Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dade och ofta för den part som importeras. Ett<br />
av tänkbara syften med en mans migration genom<br />
ett arrangerat äktenskap till något västerländskt<br />
land kan vara att fullfölja det maskulina<br />
idealet om familjeförsörjare genom de ekonomiska<br />
möjligheter som livet i västvärlden<br />
erbjuder. Ironiskt nog underminerar ”äktenskapsinvandring”<br />
mannens möjlighet att uppfylla<br />
flera aspekter av dessa maskulina roller.<br />
Att leva i svärföräldrarnas hem urholkar synnerligen<br />
mannens auktoritet över fru och barn.<br />
Detta kan innebära allvarliga konsekvenser<br />
eftersom forskningsresultat visar att mäns<br />
våld mot kvinnor är ett medel i konstruktionen<br />
av maskulinitet i underordnade positioner<br />
(Charsley 2005).<br />
Avseende transnationella arrangerade äktenskaps<br />
konsekvenser för kvinnor som importerar<br />
en make från ursprungslandet anser Lievens<br />
(i González-Ferrer 2006) att dessa kvinnor<br />
tillförsäkrar sig ett större inflytande i förhållandet<br />
och ökar sina chanser att leva oberoende<br />
av sina svärföräldrar, som är kvar i hemlandet,<br />
och av sin egen släkt eftersom det inte är acceptabelt<br />
att maken bor hos sina svärföräldrar. Det<br />
finns enligt González-Ferrer inte några empiriska<br />
belägg för Lievens hypotes. Av González-<br />
Ferrers egen studie framkommer att partnerimport<br />
är mer förenlig med en traditionell förståelse<br />
av familjelivet som bygger på mannens<br />
överordning och kvinnans underordning.<br />
I samband med en del minoritetsgruppers<br />
frekventa användning av arrangerade transnationella<br />
äktenskap och dess samband med<br />
integrationens villkor i västliga samhällen stipulerar<br />
González-Ferrer (2006) att import av<br />
en make/maka från ursprungslandet är en tydlig<br />
indikation på minimal assimilation bland<br />
andra och efterföljande generation människor<br />
med utländsk bakgrund.<br />
71<br />
Faktorer som påverkar val av partner<br />
I val av partner i diasporan skiljer Kalmijn (i<br />
González-Ferrer 2006) mellan tre olika faktorer<br />
som påverkar valet:<br />
1. den enskildes preferenser för specifika egenskaper<br />
hos den tilltänkte maken/makan.<br />
2. den sociala gruppens inflytande på individen<br />
och de val hon gör.<br />
3. potentiella hinder/restriktioner som orsakas<br />
av strukturen på den äktenskapsmarknad där<br />
den enskilde söker sin partner.<br />
I en annan studie om samlevnadsformer i ett<br />
jordbrukssamhälle skiljer Zaman (2008) mellan<br />
fem olika nyckelvariabler som kan påverka<br />
enskilda människors val av partner:<br />
patriarkalt inflytande<br />
ekonomiska och sociala behov<br />
släktskapsband<br />
täta/nära relationer mellan släktingar<br />
etnisk och religiös renhet.<br />
Samspelet mellan de ovan nämnda faktorerna<br />
som har betydelse för den enskildes val av partner<br />
illustreras i figur 2.2. Av figuren framgår att<br />
det finns en motsättning mellan individen och<br />
familjen. Det rör sig om en kamp mellan å ena<br />
sidan familjens sammanhållningsmönster,<br />
baserad på utbyte av döttrar, och å andra sidan<br />
individens egna val och känslor. Individens<br />
egen vilja överskuggas av familjens och släktens<br />
sociala, ekonomiska och religiösa preferenser<br />
samt överväganden Zaman (2008).<br />
Religiösa och civilrättsliga lagar samt kulturella<br />
preferenser påverkar, enligt Shaw (2001),<br />
också den enskildes val av äktenskapsform.
Change language