Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”Komiteen vil påpeke at man i utgangspunktet<br />
skal vise tilbakeholdenhet med å gi<br />
egne straffebud for handlinger som allerede<br />
kan rammes av andre straffebud. Når<br />
komiteen her likevel gjør et unntak, er det<br />
på grunn av at sterke allmennpreventive og<br />
pedagogiske hensyn tilsier at det er hensiktsmessig<br />
med et eget straffebud om tvangsekteskap.”<br />
(innstt.O. nr.106 2002-2003 s. 2)<br />
I Sverige har lagstiftning använts för att synliggöra<br />
särskilda villkor för till exempel kvinnor.<br />
I förarbetena till den svenska fridskränkningslagstiftningen<br />
betonades det synliggörande<br />
och normförändrande syftet bakom lagstiftningen:<br />
”En skärpt lagstiftning i fråga om våld mot<br />
kvinnor, prostitution och sexuella trakasserier<br />
är angelägen för att markera samhällets<br />
avståndstagande och för att öka<br />
tryggheten för offren. Införandet av ett nytt<br />
brott i brottsbalken är en viktig åtgärd för<br />
att lyfta fram det våld som kvinnor utsätts<br />
för i hemmen och för att höja straffvärdet<br />
för sådana brott.” (prop. 1997/98:55 s.23)<br />
Också i förarbetena till den svenska lagen om<br />
könsstympning som infördes 1982 lyfts det synliggörande<br />
syftet fram att genom kriminalisering<br />
visa att detta brott är oförenligt med svensk<br />
rättsuppfattning:<br />
”Lagförslaget syftar till att förhindra att<br />
kvinnlig omskärelse företas i vårt land.<br />
Samtidigt avser lagförslaget att markera ett<br />
avståndstagande från den kvinnosyn som<br />
omskärelsebruket är ett uttryck för. Lagen<br />
har utformats som ett fristående komplement<br />
till brottsbalkens regler om misshan-<br />
300<br />
del med samma strafflatituder som gäller<br />
för de olika graderna av misshandel”.<br />
”Det är här inte bara en fråga om individens<br />
rätt till kroppslig integritet. Det är<br />
lika mycket en fråga om kvinnans rätt att<br />
bestämma över sig själv, att leva ett liv efter<br />
sina egna förutsättningar och behov.<br />
Det är mot den bakgrunden som det har<br />
ansetts angeläget att bekämpa just kvinnlig<br />
omskärelse oberoende av vilka former den<br />
tar sig.” (prop. 1981/82:172 s. 5)<br />
I båda dessa exempel skulle brottsbalkens regler<br />
om straff för misshandel kunna tillämpas<br />
på flertalet, kanske till och med på samtliga fall<br />
som det här är fråga om. Från samhällets sida<br />
gällde det dock att klart markera att kvinnors<br />
utsatthet för våld i nära relationer följer ett<br />
mönster och att sedvänjan med kvinnlig omskärelse<br />
i alla dess former, även de minst ingripande,<br />
är oförenlig med svensk rättsuppfattning.<br />
Därför ansågs det vara mindre tillfredsställande<br />
att enbart kunna lita till bestämmelserna<br />
om straff för misshandel och båda lagförslagen<br />
infördes.<br />
När en gärning kriminaliseras så är avsikten<br />
att det ska verka avskräckande så att de av samhället<br />
inte önskvärda handlingarna ska upphöra<br />
eller minska i omfattning. Kriminalisering kan<br />
också ha moralbildande eller moralförstärkande<br />
inverkan på människor. Den kan också ha<br />
en pedagogisk effekt, att visa att ett särskilt beteende<br />
är klandervärt kan förhindra brott. För att<br />
en kriminalisering av en handling ska kunna<br />
fungera måste medborgarna uppfatta den som<br />
legitim. Den bör också vara precis så att polis<br />
och åklagare kan få fram hållbara underlag för<br />
åtal. Den bör inte heller motsäga andra delar av<br />
brottsbalken eftersom systemet förlorar i trovärdighet<br />
om det motsäger sig självt (SOU 2008:41).
Change language