Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Pojkars och unga mäns
villkor i val av partner
Kvinnans sexuella beteende är enligt Prieur
(2002) av yttersta betydelse för familjen.
Flickors och unga kvinnors tillbörliga uppförande
uppfattas som ett uttryck för god moral,
religiös och etnisk identifikation (långa dräkter
eller jeans, huvudduk eller ej etcetera). Detta
är inte fallet för män med utländsk bakgrund .
I Prieurs studie om genuskonstruktioner bland
unga med utländsk bakgrund i Oslo framkommer
att pojkar av utländsk härkomst brukar vara
friare än flickor av utländskt ursprung. Samtidigt
har de en kortare tonårsperiod än sina etniskt
norska jämnåriga, bland annat på grund
av tidiga arrangerade äktenskap som sker i förebyggande
eller korrektivt syfte. Föräldrana
tvingar in dem i arrangerade äktenskap för att
de inte gifta sig med flickor från majoritetssamhället
eller för att få dem att bryta ett kärleksförhållande
med en norsk flicka (Prieur
2002).
Utifrån manliga respondenters resonemang
kring val av partner skiljer Prieur mellan olika
typer av maskulinitet bland unga män med utländsk
bakgrund som har olika förhållningssätt
till val av partner:
1) Unga män som har ett leverne som liknar
etniskt norska mäns levnadssätt. Dessa män identifierar
sig mer med den dominerande kulturen
än med minoritetskulturer. Dessa pojkar/
unga män kan bli utsatta för isolering eller
tvingas till uppbrott från familjen till exempel
med anledning av att de har ett kärleksförhållande
med ”fel” flicka.
2) Unga män som identifierar sig med föräldrarnas
kultur. Denna identifikation tar sig inte
uttryck i sättet att klä sig på. Dessa män är starkt
förbundna med föräldrarnas kulturella arv. De
76
inordnar sig under föräldrarnas auktoritet. De
har redan accepterat eller kan tänka sig att acceptera
ett arrangerat äktenskap, även om de
har eller har haft norska flickvänner.
3) En subkulturell form av maskulinitet – i medierna
blir unga män med utländsk bakgrund
förknippade med gängvåld, andra former av
kriminalitet, kvinnohat och iögonfallande
maskulinitet som härstammar från föräldrarnas
hemländer eller från brist på positiva manliga
förebilder. Denna kategori kan ha stora
begränsningar i val av partner bland kvinnor
från majoritetssamhället (jfr med Hammaréns
studie från 2008 om invandrarpojkar som utifrån
sin marginaliserade och underordnade
position säger sig ha blivit avvisade av svenska
flickor på grund av en föreställd kriminell, våldsam
och traditionell profil).
En del pojkar med utländsk bakgrund väljer
att ha ett förhållande med en flicka från majoritetssamhället
även om de betraktar dessa
flickor som ”lättfotade”, ”billiga” och ”lösaktiga”
samt ”icke-lämpliga” som äktenskapspartner.
De unga männens attityder är inte nödvändigtvis
ett bevis på en moralisk dubbelstandard.
De säger att de undviker föräktenskapliga
relationer med flickor av utländskt påbrå
för att skydda deras rykte. Norska flickor hyser
däremot inte oro för att få dåligt rykte på grund
av ett kärleksförhållande med en pojke (Prieur
2002, Archer 2003, Hammarén 2008).
Även studier från Storbritannien, Tyskland,
Turkiet, USA och Canada visar att pojkar och
män har större handlingsfrihet än flickor och
kvinnor när det gäller att vägra underkasta sig
ett tvångsäktenskap. Det är även lättare och
mindre stigmatiserande för en pojke/ung man
att lämna ett arrangerat äktenskap eller ett