Omslag.pmd - Länsstyrelserna

får en hel del förfrågningar från Skatteverket
om ett samfund eller en viss person har vigselrätt,
men även om svaret från Kammarkollegiet
blir nej leder inte detta alltid till en anmälan.
Av de anmälningar och förfrågningar som
kommer till Kammarkollegiet framstår det som
att ordningen med att enskilda samfund har
vigselrätt kan ge upphov till vissa oklarheter
kring vilka regler som gäller för att få ingå äktenskap
i Sverige. Bland annat att det sker icke
juridiskt giltiga ceremonier i samfund med
vigselrätt eller att det inom samfund med vigselrätt
sker vigslar med en företrädare för samfundet
som inte är förordnad.
I betänkandet SOU 2007:17 görs ingen översyn
av hur trossamfundens vigselrätt utövas i
praxis och Ungdomsstyrelsen menar att det inte
är tydligt hur utredningen kommer till slutsatsen
att det inte framkommit några nackdelar
med den nuvarande ordningen utan att denna
utreddes på något sätt i betänkandet. Av betänkandet
framkommer också att Kammarkollegiet
själva för fram att det system som finns
idag där det till största delen är samfunden själva
som står för kunskapskontroll inte är rationellt.
Enligt beskrivningen från Kammarkollegiet
brister det i kunskap om regler kring de vigslar
som förrättas inom samfunden.
Ungdomsstyrelsen menar att den nuvarande
ordningen på vissa sätt kan ses som problematisk:
274
Genom att vigselrätten delegerats till enskilda
samfund öppnas möjligheten för parallella rättsystem
på äktenskapsbalkens område. Det blir
inte tydligt vilka av samfundens familjerättsliga
normer som sanktioneras inom det svenska
rättsystemet och vilka som strider mot detta.
Denna otydlighet skulle kunna öka av att det
inte finns någon direkt tillsyn över hur vigselrätten
praktiseras, det är bara när brister anmäls
som de följs upp av Kammarkollegiet.
Otydligheten skulle också kunna öka av att
det i huvudsak är de enskilda samfunden som
står för prövningen av kunskapen som behövs
för uppdraget hos de personer som förordnas
till vigselförrättare inom samfundet.