Omslag.pmd - Länsstyrelserna

I den danska rapporten Undersøgelse af længerevarende
udlandsophol blandt børn med ikkevestlig
baggrund (Ministeriet for Flygtninge,
Invandrere og Integration 2005) framkommer
att pojkar ofta förs utomlands i syfte att få en
som i rapporten kallas ”social uppfostran” då
de kan ha hamnat i kriminalitet eller drogmissbruk
i Danmark, medan flickorna förs utomlands
för att få en som i rapporten kallas ”religiös
eller kulturell uppfostran” eller i syfte att
giftas bort. Det leder till att vissa flickor, då de
återvänder till Danmark, bryter med familjen
och söker skydd hos till exempel en kvinnojour.
I rapporten framkommer också att:
”For andre piger betyder den kulturelle eller
religiøse genopdragelse, at de tilpasser
sig familiens forventninger og begynder at
efterleve de kulturelle normer og værdier
for god opførsel. I disse tilfælde vender
pigerne ofta tilbage til en tilværelse i Danmark,
hvor deres primære opgave er at
være en god hustru, og de lever ofte mere
eller mindre afsondret fra det danske samfund.
Flere skolledere udtrykker i denne
forbindelse bekymring for, at nogle af de
yngre piger, som bliver sendt tilbage til
oprindelseslandet med henblik på kulturel
eller religiøse genopdragelse, aldrig dukker
op i skolen igen, efter at de er vendt tilbage
til Danmark.” (Ministeriet for Flygtninge,
Invandrere og Integration 2005 s. 22)
I Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt
straffrättsligt skydd (SOU 2008:41) framkommer
att cirka 10–15 flickor i klasserna 7–9
på Rosengårdsskolan i Malmö varje år kontaktade
skolpersonal då de gifts bort eller riskerade
att giftas bort. Den skolpersonal på Rosengårdsskolan
som intervjuats i rapporten menade
att det troligtvis finns ett stort mörkertal
235
eftersom antalet utsatta i deras skola baserades
på uppgifter från flickor och pojkar som aktivt
sökt upp någon vuxen på skolan och talat om
problemet. Det finns ingen svensk kartläggning
över hur många unga som kontaktar lärare eller
elevhälsa för att de är oroliga för att giftas
bort. Däremot finns det studier som visar att
äktenskap och tidig familjebildning oavsett fri
vilja kan ha ett samband med och/eller kan
öka risken för att främst unga flickor ska hamna
i ett utanförskap.
Av Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 08 – En
analys av ungas utanförskap framkommer att
unga kvinnor i lägre grad än unga män var sysselsatta
i de fyra utanförskapsområden som
analyserades i rapporten men också i de aktuella
kommunerna som helhet 5 . Skillnaderna i
sysselsättningsgrad mellan könen var i utanförskapsområdena
mellan 7 och 10 procentenheter.
Skillnaderna mellan könen förklarades
med att en större andel unga kvinnor än unga
män var föräldralediga. Andelen unga föräldrar
var i de fyra fokusområdena betydligt högre
än i de aktuella kommunerna i helhet (mellan
10 och 17 procent). I Rosengård hade 58 procent
av kvinnorna i åldern 20–25 år barn, i
Araby 35 procent, i Hjällbo 30 procent och i
Husby 22 procent. I åldersgruppen 15–19 år låg
också andelen unga mammor högre i fokusområdena
än i kommunerna som helhet (under
en procent). I Rosengård hade 3,3 procent
av flickorna barn, i Araby 2,1 procent, i Hjällbo
3,3 procent och i Husby 0,9 procent.
Aktuell forskning visar att tidiga äktenskap och
familjebildning kan leda till sämre förutsättningar
till utbildning, arbete och hälsa för unga.
Många av de som blir föräldrar i unga år har
kort utbildning eller har inte hunnit avsluta den.
Därmed löper de högre risk att hamna i ett långvarigt
utanförskap (SOU 2003:92).