Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kvinnans ställning i äktenskapet är beroende<br />
av hennes ställning i samhället. Variationerna<br />
är enligt de Beauvoir många. Det kan vara:<br />
äktenskap där kvinnan skänkts som brud till<br />
vissa män av andra män<br />
äktenskap som ett sätt att kontrollera den<br />
kvinnliga sexualiteten<br />
äktenskap som en tvingande nödvändighet,<br />
mer för kvinnan än för mannen<br />
traditionella äktenskap där kvinnan är hemmafru<br />
och anpassar sig till mannens villkor<br />
arrangerade äktenskap<br />
äktenskapet som ett fritt val.<br />
De äktenskapstraditioner som praktiseras i<br />
Sverige idag är flera och olika. Den ekonomiska<br />
utvecklingen av kvinnans ställning i Sverige,<br />
liksom kvinnans kontroll av barnafödandet har<br />
dels förändrat kvinnans villkor i äktenskapet,<br />
dels äktenskapet som institution (Blom 2005/<br />
2006, SOU 2005:66). Enligt äktenskapsbalken<br />
är äktenskapet en förbindelse som valts av två<br />
autonoma individer (prop. 1973:32). Synsättet<br />
är att äktenskapet – att gifta sig, liksom att skilja<br />
sig – är ett fritt val. En annan aspekt av det fria<br />
valet är att den unga kvinnan liksom den unge<br />
mannen ska vara lika fri att inte gifta sig som<br />
att gifta sig (de Beauvoir 2002/1949). Förutom<br />
denna civilrättsliga lagstiftning regleras äktenskapet<br />
av religiöst förankrade normsystem som<br />
i många avseenden kan skilja sig från äktenskapsbalkens<br />
bestämmelser (Wannes 2004,<br />
Hjärpe 2005, Jänterä-Jareborg 2007, Mehdi<br />
2007a).<br />
68<br />
Arrangerade och<br />
transnationella äktenskap<br />
Flera olika studier visar att arrangerade äktenskap<br />
och tvångsäktenskap praktiseras av en del<br />
minoritetsgrupper i moderna västerländska stater<br />
(Bredal 1998, Shaw 2001, Prieur 2002,<br />
Lalonde et al. 2004, Schlytter 2004, González-<br />
Ferrer 2006, McAvoy 2008). Dessa äktenskapstraditioner<br />
kan innebära att den unga kvinnan<br />
tvingas ha ett livslångt förhållande till en man<br />
som utövar inflytande över kvinnan och inskränker<br />
hennes framtida autonomi på ett fatalt<br />
sätt (McAvoy 2008).<br />
Enligt Bredal (1999) upprätthålls seden med<br />
arrangerade äktenskap av föräldrar och vissa<br />
unga som inte ser några andra alternativ. Vanligast<br />
är transnationella äktenskap, det vill säga<br />
arrangerade äktenskap som äger rum mellan<br />
en part i ett nordiskt land och en part från utlandet,<br />
vanligtvis familjens ursprungsland. Bredal<br />
(2006) har även studerat hur arrangemang<br />
kommer till stånd. Hon har intervjuat unga<br />
kvinnor och män uppväxta i Norge med bakgrund<br />
i Indien, Pakistan samt Sri Lanka om<br />
deras erfarenheter och upplevelser av arrangerade<br />
äktenskap. Bredal diskuterar de ungas förståelse<br />
av autonomi i val av partner och giftermålsprocessen<br />
med utgångspunkt från deras<br />
upplevelser av inflytande, deltagande, acceptans<br />
och motstånd.<br />
De övergripande resultaten visar att de ungas<br />
upplevelser av giftermålsprocessen och på vilket<br />
sätt arrangemanget sker varierar. Exempelvis<br />
finns det en variation i vem som väljer äktenskapspartner,<br />
den unge själv med familjens<br />
godkännande eller familjen. Det finns även<br />
exempel på unga kvinnor och unga män som<br />
mot sin vilja tvingats att ge sitt samtycke till ett<br />
arrangerat äktenskap. Oftast har de blivit utsatta<br />
för stark psykisk press och deras motstånd
Change language