Omslag.pmd - Länsstyrelserna

I enkäten ställdes frågor om orsaker till långvarig
frånvaro. De orsaker som Skolverket valde
ut till enkäten antogs vara vanliga utifrån de
erfarenheter som Skolverket gjort i ärenden
anmälda för tillsyn och i samtalen till Skolverkets
upplysningstjänst:
barnet stannar hemma/hålls hemma på
grund av kränkande behandling
barnet stannar hemma/hålls hemma på
grund av bristande stödinsatser
barnen har svagt stöd för skolgången från
hemmet
neuropsykiatriska problem
andra funktionsnedsättningar
sociala eller psykosociala problem
annat.
De vanligaste orsakerna kommunerna uppgav
var sociala och psykosociala problem, 70
procent av kommunerna uppgav detta som en
vanlig orsak. Därefter kom bristande stöd från
hemmet, knappt 60 procent och neuropsykiatriska
problem, cirka 20 procent. Resterande
orsaker angavs som mindre vanliga eller ovanliga
av kommunerna (Skolverket 2008).
Skolverket gör ingen fördjupad analys av anledningarna
till att elever har långvarig frånvaro.
Enligt kommunerna och de fristående
skolornas enkätsvar bedömde Skolverket att
orsakerna till långvarig frånvaro från skolan
främst gick att hitta hos familjen eller barnet,
som sociala problem, psykosociala problem
eller svagt stöd för skolgången från hemmet,
och inte i skolans miljö eller arbetssätt. Trots
detta gör inte Skolverket någon analys utifrån
familjernas påverkan på den unges skolgång.
Det görs inte heller någon analys av olika orsaker
utifrån faktorer som kön, etnicitet eller föräldrarnas
inställning till utbildning.
240
De slutsatser som Ungdomsstyrelsen dra av
Skolverkets rapport är att det finns brister i kommunernas
rutiner kring både skolpliktsbevakning,
frånvarorapportering och rutiner vid långvarig
frånvaro. Dessa brister skulle kunna få
konsekvenser för de unga som inte själva har
sökt hjälp hos skolkurator, skolsköterska eller
lärare i skolan de är oroliga för att utsättas för
ett äktenskap mot sin vilja. Om en elev tas ur
skolan av sin familj och eventuellt förs ur landet
för att giftas bort är det inte säkert, av vad
Ungdomsstyrelsen kan se utifrån Skolverkets
rapport, att detta skulle leda till att eleven följs
upp. Om kommunen tar kontakt med föräldrarna
kan de uppge att den unge befinner sig
långvarigt i utlandet och om det inte från skolan
finns en oro kring eleven är detta troligtvis
inte något som följs upp. Om föräldrarna inte
går att få tag på framkommer inte av rapporten
vilka rutiner som finns för att följa upp var den
unge tagit vägen.
Det kommunala uppföljningsansvaret
De som utsätts för ett äktenskap mot den egna
viljan avbryter inte nödvändigtvis sin skolgång.
Men de som gör det efter att skolplikten upphört
skulle kunna upptäckas av och följas upp
utifrån det kommunala uppföljningsansvaret.
Unga utanför (SOU 2003:92) konstaterades att
cirka 70 000 ungdomar mellan 16 och 24 år
stod utanför samhället. 7 Av statistiken som redovisades
i betänkandet var 16 procent av de
flickor mellan 16 och 19 år, som kategoriserades
som utanför, föräldralediga. Av kvinnorna
mellan 20 och 24 år var 13 procent föräldralediga.
I betänkandet lämnades rekommendationen
att det kommunala uppföljningsansvaret
(skollag 1985:1100, 1 kap. 18 §) skulle förtydligas,
vilket även gjordes den 1 juli 2005.