Omslag.pmd - Länsstyrelserna

eaktionsmönstren, hos en del pojkar med utländsk
härkomst, med det hedersbegrepp som
råder i vissa av de kulturer föräldrarna kommer
ifrån. Det relevanta begreppet är, enligt Sernhede,
respekt som signalerar revansch och kompensation
för underordning. I Hammaréns studie
använder sig, pojkarna med utländsk bakgrund,
av en rad olika dikotomier så som billiga
och lösaktiga svenska flickor respektive
sexfixerade svenska pojkar mot dyra och svåra
invandrarflickor samt seriösa och ansvarsfulla
invandrarpojkar. Hammaréns slutsats blir att
pojkarna använder sig av dessa värdehierarkiska
dikotomier för att göra sig ”dyr” i förhållande
till en exkluderande och klassmässigt
överordnad svenskhet (Hammarén 2008).
Skola och fritid
Skolan kan vara ett lämpligt forum och en grogrund
för gränsöverskridande möten mellan
flickor och pojkar med olika religiös, kulturell,
etnisk och socioekonomisk bakgrund. Skolan
är också en domän där föräldrars och den egna
gruppens kontroll över vem den unge umgås
med minskar. Det kan därför anses vara logiskt
att möjligheten till mer umgänge över etniska,
kulturella och religiösa gränser i skolan bör leda
till blandäktenskap mellan personer med
svensk och med utländsk bakgrund (Aldridge
1978). Dock tyder en del svenska studier på att
skolan också är en arena där olika gränser, både
med köns-mässiga, kulturella, religiösa och etniska
förtecken, iscensätts och upprätthålls.
Dessa gränsmarkörer förefaller påverka ungas
möten över de nyss nämnda gränserna och i
förlängningen även deras val av partner (Gruber
2007, Hammarén 2008). Nilsson skriver att
fritid i det senmoderna sammanhanget får en
allt viktigare roll i den enskildes utveckling.
78
Vidare säger Nilsson att fritid och livsstil sammanflätas
i det individuella reflexiva projektet.
Fritiden erbjuder individen både de aktiviteter
genom vilka hennes identitet framträder och
de offentliga arenor där hon får utrymme att
visa vem hon är (Nilsson 1998).
Det finns studier om fritid och integration
som tyder på att det finns relativt stora skillnader
i villkoren för fritidsaktiviteter hos pojkar
och flickor med utländsk bakgrund. Som exempel
på fritidsaktiviteter är det framför allt
idrott, motionsvanor, medlemskap i idrottsförening,
fysisk aktivitet respektive passivitet och
regelbunden träning som undersöks i dessa studier
(Nilsson 1998, Carlsson 2001).
En del pojkar och flickor med utländsk bakgrund
har olika villkor inom det moderna samhällets
olika arenor som skola, fritid och familj,
vilket har betydelse för deras möjligheter
och begränsningar i val av partner (Gruber 2007,
Högdin 2007, Hammarén 2008).
Olika studier visar att flickor med en traditionell
bakgrund lever ett mer bevakat liv i det nya
landet jämfört med hur de hade det i hemlandet
(Sjögren 1993, Wikan 2003, Schlytter 2005).
Dessa flickor får enligt McAvoy (2008) knappast
delta i några fritidsaktiviteter efter skoltid
eller umgås med kompisar utanför hemmet och
de förväntas ta ett stort ansvar för hushållsarbetet.
Nilsson har studerat fritidsvanor hos unga i
fyra geografiska områden i Sverige (i norra Dalsland,
Södra Värmland, Luleå, Stockholms innerstad
(Södermalm och Östermalm) samt
Stockholms södra förorter (Flemingsberg,
Tumba och Vårby). Resultatet av Nilssons undersökning
visar att störst andel idrottande ungdomar
återfanns i Luleå, 67 procent av flickorna
och 69 procent av pojkarna. Andelen