Omslag.pmd - Länsstyrelserna

mar. Detta till skillnad från den individorienterade
familjeideologin där tyngdpunkten
på självständighet och frigörelse ger utrymme
för konflikter mellan vuxna och barn (Bredal
2006).
Av Bredals kunskapsöversikt (1999) framkommer
att det både finns tendenser till ökat förhandlingsutrymme
och ökade konflikter mellan
generationerna i samband med arrangerade
äktenskap i Norden. Bredal menar att migration
kan förstärka bägge dessa element. Begreppet
tvång implicerar till viss del att flickan eller
pojken har uttryckt sin vilja och motsatt sig
äktenskap. I vissa fall föregriper de unga föräldrarnas
vilja genom att inordna sig eftersom de
tycker att alternativet att vägra giftermål är för
riskabelt, en form av självtvång.
Bredal använder begreppet ”giftepress” istället
för tvång för att beskriva de varierande graderna
av förhandling, övertalning, press, hot
och våld mellan barn och föräldrar som kan
föregå ett äktenskap. Hon lyfter också fram att
när ett äktenskap arrangeras transnationellt så
finns det omständigheter som gör att risken för
att barn blir tvingade till äktenskap blir större.
Som till exempel färre valmöjligheter, att det
kan vara svårt för de unga att lära känna varandra
eller ens träffas innan äktenskapet.
Arrangerade äktenskap praktiseras ofta i samhällen
med en familje- eller gruppcentrerad
samhällsideologi samt med en social ordning
som är präglad såväl av generations- som könshierarki.
Äktenskapet utgör grund för allianser
mellan familjer och de arrangeras utifrån familjernas
intressen och behov, snarare än
individernas. Föräldrarna till dem som ska gifta
sig innehar huvudrollerna – modern är den viktigaste
informella aktören medan fadern har
det formella ansvaret. Ofta är dock hela släkten
engagerad. Det vanligaste förfarandet är att den
39
unge mannens föräldrar tar initiativet till giftermålet
genom att framföra ett frieri till flickans/kvinnans
familj. Det arrangerade äktenskapet
innebär som regel en ekonomisk transaktion
där gåvor och pengar överförs från den ena
familjen till den andra.
Generellt sett så är det kvinnan/flickan som
har den mest utsatta positionen i samband med
arrangerade äktenskap. Om hon vägrar att fullfölja
arrangemanget kan hon drabbas av olika
former av repressalier. Detsamma kan gälla om
hon träffar en man som inte accepteras av familjen
eller om hon lyckas att få till stånd en
skilsmässa. Ett annat vanligt förhållande är att
gifta sig inom sin egen grupp i snävare eller
vidare bemärkelse (endogami). Motiven till
detta kan vara att behålla egendom inom familjen
eller att trygga släktens fortlevnad och
trygghet i att man känner varandra.
I den patriarkaliska familjebildningen förs
traditionellt släktens namn och resurser vidare
från far till son. Sonen stannar i familjen och
är till nytta för föräldrarna hela sitt liv medan
dottern vid giftermål går vidare till en annan
familj och därefter ses som ”property of
strangers” (Özkan & Lajunen 2005). Kvinnans
situation i mannens familj kan bli svår då hon
som ingift kan bli den person som står lägst i
hierarkin. Flera studier lyfter fram problematiken
mellan svärmoder och svärdotter eftersom
makten över svärdöttrarna för vissa kvinnor är
den enda makt som de kan erövra. 26
I ett kollektivt/traditionellt samhälle är förväntningarna
på mannens och kvinnans roller
att de ska vara komplementära. En kvinna är
främst en god hustru och mor. En god man är
styrd av sina plikter mot familj och släkt (Hylland
Eriksen 2008). Alla familjens medlemmar
har ett ansvar för och plikter gentemot familjen.
Hylland Eriksen menar att förhållandet