Omslag.pmd - Länsstyrelserna

denna trygghet. Schlytter (2004) för fram att de
unga som behöver skyddas från vårdnadshavaren
inte har någon egentlig rättighet att få vård
och skydd från vårdnadshavaren. Barnets bästa
anger bara en skyldighet för socialnämnden att
ingripa.
Tidigare forskning visar att det inom socialtjänsten
kan finnas en syn på att konflikter
inom familjen ska lösas av familjen, man tenderar
att förminska betydelsen av det våld och
de begränsningar flickan utsatts för och det
finns en rädsla för att göra fel och på så sätt
förvärra den unges situation genom en placering
utanför hemmet (Björktomta 2006, Bredal
& Skjerven 2007, De los Reyes 2003, Länsstyrelsen
2002, Schlytter 2004 & 2006, Schlytter
& Linell 2008, Sjöblom 2002 & 2006, Öquist
2006).
Vissa av flickorna blir under utredningen utsatta
för nya hot, påtryckningar och press då de
inte skyddas från familj eller släkt utan är kvar
i familjen eller placeras enligt SoL. Genom att
vissa av flickorna inte skyddas från familjen
fråntas de möjligheten att känna sig trygga och
reflektera över sina valmöjligheter och istället
utsätts de för nya trauman. Den press och de
påtryckningar flickorna utsätts för under
utredningstiden skulle också kunna vara orsak
till att vissa av flickorna väljer att ta tillbaka
eller förminska de lämnade uppgifterna.
Det dessa flickor har utsatts för av föräldrar
och i flera fall också av andra familjemedlemmar
skulle kunna ses som en systematisk och
långtgående fridskränkning av henne.
Åklagarmyndighetens handbok (2006b) lyfter
fram två omständigheter runt fridskränkningsbrott
som har betydelse för dessa flickors
möjligheter att få stöd och skydd från samhället.
För det första begås fridskränkningsbrottet
i princip alltid bakom hemmets stängda dörr
226
och det saknas därför ofta vittnen, teknisk utredning
eller annan stabil stödbevisning. För
det andra begås brottet mot en närstående och
det finns därmed lojaliteter och sociala bindningar
som gör målsäganden och vittnen särskilt
känsliga för påverkan i samband med
medverkan i förundersökning och rättegång.
Av det som framkommer av socialtjänstens förhållningssätt
och val av insatser ses inte alltid
det flickorna har utsatts för som en sammanhängande
fridskränkning av flickan utifrån en
motivbild där man förklarar begränsningar,
kontroll, hot och våld utifrån de normer som
finns i familjen kring oskuld, sexualitet, skam
eller heder. Detta görs i än lägre grad av länsrätten.
I rapporten Personalens möten med utsatta
flickor – arbete mot hedersrelaterat våld (Björktomta
2006) beskriver Björktomta hur ett arbete
med att förebygga, motverka och förhindra
hedersrelaterat våld skulle kunna fungera.
Björktomta lyfter fram en skala där det hedersrelaterade
förtrycket och våldet kan ses som stigande:
från kontroll, frihetskränkning, förtryck,
hot, våld, misshandel och dödshot till framkallande
av självmord eller mord.
Den bild som framträder är att flickorna i vår
kartläggning först nås av samhällets insatser när
de har utsatts för misshandel och dödshot och
då för att de själva söker hjälp. Inte heller då är
det tydligt att flickan erbjuds den insats som
hon efterfrågar, skydd från föräldrarna. Inte
heller framkommer det att syskon till de som
är utsatta utreds och erbjuds insatser från samhället.
Av de 32 flickorna har 29 syskon, utifrån
vad som framkommer i domen.
Endast i en dom framkommer att flickans syskon
och föräldrar ska erbjudas någon form av
insats från socialtjänsten i samband med att
hon omhändertas på grund av hot och våld från