Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Diskussion<br />
Det har under de senaste åren kommit flera<br />
större kartläggningar som visar att unga, främst<br />
unga flickor, begränsas i skolan utifrån normer<br />
i familjen som kan knytas till religion, tradition<br />
eller heder (Högdin 2007, Lange 2008,<br />
Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund & Rexvid<br />
2009).<br />
Studier visar också att lärare i skolan har erfarenhet<br />
av dessa unga som begränsas och att de<br />
beviljas dispens från obligatoriska skolämnen<br />
(Högdin 2007, Lange 2008). Att skolorna inte<br />
har ett enhetligt förhållningssätt i hur de arbetar<br />
med dessa frågor framkommer också (Högdin<br />
2007). Att skolan ger dispens för att tillmötesgå<br />
föräldrarna på bekostnad av främst unga<br />
flickors rätt till utbildning kan ge signalen att<br />
det från skolans sida är acceptabelt att unga begränsas<br />
av religiösa, kulturella eller traditionella<br />
skäl. Det kan också ge signalen att föräldrarnas<br />
rättigheter är viktigare än de ungas.<br />
Ungdomsstyrelsen menar att dessa unga som<br />
hindras från att delta i undervisning och hindras<br />
från att umgås med det motsatta könet begränsas<br />
av familjen på grund av normer som<br />
också troligtvis innefattar en förväntan om ett<br />
accepterande av ett arrangerat äktenskap. Utifrån<br />
ett ungdomsperspektiv menar Ungdomsstyrelsen<br />
att det är problematiskt att:<br />
Skolan saknar enhetliga riktlinjer för hur de<br />
ska förhålla sig till att unga begränsas av sina<br />
föräldrar att delta i obligatoriska eller frivilliga<br />
aktiviteter på grund av värderingar som kan<br />
knytas till religion, tradition eller heder.<br />
243<br />
Skolan saknar enhetliga riktlinjer för hur de<br />
ska förhålla sig till och agera då det framkommer<br />
att flickor systematiskt bevakas i skolan av<br />
släkt eller familj, att de följs till och från skolan<br />
av släkt eller familj eller att de inte får inte tala<br />
med, eller umgås med, pojkar eller män utanför<br />
den egna släkten i skolan.<br />
I den genomgång som Ungdomsstyrelsen<br />
gjort framkommer att det finns lite kunskap<br />
om de unga som hamnar utanför utbildningssystemet<br />
på grund av äktenskap och tidig familjebildning.<br />
Skolverkets rapporter (Skolverket<br />
2006, Skolverket 2008) om kännedom<br />
och riktlinjer kring de unga som på olika sätt<br />
och under olika lång tid befinner sig utanför<br />
grundskolan eller gymnasieskolan visar att det<br />
finns brister. Brister som skulle kunna möjliggöra<br />
att unga förs utomlands för att giftas bort<br />
utan att det är tydligt att detta kommer till skolans<br />
kännedom, anmäls, utreds eller följs upp.<br />
I 14 kap. 1 § 2 st Socialtjänstlagen (2001:453)<br />
stadgas en skyldighet för myndigheter vars verksamhet<br />
berör barn och unga att anmäla till socialnämnden<br />
om ett barn är i behov av nämndens<br />
skydd. Frågan om när en anmälan skall<br />
göras är en professionell bedömning som personalen<br />
i skolan måste göra från fall till fall. Av<br />
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16)<br />
framgår att det bör finnas rutiner för hur en<br />
anmälan skall göras och att den som ansvarar<br />
för verksamheten bör förvissa sig om att dessa<br />
rutiner är kända bland personalen. Om det inte<br />
finns en kännedom eller en oro inom skolan<br />
om risk för ett arrangerat äktenskap mot en<br />
elevs vilja är det inte säkert att skolan anmäler<br />
frånvaron till socialtjänsten.