Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Begränsningar i möjligheter att
göra egna val av framtida partner
De som ska besvara frågorna om framtida val
av partner är ungdomar som är 15 år. Förutom
denna framtida fråga, ställer vi frågor till dem
om deras livssituation som 15-åringar för att ta
reda på om de vid tidpunkten för undersökningen
har begränsningar i sina möjligheter
att göra egna val. Detta belyser vi med utgångspunkt
i följande kriterier:
Förväntar sig familjen att den unge är oskuld
vid äktenskapets ingående?
Tillåts den unge ha pojk- respektive flickvän?
Tillåts den unge har vänskapliga relationer
med det motsatta könet?
Har den unge en restriktion i skolan och/
eller på den egna fritiden?
De ovan beskrivna förändringarna i kvinnans
villkor i äktenskapet och av äktenskapet har
inneburit stora förändringar av ungas villkor,
bland annat i ungas sexualitetsmönster. Den
tonåriga dottern har rätt till preventivmedel
utan föräldrarnas kännedom och föräldrarna
har inte rätt att förhindra den tonåriga dottern
att göra en abort (Hobohm 2003). Könsblandade
aktiviteter räknas i de flesta sammanhang
som en självklarhet och ungdomssexualitet är
en allmänt accepterad företeelse (Lewin 1998,
Ghadimi 2007).
Dessa mönster skiljer sig, som ovan beskrivits,
från de mönster som återkommer i sammanhang
där äktenskapet ses som en familjeangelägenhet
och som arrangeras av familjen.
Kriterierna tar utgångspunkt i mötet mellan
84
dessa två mönster. Å ena sidan de dominerande
mönstren i det svenska samhället där föräktenskaplig
sexualitet är allmänt accepterad och där
det är upp till individen att bestämma om och
med vem hon/han vill gifta sig/sammanbo
med. Å andra sidan mönster där val av äktenskapspartner
betraktas som en familjeangelägenhet
och där föräktenskapligt sex, framförallt
från den unga kvinnans sida, är oacceptabelt.
Såväl förväntningen från föräldrarnas sida om
att den unge inte ska ha pojkvän/flickvän och
att hon/han ska vara oskuld vid äktenskapets
ingående är uttryck för att föräldrarna anser att
föräktenskapliga sexuella relationer är oacceptabla.
Dessa förväntningar försvårar för den
unge att kunna göra egna val av framtida partner.
Om den unge inte tillåts ha vänskapliga relationer
med det motsatta könet försvårar detta
för den unge att lära känna personer av det
motsatta könet och att kunna inleda en relation
till en person av motsatt kön. I stället för
könsblandade verksamheter som eftersträvas i
Sverige är detta ett uttryck för det motsatta, nämligen
könssegregation. Detsamma gäller om
den unge på fritiden inte får umgås med jämnåriga
i verksamheter som de flesta unga deltar i
som att gå på fritidsgården och att vara ute i
området där du bor efter skoltid. Även om skolan
är könsblandad kan den unge ha restriktioner
i detta avseende, till exempel att den unge
inte får delta på klassresan eller skolfesten eller
i idrott eller simning.
Vi redovisar resultaten mot bakgrund av den
ovan beskrivna kategoriindelningen av ungas
autonomi. Utöver detta belyser vi de ungas egna
värderingar och förekomst av kontroll, kränkande
behandling, hot och våld.