Omslag.pmd - Länsstyrelserna

innehåll kändes intressant och aktuellt för ungdomarna.
Smärre ändringar i enkäten gjordes
utifrån testgruppens önskemål.
Under januari 2008 kontaktades ledningen
på de skolor som skulle delta i studien. Det
upprättades ett schema för när de olika klasserna
skulle fylla i enkäten. Samtliga klasser
fyllde i enkäten under våren 2008. Det tog mellan
30 minuter och en timme för eleverna att
fylla i enkäten. Frånvarande elever fick möjlighet
att fylla i enkäten vid ett senare tillfälle.
I HSFR:s Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning (1990), diskuteras
spänningarna mellan individskyddskravet
och forskningskravet. Dessa spänningar
är närvarande i denna enkätundersökning
på flera sätt. Flera frågor i enkäten behandlar
otvivelaktigt känsliga områden i ungdomarnas
liv. Under insamlingen av enkäten
tog vi hänsyn till de känsliga inslagen genom
information till eleverna. Vi informerade
eleverna både skriftligt och muntligt om att
deras medverkan var frivillig och att enkätundersökningen
genomfördes anonymt. Eleverna
informerades även om att det fanns möjlighet
att kontakta kuratorerna på skolan om enkätens
frågor väckte tankar och obehag. Vi tog även
upp möjligheten att kontakta forskare i projektet
eller frivilliga organisationer som Rädda
barnen och Bris vid behov.
Enkätundersökningen genomfördes klassvis
under ett avsatt lektionstillfälle på de flesta av
skolorna. På tre skolor samlades samtliga
niondeklassare i en stor lokal och fyllde i enkäten.
Undersökningar i klassrum medför alltid
vissa svårigheter. Framför allt kan det vara
svårt för elever som vill avstå från att delta i
studien att göra det. Det går inte att utesluta att
några elever mer eller mindre kan ha känt ett
tryck på sig att fylla i enkäten. Det var upp till
87
skolledningen på varje skola att i förväg informera
elever och föräldrar om att studien skulle
genomföras. Detta innebär att det kan ha förekommit
att elever som inte ville (eller fick) fylla
i enkäten var frånvarande vid det tillfälle som
var avsatt. Eftersom samtliga elever var över 15
år behövdes inte samtycke inhämtas från föräldrarna.
När datainsamlingen var klar kodades enkätsvaren
in manuellt och bearbetades i statistikprogrammet
SPSS (Statistical Package for Social
Science), version 15.0. Analyser har genomförts
i form av korstabuleringar och beräkning
av medelvärden. Sambanden har testats med
÷²-test samt i de fall då den oberoende variabeln
är dikotom med Fischers exakta test.
Eventuella mätfel och internt bortfall
Det finns både fördelar och nackdelar med
enkätundersökningen som forskningsmetod.
Den främsta fördelen är att det på kort tid går att
fånga ett stort antal respondenters svar på ett
flertal frågor om deras livssituation. En nackdel
kan vara att enkätstudier av detta slag är tvärsnittsstudier.
Det betyder att ungdomarna i den
här studien har besvarat enkäten vid ett enstaka
tillfälle. Således fångas endast en ögonblicksbild
av ungas livssituation. Studien kan därmed
inte ge kunskap av mer komplex karaktär som
exempelvis förändringar över tid.
En annan nackdel är att ett enkätformulär består
av en rad frågor med fasta svarsalternativ.
Att utgå ifrån ett begränsat batteri av i förväg
formulerade svarsalternativ, ger endast en begränsad
bild av ungas verklighet. Dessutom kan
elevernas svar påverkas av en rad faktorer som
är svåra att rå på. Det kan handla om missförstånd,
glömskeeffekter, benägenhet att uppge
”önskvärda svar” eller underrapportering på frågor
av känslig karaktär etcetera. Dessa mätfel