Omslag.pmd - Länsstyrelserna

arnets rättigheter i föräldrabalken är främst
tänkt att fungera vägledande för föräldrarna vid
uppfostran. Barnet har inte någon legal rätt att
kräva att få sina behov tillgodosedda eller att
ifrågasätta föräldrarna som vårdnadshavare om
rättigheterna kränks. Att tala om rättigheter i
sammanhanget skulle därför kunna ifrågasättas
då barnets rätt enligt FB 6:1 inte är en juridiskt
bindande rättighet för barnet (Singer
2000). Av de 32 flickornas beskrivningar av sin
livssituation framkommer att flickornas vårdnadshavare
inte har tillgodosett deras grundläggande
behov och att de har kränkt deras rättigheter.
I utredningen Barnens rätt (SOU 1979:63) fastställdes
bland annat att:
Barn behöver omvårdnad och skydd.
Barn har behov av människor som de kan ta
emot kärlek av och ge kärlek till. De behöver
bli erkända och igenkända som individer på
sina egna villkor och bli villkorslöst mottagna.
Barn behöver få leva och utvecklas i en miljö
som kan tillgodose barnets behov av stimulans.
Däri ligger behovet av att få träna sig socialt och
känslomässigt i samspel med andra och få utforska
omvärlden och göra nya erfarenheter.
Barn behöver föräldrarnas hjälp att sätta gränser
för sitt handlande för att inte göra något
som skadar barnet självt eller dess omgivning.
Detta gränssättande måste ske utan att föräldrarna
tar avstånd från barnet och med godtagande
av barnets känslor.
Barn måste få känna att de behövs, att de har
en uppgift att fylla och att de får ta ansvar. Med
stigande ålder och mognad måste barnet få ta
223
ansvar för sina personliga förhållanden och
handlanden och fatta egna beslut.
Barn bör få påverka sin egen situation. Det är
viktigt att föräldrarna är lyhörda för om barnet
har en egen åsikt och bör uppmuntra barnets
förmåga och vilja att uttrycka sina egna önskemål.
Barn måste också få frigöra sig från sina föräldrar
för att så småningom bli självständiga.
Föräldrar måste visa respekt för barnets egenart,
åsikter och personliga integritet.
De behov som uppmärksammas kan ses som
utformade utifrån en tanke i samhället om att
barn med hjälp av föräldrarna ska tränas och
förberedas för ett självständigt vuxenliv. Föräldern
ses som en förvaltare av barnet och uppdraget
upphör när barnet kan ta ansvar för sig själv
(Singer 2000). Av vad som framkommer av
dessa 32 flickors livssammanhang framstår det
som att deras förhållanden är motsatta, de hindras
av familjen att bli självständiga och föräldrarnas
förvaltarskap eller snarare ägandeskap
upphör endast om hon ingår äktenskap.
Ett i lagen grundläggande antagande om att
barn måste få frigöra sig från föräldrarna för att
så småningom bli självständiga gäller inte för
dessa 32 flickor. Den sociala fostran som dessa
flickor skulle kunna sägas ha gemensam är att
medvetandegöra flickorna om att de inte ska
bli självständiga och att de inte är i sin fulla rätt
att själva fatta beslut kring personliga förhållanden
och handlanden.
Flickorna uppger att de uppfostrats att inte
uttrycka egna åsikter eller tankar. Kvinnor står
värdemässigt under män och döttrar är mindre
värda än söner. En av flickorna uppger att familjen
ger sig på henne om hon ler. För hen-