett bredare
perspektiv på barn- och ungdomsfrågorna.
Inför Länsstyrelsens val av
strategiska insatsområden i det fortsatta
barnkonventionsarbetet är det även
nödvändigt att beakta generella
utvecklingstendenser i samhället.
Omvärldstrender
Länsstyrelsens omvärldsanalys 2005 pekar
på några samhällstrender som kan få stora
konsekvenser i framtiden. Den
försämrande hälsan är en. Svenskarna
förväntas bli allt friskare, men även allt
sjukare. Diabetikerna och allergikerna blir
fler, vilket blir ett stort folkhälsoproblem.
Cirka 2,5 miljoner svenskar beräknas idag
vara överviktiga. Fyra procent av barnen
och ungdomarna har fetma.
Samhällsekonomin kommer att bli mer
ansträngd. Detta medför stora
konsekvenser för barn och ungdomar i
form av t ex nedskärningar inom skola,
vård och omsorg. Kvaliteten inom dessa
32
Kompletterande kunskap
verksamheter kan då komma att minska.
Statistiken visar att andelen
årsarbetskrafter i förskolan har sjunkit
nationellt sett. Positivt är att andelen
årsarbetare med högskoleutbildning i den
kommunala förskolan var något högre i
länet än i landet (55% jämfört med 53%)
hösten 2005. Bland de skånska
kommunerna fanns det procentuellt sett
flest årsarbetare med högskoleutbildning i
den kommunala förskolan i Vellinge,
Örkelljunga och Åstorp. Sämst var
situationen i Östra Göinge, Kävlinge,
Burlöv och Osby. Däremot var antalet
barn per årsarbetare med
högskoleutbildning i den kommunala
förskolan något högre i länet än i riket
hösten 2005 - 5,3 barn jämfört med 5,2.
Strategiska utmaningar för en
hållbar utveckling
I Sveriges hållbarhetsstrategi pekas fyra
strategiska utmaningar ut som samhället
behöver lösa för att motverka en ohållbar
samhällsutveckling. Samtliga utmaningar
har tydliga kopplingar till barn och
ungdomar. Nedan illustreras några
kopplingar.
Människors ohälsa och ojämlikheter i
hälsan är en framtida utmaning att
bemöta. Positivt är att det allmänna
hälsotillståndet är bättre och
medellivslängden längre i Skåne jämfört

med riksgenomsnittet. Unga kvinnors
psykiska hälsa försämras dock, trots en
generellt sett förbättrad psykisk hälsa
bland vuxna och skolbarn.
Sunda levnadsvanor, en god utomhusoch
inomhusmiljö, tillgång till arbete, en
god arbetsmiljö, ekonomisk och social
trygghet är några faktorer som bidrar till
bättre hälsa. Att öka barns och
ungdomars inflytande och delaktighet i
samhället har också positiva hälsoeffekter.
Insatser för att öka förutsättningarna för
en trygg barndom och motverka både
synligt och dolt våld i offentliga miljöer
och i hemmiljöer är prioriterade. Att öka
jämställdheten avseende uttag av
föräldraledighet, där Skåne ligger sämre
till jämfört med riksgenomsnittet, är ett
sätt.
Det behövs fler möjligheter för
människor att välja en hälsosam livsstil i
fråga om bl a kost och fysisk aktivitet.
Tillgängligheten till alkohol och tobak bör
minskas. Fler insatser behövs också för att
motverka övervikt och allergier.
Forskning säger att barn som ammas har
en lägre infektionsrisk och mer sällan
allergier än barn som får mjölk på flaska.
Statistiken visar att var andelen barn, som
ammats helt eller delvis vid 4 och 6
månaders ålder, var något lägre i länet
jämfört med riksgenomsnittet i landet
(67% respektive 72%) mellan 2000-2004.
I Skåne var amningsfrekvensen av 6
månader gamla barn år 2004 högst i
Höganäs, Trelleborg och Hässleholm med
80,9-74,7 procent och lägst i Lomma,
Höör och Lund med 48,5-54,7 procent.
Fler insatser behövs för att motverka
hörselskadande buller. Oönskat ljud
påverkar människor på många sätt och
kan störa såväl vila som koncentration
och uppmärksamhet. Mycket höga
ljudnivåer kan orsaka hörselskador och
tinnitus. Nationell statistik visar att drygt
20 procent av svenskarna besväras av
buller. Var åttonde 12-åring i Skåne
upplevde år 2005 övergående
hörselnedsättning och vart fjärde barn
tillfälliga ringningar/öronsus. I skolan är
det främst skrapljud från stolar och ljud
från andra barn som upplevs som farliga.
Förutom att förbättra människors hälsa är
samhällsbyggandet en framtida utmaning.
Att bygga samhället hållbart handlar om
att förbättra livs- och boendemiljön för
människor. Det innebär bland annat att
öka tillgängligheten i samhället, inte minst
för de ca en miljon svenskar med lättare
eller svårare funktionshinder. Ökad
tillgång till bostadsnära naturområden och
ren luft är andra prioriterade områden.
Internationella undersökningar visar att
33

arn idag har mycket mindre frihet att
utforska sitt närsamhälle än tidigare
generationer. Den ökande bilismen har
begränsat barns rörelsefrihet, avseende
deras lekområden, skolvägar och
fritidsvägar.
Föroreningars, trängsels och bullrets
effekter på hälsa och miljö behöver
synliggöras. En ökad säkerhet mot våld
och övergrepp i bostadsområden och
offentliga miljöer kan åstadkommas bland
annat genom bra belysning. Andra behov
av förändringar är att: motverka social
segregation, bostadsbrist, diskriminering
och utanförskap. Statistiken visar att allt
fler svenska kommuner rapporterar brist
på bostäder. Bristen på ungdomsbostäder
är större än någonsin. Svårigheterna att
hitta bostad gör att unga i storstäderna
flyttar hemifrån senare. I glesbygden
fortsätter unga att flytta som tidigare. 24
av Skånes 33 kommuner uppgav år 2007
brist på bostäder för unga
Den otillräckliga transportkapaciteten
behöver åtgärdas och förbindelser med
skola, service och arbetsplatser.
Iakttagelser från
Länsstyrelsens sociala sektion
Länsstyrelsens sociala sektion bevakar på
olika sätt att flickors och pojkars behov
uppmärksammas, att barn får komma till
34
tals och att deras åsikter respekteras.
Detta sker exempelvis i tillsyn,
rådgivnings- och klagomålsärenden. I
sociala sektionens arbete har bland annat
följande iakttagelser gjorts:
• Det finns en osäkerhet hos föräldrar
hur de ska stödja och fostra sina barn,
något som i många kommuner möts
med erbjudande om föräldrautbildning.
• Det finns oro hos föräldrar för att
socialtjänsten inte ingriper i tid när
deras unga misstänks ha börjat
missbruka
• Ökat antal barnfamiljer som saknar
egen bostad. Vräkningar av
barnfamiljer är inte ovanliga
• Bristande resurser/kunskap/metodik
gör att många polisanmälningar som
rör unga inte utreds/åtgärdas.
Brottslig verksamhet utan
konsekvenser kan leda till fortsatt
missbruk/brottslighet för en del unga.
• Barnperspektivet görs inte alltid
tydligt när ekonomiskt bistånd prövas
till exempel vad det innebär att vara
utan el en längre tid på grund av att
föräldrarna inte prioriterat utgiften
• Barn lever otryggt på grund av
föräldrars missbruk
• Barn hamnar i lojalitetskonflikter
mellan föräldrar som inte kan enas i
vårdnads- och/eller umgängesfrågor
• Barn hamnar i lojalitetskonflikter
mellan familjehem och biologiska
föräldrar
• Barn får inte det individuellt stöd som
de behöver för att klara sin skolgång
• Med hänvisning till bl a kommunens
ekonomi beviljas barn och unga med
funktionshinder inte alltid de insatser
de skulle behöva för att leva ett så
”normalt” liv som möjligt, för att få
vara delaktiga i samhället.

Referenser (kapitelvis)
En god levnadsstandard
Kunskapsunderlag till rapporten En socialt hållbar utveckling – med folkhälsa som
utgångspunkt. Länsstyrelsen i Skåne län. 2006, s. 18
Folkhälsoinstitutets databas http://app.fhi.se/pxweb/Database/kbf/mal3/mal3.asp
Skilda uppväxtvillkor, en studie av ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående ur
storstadsperspektiv. Rädda Barnen. 2006
Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2004. Rädda Barnen
Levnadsförhållande rapport 110, Barns villkor. Statistiska centralbyrån. 2005
Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppen med
uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. Socialdepartementet. 2007
Bästa möjliga hälsa
Ung idag 2006. En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen
Barn, miljö och hälsa. Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län 2006.
Länsstyrelsen i Skåne län m fl; 2006, s. 26
Övervikt bland barn - nytt system för nationell uppföljning, Statens Folkhälsoinstitut. R
2005:20. Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg
Statistik. Dödsorsaker 2005:7. Dödsorsaker 2003. Socialstyrelsen
Folkhälsorapport 2005. Socialstyrelsen
Region Skåne, statistik från Christian Skarman
Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110. Statistiska centralbyrån. 2005
Skolelevers drogvanor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport nr
103. 2007.
God folkhälsa för en bättre framtid. Folkhälsan i Skåne – regional strategi 2006-2009.
Region Skåne; 2005, s. 16
35

Skånes kompetenscentrum för alkohol- och drogprevention (Cerum),
Drogvaneundersökningen i Skåne 2005.
En god utbildning
Skolverkets statistik. www.skolverket.se
Folkhälsoinstitutets databas http://app.fhi.se/pxweb/Database/kbf/mal3/mal3.asp
Barnombudsmannen rapporterar BR 2006:01 ” vill man gå på toa ligger man illa till” om
arbetsmiljö i skolan. Barnombudsmannen. 2006
Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005. Målområde 3. Trygga och goda
uppväxtvillkor. R 2005:52. Statens Folkhälsoinstitut; 2005, s. 29
En trygg uppväxt
Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110, Statistiska centralbyrån. 2005
Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005. Målområde 3. Trygga och goda
uppväxtvillkor. R 2005:52. Statens Folkhälsoinstitut; 2005, s. 7
Birgit Modén, Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS
Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen
Upp till 18 fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen. BR 2004:06
Hur har det gått i Skåne? 2007 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete. Region
Skåne. 2007, s 38
Barns skador i Sverige. Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell, länsoch
kommunnivå 1987-2000. SOU 2002:99
Delaktighet i samhället
Barnombudsmannen rapporterar BR 2006:01 ” vill man gå på toa ligger man illa till” om
arbetsmiljö i skolan. Barnombudsmannen. 2006
Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110. Statistiska centralbyrån. 2005
36

Ung idag 2006. En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen. 2006
Samhällets stöd och skydd
Barn och unga - insatser 2005. Statistik Socialtjänst 2006:9. Socialstyrelsen
Familjehemsplacerade barn 2006. Länsstyrelsen i Skåne län
Migrationsverkets statistik, och telefonsamtal
Polismyndigheten i Skåne, telefonsamtal med statistikansvarig
Brottsförebyggande rådet. www.bra.se och telefonsamtal
Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs 9, resultat från fem
deklarationsundersökningar - rapport 2005. Brottsförebyggande rådet. 2005.
Skånes kompetenscentrum för alkohol- och drogprevention (Cerum),
Drogvaneundersökningen i Skåne 2005
Kompletterande fakta
Kunskapsunderlag till rapporten En socialt hållbar utveckling – med folkhälsa som
utgångspunkt. Länsstyrelsen i Skåne län. 2007
Strategi för hållbar utveckling 2007-2009. Från vision till vardag. Länsstyrelsen i Skåne
län. 2007
Omvärldsanalys år 2005. Länsstyrelsen i Skåne län. 2005
Strategiska utmaningar. En vidareutvecklng av svensk strategi för en hållbar utveckling.
Skr. 2005/06:126. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
37

Bilaga 1 Barn i befolkningen
Barn i Skånes befolkning och i riket 0-17 År
År 2002 År 2003 År 2004 År 2005
Skåne 245 587 246 277 246 481 246 539
Pojkar 125 692 126 202 126 386 126 473
Flickor 119 895 120 075 120 095 120 066
Riket 1 940 910 1 941 436 1 939 153 1 934 239
Pojkar 996 115 996 294 994 884 992 474
Flickor 944 795 945 142 944 269 941 765
38

Bilaga 2 Indikatorer för regeringens barnpolitiska mål (39 st)
Detaljerad beskrivning finns i Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för barnpolitiken.
Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för
barnpolitiken. Socialdepartementet. 2007.
Målområde 1 En god levnadsstandard
Ekonomisk standard
Indikator 1:1
Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer
Indikator 1:2
Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer som saknar kontantmarginal
Indikator 1:3
Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd
Boende
Indikator 1:4
Andel barn med utrymme för eget rum
Målområde 2 Bästa möjliga hälsa
Fysisk hälsa
Indikator 2:1
Andel barn med övervikt eller fetma
Indikator 2:2
Spädbarnsdödlighet
Indikator 2:3
Andel barn med låg födelsevikt
Tandhälsa
Indikator 2:4
Andel kariesfria barn
Psykisk hälsa
Indikator 2:5
Andel barn med psykiska besvär
Indikator 2:6
Andel barn med psykosomatiska besvär
Alkohol och tobak
Indikator 2:7
Andel barn med en intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden
Indikator 2:8
Andel barn som röker eller snusar
39

Målområde 3 En god utbildning
Studieresultat
Indikator 3:1
Andel elever med gymnasiebehörighet
Indikator 3:2
Andel elever som uppnått grundskolans mål
Indikator 3:3
Andel elever med högskolebehörighet
Indikator 3:4
Andel elever med goda matematikkunskaper
Indikator 3:5
Andel elever med god läsförståelse
Pedagogisk personal
Indikator 3:6
Personaltäthet
Indikator 3:7
Andel lärare med lärarexamen
Psykosocial och fysisk miljö
Indikator 3:8
Andel elever som blivit mobbade av andra elever
Indikator 3:9
Andel elever som känner sig mobbade av lärare
Indikator 3:10
Andel elever 10-18 år som känner arbetsro i skolan
Målområde 4 En trygg uppväxt
Otrygghet
Indikator 4:1
Andel barn som känner sig trygga i skolan
Indikator 4:2
Andel elever som någon gång blivit erbjuden narkotika
Olycksfall och skador
Indikator 4:3
Andel skador som lett till sjukhusvård
Indikator 4:4
Andel skador med dödlig utgång
40

Tonårsgraviditeter
Indikator 4:5
Andel tonårsgraviditeter
Målområde 5 Delaktighet i samhället
Medbestämmande i skolan
Indikator 5:1
Andel barn som tycker att de har inflytande i skolan
Information
Indikator 5:2
Andel barn som följer nyheter varje dag
Delaktighet i kulturverksamhet
Indikator 5:3
Andel barn som läser böcker varje dag
Indikator 5:4
Andel barn som går i musik- eller kulturskola
Indikator 5:5
Andel barn som besökt kulturaktiviteter
Fritid, lek och föreningsliv
Indikator 5:6
Andel barn som deltar i idrottsaktiviteter
Indikator 5:7
Andel barn som deltar i föreningsliv
Målområde 6 Samhällets stöd och skydd
Barn i samhällsvård
Indikator 6:1
Andel barn i institutionsvård längre än sex månader
Indikator 6:2
Andel barn som återplaceras efter hemgång från alla former av social dygnsvård
Utsatthet för och delaktighet i brott
Indikator 6:3
Andel barn som deltagit i brott
Indikator 6:4
Andel barn som utsatts för brott
Barn inom rättsväsendet
Indikator 6:5
Andel barn lagförda för brott
41

Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad
Kungsgatan 13, 205 15 Malmö
Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10
Epost lansstyrelsen@m.lst.se
www.m.lst.se