29.08.2013 Views

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Diskussion<br />

Det har under de senaste åren kommit flera<br />

större kartläggningar som visar att unga, främst<br />

unga flickor, begränsas i skolan utifrån normer<br />

i familjen som kan knytas till religion, tradition<br />

eller heder (Högdin 2007, Lange 2008,<br />

Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund & Rexvid<br />

2009).<br />

Studier visar också att lärare i skolan har erfarenhet<br />

av dessa unga som begränsas och att de<br />

beviljas dispens från obligatoriska skolämnen<br />

(Högdin 2007, Lange 2008). Att skolorna inte<br />

har ett enhetligt förhållningssätt i hur de arbetar<br />

med dessa frågor framkommer också (Högdin<br />

2007). Att skolan ger dispens för att tillmötesgå<br />

föräldrarna på bekostnad av främst unga<br />

flickors rätt till utbildning kan ge signalen att<br />

det från skolans sida är acceptabelt att unga begränsas<br />

av religiösa, kulturella eller traditionella<br />

skäl. Det kan också ge signalen att föräldrarnas<br />

rättigheter är viktigare än de ungas.<br />

Ungdomsstyrelsen menar att dessa unga som<br />

hindras från att delta i undervisning och hindras<br />

från att umgås med det motsatta könet begränsas<br />

av familjen på grund av normer som<br />

också troligtvis innefattar en förväntan om ett<br />

accepterande av ett arrangerat äktenskap. Utifrån<br />

ett ungdomsperspektiv menar Ungdomsstyrelsen<br />

att det är problematiskt att:<br />

Skolan saknar enhetliga riktlinjer för hur de<br />

ska förhålla sig till att unga begränsas av sina<br />

föräldrar att delta i obligatoriska eller frivilliga<br />

aktiviteter på grund av värderingar som kan<br />

knytas till religion, tradition eller heder.<br />

243<br />

Skolan saknar enhetliga riktlinjer för hur de<br />

ska förhålla sig till och agera då det framkommer<br />

att flickor systematiskt bevakas i skolan av<br />

släkt eller familj, att de följs till och från skolan<br />

av släkt eller familj eller att de inte får inte tala<br />

med, eller umgås med, pojkar eller män utanför<br />

den egna släkten i skolan.<br />

I den genomgång som Ungdomsstyrelsen<br />

gjort framkommer att det finns lite kunskap<br />

om de unga som hamnar utanför utbildningssystemet<br />

på grund av äktenskap och tidig familjebildning.<br />

Skolverkets rapporter (Skolverket<br />

2006, Skolverket 2008) om kännedom<br />

och riktlinjer kring de unga som på olika sätt<br />

och under olika lång tid befinner sig utanför<br />

grundskolan eller gymnasieskolan visar att det<br />

finns brister. Brister som skulle kunna möjliggöra<br />

att unga förs utomlands för att giftas bort<br />

utan att det är tydligt att detta kommer till skolans<br />

kännedom, anmäls, utreds eller följs upp.<br />

I 14 kap. 1 § 2 st Socialtjänstlagen (2001:453)<br />

stadgas en skyldighet för myndigheter vars verksamhet<br />

berör barn och unga att anmäla till socialnämnden<br />

om ett barn är i behov av nämndens<br />

skydd. Frågan om när en anmälan skall<br />

göras är en professionell bedömning som personalen<br />

i skolan måste göra från fall till fall. Av<br />

Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16)<br />

framgår att det bör finnas rutiner för hur en<br />

anmälan skall göras och att den som ansvarar<br />

för verksamheten bör förvissa sig om att dessa<br />

rutiner är kända bland personalen. Om det inte<br />

finns en kännedom eller en oro inom skolan<br />

om risk för ett arrangerat äktenskap mot en<br />

elevs vilja är det inte säkert att skolan anmäler<br />

frånvaron till socialtjänsten.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!