Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En i Sverige bosatt utländsk man reser till sitt<br />
hemland för att söka sig en hustru. Han arrangerar<br />
där ett äktenskap med flickans föräldrar.<br />
En flicka med utländsk bakgrund i Sverige får<br />
resa till sina föräldrars ursprungsland för att<br />
introduceras för en blivande make.<br />
Fullmaktsäktenskap, ett äktenskap som ingås<br />
genom ombud. I dessa fall förekommer det att<br />
parterna aldrig träffats eller att de har träffats i<br />
väldigt liten utsträckning. (SOU 2002:13 s.<br />
195–196)<br />
Grazyna Lenardt menar i sin avhandling ”Invandrarkvinnor”<br />
i vägskäl att arrangerade äktenskap<br />
i Sverige i första hand beskriver två olika<br />
sorters relationer. Den ena, som enligt Lenardt<br />
också kan vara den vanligaste, är när en man<br />
med utländsk bakgrund bosatt i Sverige söker<br />
en hustru utomlands, accepterar henne och<br />
avtalar äktenskap med hennes föräldrar eller<br />
andra lämpliga ”förmyndare”. Paret gifter sig<br />
utifrån den i landet rådande normen, till exempel<br />
kring åldersgräns för äktenskap, enligt<br />
religiös eller kulturell sedvänja. Mannen återvänder<br />
till Sverige och flickan/kvinnan söker<br />
därefter uppehållstillstånd, om hon är under<br />
18 år väntar de tills hon är myndig med att få<br />
äktenskapet erkänt i Sverige.<br />
Den andra typen av arrangerat äktenskap som<br />
Lenardt för fram är när en kvinna som bor i<br />
Sverige, själv född utomlands eller av utlandsfödda<br />
föräldrar, gifts bort av familjen med en<br />
man i utlandet. Inte sällan för att äktenskapet<br />
gör det möjligt för honom att komma till<br />
Sverige. Oavsett om det är kvinnan eller mannen<br />
som har en anknytning till Sverige menar<br />
Lenardt att det arrangerade äktenskapet som<br />
43<br />
norm främst påverkar kvinnan och reglerar<br />
hennes liv. Mannen väljs ofta ut för att kunna<br />
bevara traditioner och för att motverka flickans/kvinnans<br />
eventuella frigörelseprocess i<br />
Sverige (Lenardt 2008).<br />
Utifrån erfarenheter i Norge och Storbritannien<br />
har olika motiv till tvångsäktenskap listats<br />
av norska Integrerings- og mangfoldsdirektoratet<br />
(IMDi):<br />
För att kontrollera oönskad sexualitet som<br />
sex före äktenskapet, särskilt för flickor och<br />
kvinnor samt homo-, bi- och transsexualitet.<br />
För att upprätthålla familjens ära.<br />
För att familjen pressas av andra familjemedlemmar<br />
eller av andra centrala aktörer.<br />
För att stärka och upprätthålla familjeband.<br />
Som konsekvens av generationskonflikter.<br />
För att säkra egendom inom familjen.<br />
För att bevara kulturella ideal.<br />
För att bevara religiösa ideal.<br />
För att förhindra relationer som inte ses som<br />
passande då de faller utanför den egna etniska,<br />
kulturella eller religiösa gruppen eller kast eller<br />
sociala klass.<br />
Möjlighet till uppehållstillstånd.<br />
För att hålla ett löfte eller avtal ingånget mellan<br />
två familjer sedan lång tid tillbaka. (Fjeldvær<br />
2008 s. 139)