Omslag.pmd - Länsstyrelserna

De regler, normer och seder som finns kan se
olika ut och ha olika innebörd från grupp till
grupp. På samma sätt kan vem det är som har
domsrätt skilja sig åt mellan olika grupper.
Hjärpe menar att i stater där myndigheternas
reella makt är obefintlig kan jurisdiktionen i
praktiken ligga i släktsamhällets maktstruktur.
Hjärpe lyfter fram att i länder som annars har
en sekulär lagstiftning kan just familjerätten
ändå vara ett område där det är den religiösa
lagen som gäller och ska tillämpas. Som exempel
lyfter han fram Israel där det inte finns någon
sekulär familjerätt. I Indien tillämpas olika
familjerätt beroende på religionstillhörighet
vilket även gäller i exempelvis Egypten och
Syrien. I samma land kan lagstiftning och tillämpning
se olika ut beroende av om ens tillhörighet
är ortodox, katolsk, muslimsk, protestantisk,
hinduisk, sikhisk eller judisk.
Inom de flesta religiösa trosriktningar är kontroll
av sexualiteten och den biologiska reproduktionen
ett viktigt tema som kringgärdas av
olika arrangemang och regler. Hur religionen
påverkar kvinnors liv är i stor utsträckning beroende
av hur kvinnors handlingsutrymme och
rättigheter ser ut i det omgivande samhället och
hur religion och statsapparat förhåller sig till
varandra. Det handlar också om vilken betydelse
religionen har för den enskilda individen.
Om det finns en frihet att tolka religionen
utan att riskera konsekvenser eller om den är
en tvingande regeluppsättning som är inlemmad
i traditioner och sedvänjor. 12 I ett samhälle
med starka traditionella sedvänjor kan kvinnans
handlingsutrymme öka i samband med
en reformerad religiös rörelse. På samma sätt
kan kvinnors handlingsutrymme beskäras av
en ökande traditionell religiositet om villkoren
tidigare varit relativt jämställda. 13
32
I utredningen ”Syn på ekteskap blant hinduer,
buddhister, sikher, muslimer og kristne” (Thorbjørnsrud
2001) görs en genomgång av synen
på sexualitet och äktenskap inom olika religiösa
inriktningar. Utredningen gjordes på uppdrag
av Barne- og familidepartementet som en del i
den norska handlingsplanen mot tvångsäktenskap.
Religionens roll och betydelse i förhållande
till invånarnas traditioner och normsystem
och den politik och lagstiftning som
finns på ett officiellt plan är svår att särskilja.
Religioner är lika lite som traditioner, kultur
eller seder något statiskt. På vilket sätt en enskild
individ tolkar en trosinriktning och vilken
betydelse trosinriktningen har för den enskildes
val är beroende av ett flertal faktorer som
exempelvis det sociala sammanhanget, familjeförhållanden,
statens inflytande, diskriminering,
utbildning, urbanisering, migration och
arbete.
Hur det officiella normsystemet i en stat ser
ut utifrån lagstiftning kring äktenskap i förhållande
till lokala sedvänjor och religion kan skilja
sig stort. I till exempel Indien har man en stark
lagstiftning i ”Hindu Marriage Act” kring tvångsäktenskap
och en hög minimiålder (18 år för
kvinnor och 21 år för män) för att få ingå äktenskap.
Trots detta finns det små möjligheter
för staten att kontrollera att dessa lagar följs i
praktiken. Inom den muslimska lagen – sharia 14
är det tydligt uttryckt att ett äktenskap som ingåtts
genom tvång är ogiltigt. Frågan är dock
om det finns sanktioner för dem som bryter
mot denna princip (Thorbjørnsrud 2001). I alla
muslimska länder erkänns kvinnors rätt till
skilsmässa om de har kommit till skada (Al-
Hibri 2002). Om domsrätten främst ligger hos
den egna gruppen och inte hos staten är dock
frågan om den som utsatts officiellt vågar hävda
våldet utan att bli utsatt för en social press eller