Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Av mammor med utländsk bakgrund gick 19
procent i gymnasiet medan motsvarande för
mammor med svensk bakgrund var 46 procent.
De flesta av de 933 flickor som var mammor
2007 hade svensk bakgrund, 73 procent. I
Integrationsverkets rapport (2000) betonades
att det är viktigt att inte bara beakta orsaker till
att unga gifter sig eller skaffar barn utan också
undersöka vilka möjligheter de har att få stöd
till att fortsätta studera. Trots att det framkommer
att det finns risker för främst unga kvinnor
att hamna utanför arbete och utbildning genom
tidig familjebildning finns det ingen kartläggning
gjord över vilka flickor och unga kvinnor
det är, vilket stöd de får och varför de avslutar
eller har långvariga uppehåll från grundskolan
eller gymnasiet på grund av att de ingår äktenskap
eller bildar familj tidigt.
Andra länders erfarenhet av
brister i skolans organisation
I Norge, Danmark och Storbritannien har brister
i lagstiftning och riktlinjer som styr skolans
agerande när en elev försvinner eller har långvarig
frånvaro lyfts fram i förhållande till arrangerade
äktenskap mot någons vilja. I norska
UDI:s halvårsrapport för 2007 förs fram att det
i Norge saknas rutiner för att hantera och följa
upp långvarig frånvaro i skolan när det gäller
de unga som försvinner från skolan på grund
av att de förts utomlands för att giftas bort
(Utlendingsdirektoratet 2007).
Samma brist på uppföljningsansvar och rutiner
uppmärksammas i Storbritannien i förhållande
till unga som tas från skolan och förs ur
landet för att giftas bort utomlands (The Home
Affairs committee 2008).
Också i Danmark har de unga uppmärksammats
som förts utomlands av föräldrarna och
därför är långvarigt frånvarande från skolan, i
237
vissa fall mot deras vilja. I en rapport från
Ministeriet for Flygtninge, Invandrere og Integration
(2006) i Danmark uppmärksammas
brister i skolans frånvarorapportering till kommunen,
hur långvarig frånvaro följs upp och
när anmälan ska göras.
Skolpliktsbevakning
Skolverket gjorde i rapporten Rätten till utbildning
(2008) den första nationella kartläggningen
av långvarig frånvaro i grundskolan.
Om grundskolorna känner till ifall barn försvinner
från skolan på grund av äktenskap är
inget som framkommer av rapporten men den
lyfter fram flera brister i kommunernas skolpliktsbevakning
och frånvarohantering vilka
kan vara aktuella i förhållande till unga som
utsätts för äktenskap mot den egna viljan och/
eller förs utomlands mot sin vilja.
Alla barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i
Sverige har både en rättighet och en skyldighet
att gå i skolan. Barnen har skolplikt och det är
barnens hemkommuner som är ansvariga att
bevaka att skolplikten fullgörs. Kommunerna
ska ha system och rutiner för att kontrollera att
alla barn är skolplacerade och går i skolan och
att inget barn glöms bort eller försvinner.
I rapporten beskrivs hur skolpliktsbevakningen
kan gå till i en förortskommun till en
storstad. Om inte alla skolpliktiga barn enligt
kommuninvånarregistret kommer till någon
av kommunens skolor skickas efter höstterminens
början ett brev till målsman med begäran
om att denne ska meddela utbildningsförvaltningen
i vilken skola eleven går. I många
fall blir svaret att eleven befinner sig långvarigt
utomlands och skolplikten har då upphört. I
några fall kan brev komma tillbaka med adressaten
okänd. Det framkommer inte av Skolverkets
rapport hur elevens situation utreds, hur