Omslag.pmd - Länsstyrelserna

äldrar får delta i minst ett av de obligatoriska
skolämnen som angavs i studien. 3 Vanligast var
att eleverna inte fick delta i sim-, idrotts- samt
sex- och samlevnadsundervisningen.
Av de flickor som hade restriktioner i skolan
och/eller på fritiden förväntades en majoritet
att vänta med sex till de gifte sig och de tilläts
inte ha pojkvän. Av de unga som hade restriktioner
svarade 70 procent av flickorna och 57
procent av pojkarna att deras lärare oftast eller
alltid accepterade att de inte deltog i undervisningen.
Av studien framkommer också att lärarna
i högre grad tycktes betrakta religiösa eller
kulturella motiv som mer legitima skäl för
frånvaro än andra skäl (Schlytter, Högdin,
Ghadimi, Backlund & Rexvid 2009).
Denna tendens att från skolans sida göra undantag
för vissa elever av traditionella, kulturella
eller religiösa skäl och ställa vissa, främst
flickor, utanför delar av skolgången skulle
kunna ge dessa flickor och pojkar signalen att
skolan inte tar ställning för deras rättigheter.
Dessa flickor och pojkar som har restriktioner
i skolan kan också vara de som har en förväntan
på sig från familjen att acceptera ett arrangerat
äktenskap. En skola som inte uppmärksammar
eller arbetar förebyggande med dessa frågor
och hävdar alla elevers lika rätt till utbildning
oavsett föräldrarnas önskemål tappar troligtvis
i förtroende i förhållande till de elever
som inte delar föräldrarnas värderingar.
I Myndigheten för skolutvecklings stödmaterial
om hedersrelaterat våld Till rektor –
Om din skolas ansvar och möjligheter i frågor om
heder, familj, kön och makt framkommer att
unga som själva aktivt sökt stöd av skolan då de
haft konflikter med sin familj på grund av
hedersnormer känt sig ifrågasatta:
234
”Ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat
våld har känt en besvikelse över
att skolan inte riktigt lyssnat eller kunnat
ta in deras situation, trots att det funnits
tydliga tecken att de har varit utsatta. Skolpersonalen
har trott att det inte varit så
farligt, att det varit vanliga konflikter som
finns under tonårstiden mellan barn och
föräldrar.” (Myndigheten för skolutveckling
s. 2)
Äktenskap och utanförskap
I polisens handbok hedersnormer och hedersrelaterat
våld (Rikspolisstyrelsen 2006) beskrivs
hur ett tvångsäktenskap kan komma till stånd
genom att familjen, utan att informera flickan 4
om planerna, tar med henne till hennes eller
föräldrarnas ursprungsland, där giftermålet sedan
äger rum. Ofta äger dessa arrangemang
rum under sommarlovet och utan att flickan
innan vet vad som väntar henne. Ibland är
flickan medveten om planerna och är mycket
rädd. Utifrån svenska polisens erfarenhet kan
detta resultera i att flickan skolkar, isolerar sig
eller skadar sig själv. Om flickan redan tvingats
förlova sig och det planeras en resa till ursprungslandet,
finns det enligt polisen en stor
risk att hon kommer att bli bortgift. Också erfarenheter
från Norge visar att många unga blir
bortgifta mot sin vilja i familjens ursprungsland
i samband med skollov (Hager & Antonsen
2008).
I rapporten Forced marriage, family cohesion
and community engagement: national learning
through a case study of Luton framkommer att
risken för en flicka att tvingas till äktenskap
ökar när skolplikten upphör (Khanum 2008).
Enligt Metropolitan Police Service är offret för
ett tvångsäktenskap oftast mellan 15 och 22 år
(Rikspolisstyrelsen 2006).