Omslag.pmd - Länsstyrelserna

man följer upp eleverna eller om kommunen
får information om vilken tillgång till utbildning
barnet har under utlandsvistelsen.
Ungefär 40 procent av de kommuner som
besvarat den enkät som Skolverket genomförde
i samband med rapporten anger att det finns
barn folkbokförda i kommunen i skolpliktig
ålder som inte är skolplacerade därför att de
varaktigt vistas utomlands. Hälften av kommunerna
anger att det inte finns några sådana barn.
Tio procent av kommunerna anger att de inte
vet om det finns barn i kommunen som befinner
sig långvarigt utomlands och som därför
inte går i skolan i Sverige. Skolplikten gäller
bara i Sverige, men kommunerna måste ha information
om barnen är utomlands för att
kunna vara säkra på att alla barn som ska gå i
skolan också går i skolan.
Antalet barn som varaktigt vistades utomlands
i slutet av vårterminen 2007 och som därför
inte var skolplacerade var ungefär 2 000 i de
kommuner som besvarat enkäten och som
kände till hur många barn som befann sig utomlands.
Nära hälften av de 2 000 var folkbokförda
i Stockholm. Skolverket uppskattade att
om antalet var ungefär lika stort i de kommuner
och kommundelar som inte besvarat enkäten
uppgick det totala antalet till ungefär 2 600.
Förutom i Stockholm och övriga storstäder
kom dessa barn från förorter till storstäder och
i någon mån från större städer. I övriga typer av
kommuner var antalet mycket litet.
I Rätten till utbildning analyseras inte denna
grupp vidare. Inte heller diskuteras vilka konsekvenser
en långvarig utlandsvistelse får för
barnens skolgång, integration och sociala hälsa.
Ungdomsstyrelsen menar att det kan handla
om barn som är utomlands i samband med att
föräldrarna arbetar utomlands eller barn som
är långvarigt utomlands på grund av släktskäl
238
och som har god tillgång till utbildning i utlandet.
Men gruppen kan också inkludera barn
som förts utomlands i syfte att de ska uppfostras,
eller barn som är utomlands i syfte att giftas
bort mot sin vilja. Det finns inte någon studie
gjord över vilka barn det är som är långvarigt
utomlands, varför barn har långvariga uppehåll
från skolan på grund av utlandsvistelse och vilka
konsekvenser långa utlandsvistelser får för barnens
tillgång till utbildning men också till social
integrering i Sverige (Skolverket 2008).
Frånvarohantering
Rapporten Rätten till utbildning visar att det även
fanns brister i kommunernas kännedom om
fullständig eller långvarig frånvaro bland de
elever som var skolpliktiga. Det underlag som
samlades in genom enkäter var därför enligt
Skolverket att betrakta som osäkert och troligtvis
i underkant. Skolverket har uppskattat frånvaron
i slutet av läsåret 2006/07 till:
1 600 elever som var fullständigt frånvarande
från alla lektioner sedan minst en månad. Av
dessa var cirka 650 pojkar och 450 flickor i årskurs
7–9 i den kommunala skolan.
100 elever som hade varit frånvarande under
hela läsåret.
5 000 elever som var sporadiskt frånvarande
sedan minst två månader.
500 elever som under året hade skickats hem
för undervisning i hemmet av till exempel
säkerhetsskäl, av dem skickades ungefär 100
elever hem under en månad eller längre.
Bland storstäder, förortskommuner, pendlingskommuner
och större städer uppgav mel-