Omslag.pmd - Länsstyrelserna

frihetsberövande som förekommit i samband
med ett äktenskap mot den unges vilja, mer
sällan anmälts eller lyfts fram under förundersökningen
av polis eller åklagare.
Diskussion
Av vad som framkommer i de 25 ärenden som
Åklagarmyndigheten gått igenom som rörde
äktenskap mot målsägandens vilja, har inte åtal
väckts i något fall för olaga tvång och bara i något
enstaka fall för olaga hot. Istället var det fysiskt
våld som lyftes fram och anmäldes. I förarbetena
till den norska lagstiftningen kring tvångsäktenskap
markeras behovet av att i en egen
straffbestämmelse kring tvångsäktenskap åskådliggöra
inte bara det fysiska våldet utan det tvång,
den press och de hot som kan föregå ett äktenskap
och som gör att den unge inte har reell
möjlighet att själv välja. Man menade också att
det var vanligare med hot och psykologisk press
i samband med tvångsäktenskap än fysiskt tvång
(innstt.O. nr.106 2002–2003).
I förarbetena menade man också att genom att
tvångsäktenskap fick en egen regel i strafflagstiftningen
så synliggjordes problematiken.
Syftet var också att de olika handlingarna mot
målsägande som tvång, hot våld och press tydligt
skulle knytas till ett motiv, äktenskapet.
I förarbetena till fridskränkningslagstiftningen
uttalas att bestämmelserna om grov fridskränkning
och grov kvinnofridskränkning drevs fram
av behovet att ytterligare understryka allvaret i
brottslighet som riktar sig mot personer i nära
relationer och som präglas av att den sammantaget
är ägnad att systematiskt kränka den utsatta
personen. Syftet med lagen var att straffbelägga
processen av ständigt upprepade kränkningar,
hot och våldshandlingar som ett enda
fortlöpande brott då de enskilda handlingarna
var för sig inte förmådde täcka det samlade straffvärdet
av processen (prop. 1997/98:55).
284
I Åklagarmyndighetens handbok Handläggning
av fridskränkningsbrotten (Åklagarmyndigheten
2006b) lyfts hedersrelaterade brott fram
i förhållande till fridskränkningslagstiftningen.
I handboken betonas att det är särskilt viktigt
att belysa motivet bakom olika gärningar i dessa
brott. Det är inte motivet i sig som utgör ett
brottsrekvisit, men de bakomliggande förhållandena
och syftet med gärningarna har stor
betydelse för att kunna handlägga dessa ärenden
på rätt sätt och för att belysa förhållandena.
För att synliggöra motivet menar Åklagarmyndigheten
att det är viktigt att ställa frågor till
målsägande, misstänkta och familjemedlemmar
som rör utrymme att självständigt göra
personliga val. Som exempel lyfts fram vad som
skulle hända om målsägande – om det var en
kvinna – umgicks med män eller klädde sig
som hon ville (Åklagarmyndigheten 2006b).
Att tvång och hot i så få av de ärenden som
gällde äktenskap mot någons vilja som Åklagarmyndigheten
granskade ansågs som viktiga
att lyfta fram av polis och åklagare skulle kunna
tyda på att det finns en bristande kapacitet att se
dessa ärenden som en helhet och med ett tydligt
motiv bakom handlingarna. Man ser det
eventuellt fysiska våldet men man lyfter inte
fram de andra maktmedel som utövas mot dessa
unga kvinnor och män i syfte att få dem att ingå
ett äktenskap.
Av Ungdomsstyrelsens granskning av de 32
LVU-domar under 2007 som redovisades i kapitel
3 framkommer också att rättssystemet i
liten utsträckning synliggör motivet bakom de
förtryckande handlingar som unga, i dessa fall
flickor, utsätts för. Endast i tre av domarna lyfte
länsrätten fram risken för ett äktenskap mot
den egna viljan i sin bedömning av behov av
vård enligt LVU.