Omslag.pmd - Länsstyrelserna

föringsmyndigheten. Innan lagändringen om
fullmaktsäktenskap infördes 2007 var utgångspunkten
inom norsk rätt att fullmaktsäktenskap
erkändes om personen med norsk anknytning
själv hade valt äktenskapspartner. Om
fullmaktsäktenskapet innebar att den som getts
fullmakten också var den som valt äktenskapspartnern
erkändes inte äktenskapet. I förarbetena
till den norska lagen motiverades lagändringen
med att användandet av ombud i samband
med äktenskap ökade risken för tvångsäktenskap.
Eftersom det var svårt att skilja på de
olika typerna av fullmaktsäktenskap skulle inga
former erkännas (Frantzen 2007).
I den norska handlingsplanen mot tvångsäktenskap
ingår att den norska motsvarigheten
till folkbokföringsenheterna återigen ska utbildas
i frågor som gäller att säkra den fria viljan i
de äktenskap som erkänns i Norge. Den erfarenhet
de har av att handlägga dessa ärenden,
sedan lagstiftningen om äktenskap ändrades,
ska också utvärderas.
268
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet är den myndighet som ansvarar
för registrering av trossamfund samt förordningar
av vigselförrättare för andra trossamfund
än Svenska kyrkan. I Norge, Sverige och
Danmark har den av staten delegerade vigselrätten
lyfts fram i förhållande till äktenskap som
ingås mot någons vilja, barnäktenskap och rätt
till skilsmässa. Vissa forskare menar att genom
att staten delegerar vigselrätten till enskilda trossamfund
kan giftermål legitimeras som inte
infriar de rättigheter som garanteras av ett civilrättsligt
giftermål som rätten till skilsmässa
(Ferrari de Carli 2008, Mehdi 2007a, Wœrstad
2006).
Äktenskapsbalkens bestämmelser är lika för
kvinnor och män och en önskan om äktenskapsskillnad
ska alltid respekteras oavsett vilka
skäl som ligger till grund (ÄktB kap. 5. och kap.
14, prop. 1973:32). Religiöst förankrade normsystem
skiljer sig i flera avseenden från äktenskapsbalkens
bestämmelser som vi har redogjort
för i kapitel 1 (Thorbjørnsrud 2001, Al-Hibri
2002, Wannes 2004, Hjärpe 2005, Jänterä-
Jareborg 2007, Mehdi 2007a). Inom vissa religiösa
trosinriktningar erkänns inte skilsmässa
vare sig för män eller kvinnor och inom andra
inriktningar kan olika villkor för skilsmässa för
kvinnor och män uppställas. Dessutom tolkas
och praktiseras ofta de religiösa reglerna inom
ramen för ett patriarkalt och traditionellt sammanhang
(Hjärpe 2005), medan den förförståelse
äktenskapsbalkens regler ingår i är
jämställdhet och individuell autonomi (prop.
1973:32).
Att barn kan vigas genom en religiös ceremoni
i Sverige framkommer av tidigare studier och
av Ungdomsstyrelsens inhämtade uppgifter. Att