Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
klädsel. Detta beror på skolpersonalens underliggande<br />
föreställningar om att föräldrarnas förtryck<br />
av flickan ökar om de får vetskap om att<br />
flickan klär sig och beter sig oanständigt i skolan.<br />
Invandrarkillen uppfattas mer eller mindre<br />
som främmande och mindre lik skolans ”vi”<br />
medan invandrarflickan tillmäts en mer rörlig<br />
position mellan extremen ”vi” och ”de”. Utifrån<br />
elevernas närhet och distans till skolans<br />
”vi” och ”de” delar Gruber in eleverna i olika<br />
kategorier utifrån deras synlighet respektive<br />
osynlighet i skolpersonalens föreställningsvärld<br />
och i skolmiljön. Av hennes kategorisering och<br />
utifrån figur 2.3 framgår att den mest synliga<br />
kategorin är invandrarkillar. Sedan kommer<br />
svenska flickor. Romska flickor hamnar på<br />
tredje plats i synlighetsgrad. Invandrarflickor<br />
kategoriseras av Gruber som näst mest osynliga<br />
och svenska pojkar som mest osynliga.<br />
Invandrarpojkens översynlighet medför mer<br />
insyn av skolpersonalen och mer skäll av föräldrarna<br />
medan invandrarflickans osynlighet<br />
befriar henne från skolans insyn och från konflikt<br />
med föräldrarna. Det är mot denna bakgrund<br />
man kan förstå invandrarpojkars upple-<br />
Svenska<br />
pojkar<br />
Invandrarflickor<br />
Romska<br />
flickor<br />
80<br />
velse av en mer begränsad tillvaro i skolan i<br />
vissa hänseenden, jämfört med vad flickor av<br />
utländsk härkomst upplever.<br />
Det är tänkt att skolan ska inviga eleverna i en<br />
mer jämlik värld, att hjälpa dem att utveckla en<br />
liberal uppfattning om rättvisa och ge flickor<br />
med en traditionell bakgrund hopp om att leva<br />
ett annat liv än det deras mödrar levt. Skolan<br />
måste som en statlig institution behandla unga<br />
som självständiga moraliska aktörer och hjälpa<br />
dem att utveckla förmågan till autonomt tänkande<br />
(McAvoy 2008). Skolan i dagens multietniska<br />
Sverige har enligt Gruber (2007) blivit<br />
en arena för en växande etnisk segregation som<br />
framträder i en klar etnisk fördelning mellan<br />
olika skolor. Till skillnad från McAvoys visioner<br />
om skolan som förändringsagent anser<br />
Gruber att skolinstitutionen befäster olika sociala<br />
gruppers samhällsposition i stället för att<br />
främja social mobilisering och jämlika relationer<br />
mellan olika sociala grupper. Skolans befästande<br />
av negativa uppfattningar om pojkar<br />
med utländsk bakgrund kan reducera deras<br />
möjligheter att överskrida etniska, religiösa och<br />
Svenska<br />
flickor<br />
Invandrarpojkar<br />
SYNLIGHET<br />
Figur 2.3 Elevers (o)synlighet med avseende på etnicitet och kön.
Change language