Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i Turkiet och i enlighet med sharia hade äldre<br />
(manliga) släktingar en nyckelroll i att söka en<br />
”lämplig” partner och i att arrangera äktenskapsceremonin.<br />
Vidare hävdar Litton Fox att<br />
den traditionella religiösa lagen sanktionerade<br />
arrangerade äktenskap såväl strukturellt, socialt<br />
som legalt. Fox framhåller att den moderna<br />
familjerätten i Turkiet, till skillnad från traditionell<br />
islamisk lag, har fokus på:<br />
de som står i begrepp att gifta sig<br />
den civilrättsliga familjerätten förutsätter parets<br />
närvaro och samtycke<br />
den kräver inte föräldrarnas samtycke om de<br />
som gifter sig är minst 18 år gamla.<br />
González-Ferrer (2006) skriver att kvinnor<br />
med utländsk bakgrund generellt sett är mindre<br />
benägna att välja en tysk partner jämfört<br />
med män av utländsk härkomst. Val av partner<br />
bland mittengenerationens turkiska kvinnor i<br />
Tyskland har stora likheter med lågutbildade<br />
turkiska mäns partnerval. González-Ferrer<br />
framhåller att den mest förekommande äktenskapsformen<br />
bland turkiska kvinnor bosatta i<br />
Tyskland var att gifta sig med en landsman i<br />
Tyskland, omkring 50 procent, under 1990-talet.<br />
Närmare 40 procent av turkiska kvinnor i<br />
Tyskland gifte sig med en man från Turkiet. Det<br />
var bara 10 procent av turkiska kvinnor som<br />
gifte sig med en tysk man. Till skillnad från<br />
högutbildade turkiska män som gifter sig med<br />
tyska kvinnor, importerar omkring 42–52 procent<br />
av högutbildade turkiska kvinnor sin make<br />
från Turkiet.<br />
González-Ferrers slutsats är att kvinnor i jämförelse<br />
med män möter starkare barriärer mot<br />
att gifta sig utanför den egna gruppen. Vidare<br />
74<br />
framhäver González- Ferrer att högre utbildningsnivå<br />
inte nödvändigtvis innebär några<br />
förmåner för tysk-turkiska kvinnor i äktenskapliga<br />
hänseenden. Mot bakgrund av utbildningsnivåns<br />
olika betydelse för kvinnors och mäns<br />
äktenskapsmönster är det inte överraskande att<br />
utbildningsnivå har en mer frigörande effekt<br />
på pojkars livsvillkor än på flickors (González-<br />
Ferrer 2006).<br />
För de förhållanden som påverkar den enskildes<br />
val av partner i diasporan är pragmatiska<br />
överväganden enligt Prieur viktiga både för benägenheten<br />
att gå in i ett arrangerat äktenskap<br />
och för att motsätta sig det. Andra generationens<br />
invandrare, främst pojkar, kan vägra att gå<br />
med på ett transnationellt arrangerat äktenskap<br />
eftersom den tilltänkta maken/makan kommer<br />
att vara beroende såväl socialt som ekonomiskt<br />
av den som bor i väst innan hon/han<br />
kan stå på egna ben (Prieur 2002).<br />
Ungas egna värderingar i val av partner<br />
Lalonde et al. (2004) finner att kvinnor har mer<br />
traditionella förväntningar på äktenskapsform<br />
och familjeliv. Detta kan vara en följd av att det<br />
i en migrationskontext ställs hårdare krav på<br />
flickor och unga kvinnor och av att de går igenom<br />
en hårdare socialisationsprocess. Detta<br />
kan jämföras med Forsbergs (2005) och<br />
Hammaréns (2008) resonemang om konstitueringen<br />
av ett slags socialt och symboliskt kapital<br />
(Bourdieu 1992), hos en del unga med utländsk<br />
bakgrund, som bygger på oskuld för<br />
flickor och respektabilitet för pojkar. Forsberg<br />
menar att respektabilitetens och oskuldskravets<br />
ambition är att kontrollera kvinnor. Genom att<br />
internalisera värderingar som förmedlas till<br />
dem styrs flickor till att agera i enlighet med<br />
dessa krav. Flertalet föräldrar tycks förmedla<br />
oskuldens betydelse för respektabilitet, dock
Change language