Omslag.pmd - Länsstyrelserna

upplevelse kan för vissa bli tydlig först vid ett
senare tillfälle.
Mörkertalet är troligen stort, man kan anta
att få av dem som upplever ett arrangerat äktenskap
mot den egna viljan söker stöd av samhället.
Detta gör att studier som kartlagt kontakter
som tagits av unga utsatta förmodligen är i underkant.
Det finns i studier av registrerade kontakter
risk för dubbelregistrering – en och samma
person kan ha besökt en skyddad verksamhet
och ringt till en annan verksamhets jourtelefon.
Det kan vara känsliga frågor att prata om i
intervjuer, vilket kan leda till underrapportering.
Personer kan känna sig utpekade och stigmatiserade.
Urvalen i olika riksrepresentativa undersökningar
gör det svårt att statistiskt analysera riskgrupper,
något som också andra undersökningar
visar. I Ungdomsstyrelsens analys av ungas hälsa
och utsatthet som genomfördes under 2007
(Ungdomsstyrelsen 2007a) var det till exempel
svårt att på djupet kunna analysera villkoren
för de cirka 10 procent i åldersgruppen 16–25
år som på frågan hur uppskattar du ditt allmänna
hälsotillstånd svarade att de mår ganska eller
mycket dåligt. Den grupp som mår sämst är
svår att analysera eftersom antalet individer som
ingår i den är för få för en statistisk analys med
många variabler. Det finns också etiska problem
som ibland lyfts fram av forskare – som att exempelvis
söka orsakssamband som ytterligare
kan stigmatisera grupper av personer, som i
detta fall cirka 5 procent av unga mellan 16 och
25 år, i relation till 95 procent. Ungdoms-
60
styrelsen menar dock att om vi ska kunna göra
bra insatser från samhällets sida som fångar upp
de unga som av olika skäl är utsatta bör vi, om
det finns möjlighet, försöka beskriva deras villkor.
Det som skiljer denna kartläggning från analysen
av ungas allmänna hälsotillstånd är att vi
genom Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009
har ett absolut ja, jag väljer själv vem jag ska
gifta mig med som utgångspunkt för att analysera
de unga som svarar nej och de som anger
att de har olika begränsningar i valet av partner.
I kartläggningen har vi inte lagt samman undersökningarna
på grund av att de är olika till
sin karaktär och inte kan jämföras. Däremot
ger de en samstämmig bild av ungas villkor då
varje enkät är analyserad utifrån den grupp i
varje undersökning som angett begränsningar
i valet av partner att gifta sig med och resultaten
stöder varandra. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät
2009, som är den senaste genomförda
enkätundersökningen och med ett slumpmässigt
urval unga i åldern 16–25 år, finns likadana
frågor som i Socialstyrelsens och Stockholms
stads enkäter för att möjliggöra en jämförande
diskussion.
Vi kan också genom de olika enkäterna visa
att ungas upplevelse av begränsningar i relation
till valet av äktenskapspartner förekommer såväl
bland 15-åringar och 18-åringar som i hela
gruppen 16–25-åringar.
Det som är viktigt i en kartläggning av det här
slaget är att bedöma undersökningarnas representativitet,
reliabilitet och validitet:
Representativet – frågar vi dem som vi avser
att fråga eller förekommer det systematiska
bortfall eller brister i urvalsmetoden.