Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Utredningens förslag
För att förstärka skyddet för dem som utsätts
för tvångsäktenskap, det vill säga äktenskap mot
den egna viljan, föreslog utredningen ett tillägg
i nuvarande lagstiftning i brottsbalkens 7 kap
1b §. Förslaget lyder:
En vårdnadshavare som tillåter att ett barn under
16 år som är svensk medborgare eller har hemvist
i Sverige ingår äktenskap som blir giltigt i vigsellandet
döms för tillåtande av barnäktenskap till
fängelse i högst två år.
Det andra förslaget gällde förtydliganden i
brottbalkens 4 kap. 1 §:
Den som i annat fall än som avses i 1 §,
1. med användande av olaga tvång eller vilseledande,
2. genom missbruk av någons utsatta belägenhet,
3. genom missbruk av någons ungdom eller
skyddslöshet, eller
4. genom missbruk av någons beroendeställning,
rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller
vidtar någon sådan åtgärd med en person eller
kontrollerar en person med uppsåt att personen ska:
1. utsättas för brott enligt 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5
eller 6 §, utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser
eller på annat sätt utnyttjas för sexuella
ändamål,
2. utnyttjas i krigstjänst eller tvångsarbete eller
annat sådant tvångstillstånd,
3. utnyttjas för avlägsnande av organ, eller
294
4. på annat sätt utnyttjas i en situation som
innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel
till fängelse i lägst två och högst
tio år.
Detsamma gäller den som med sådant uppsåt
som anges i första stycket mot en person,
1. utger ersättning till annan för att av denne få
samtycke till ett utnyttjande av en person, eller
2. tar emot sådan ersättning.
Den som begår en gärning som avses i första
stycket mot en person som inte har fyllt 18 år
ska anses missbruka hans eller hennes skyddslöshet.
Utöver detta ansåg utredningen att det bland
olika myndigheter fanns ett stort behov av att
vidta utbildnings- och informationsinsatser
som kan leda till en attitydförändring i frågan.
Man ansåg också att det bör skapas en bredare
kompetens om barn- och tvångsäktenskap så
att barns och ungas behov av stöd och skydd på
ett bättre sätt kan tillgodoses av samhället. Detta
eftersom de som blir offer för barn- och tvångsäktenskap,
till skillnad från de flesta andra
brottsoffer, inte kan räkna med stöd från sin
familj om de vägrar att gifta sig eller väljer att
lämna sin partner. De får varken hjälp av sin
egen familj eller den familj de har blivit ingifta
i. Det för med sig ett stort ansvar för samhället
att vidta åtgärder för att skydda och stötta dem i
olika avseenden (SOU 2008:41).
Utredningens skäl till att inte föreslå en kriminalisering
av tvångsäktenskap i Sverige kan
sammanfattas i fem punkter: