Omslag.pmd - Länsstyrelserna

vem hon ska gifta sig med, att hon har presenterats
för ett antal killar men att hon har kunnat
tacka nej. Samtidigt framkommer av hennes
berättelse att hon har utsatts för press, hot,
tvång och misshandel från familjen under
många år för att familjen vill upprätthålla kraven
på att hon ska vara oskuld och att hon börjar
få slut på överlevnadsstrategier.
Schlytter (2004) använder begreppet tysta
flickor för de flickor som inte opponerar sig
mot att gifta sig i ett arrangerat äktenskap. För
en annan flicka framkommer att hon inte tidigare
upplevde att hon inte själv skulle få välja
vem hon ville gifta sig med. Det var först då
hon blev utsatt för hot och våld i samband med
att hon träffade en pojkvän som inte accepterades
som familjens begränsningar av hennes fria
vilja blev tydliga.
Enligt Schlytter (2004) reglerar traditionen
med arrangerade äktenskap inom en familj inte
bara förhållandet mellan mannen och kvinnan
i samband med äktenskapet och efteråt utan
det anger handlingsramarna för flickornas liv
redan från barnsben. Flickorna hindras att tänka,
resonera, göra egna val och utvecklas känslomässigt.
Schlytter menar också att det ständigt
närvarande hotet om bestraffning vid normöverträdelser
innebär begränsningar av den
kroppsliga integriteten. De faktiskt utförda
bestraffningarna hotar både den kroppsliga
hälsan och flickans liv.
Av dessa flickors beskrivningar framkommer
att det finns många gemensamma drag i hur de
uppfostras, vilka förväntningar som finns på
dem från familjen utifrån att de är flickor och
hur de behandlas av familjen om de bryter mot
dessa förväntningar.
De begränsningar som flickorna utsatts för
som att inte få umgås med pojkar, att inte få
vara ensam utanför hemmet, att inte få be-
221
stämma om kläder och utseende själv, att inte
få bestämma vad de ska tro på, vilken utbildning
de vill ha och att inte få bestämma om,
när eller med vem de ska gifta sig är områden
som inte är straffrättsligt reglerade.
Begränsningarna av flickan måste förstås mot
bakgrund av det svenska samhällets strävan att
i realiteten ge flickor samma möjligheter som
pojkar på livets alla arenor utifrån de grundläggande
principerna om lika rättigheter, möjligheter
och skyldigheter. Särskilt viktig är rätten
till kroppslig integritet i meningen att det är
flickan själv som ska ha kontroll över om, när
och med vem hon vill ha barn. I detta ligger
också rätten att själv välja vem hon vill gifta sig
med. De begränsningar och den kontroll flickorna
utsätts för utifrån familjens normer kring
oskuld, sexualitet, heder eller skam är svåra för
det omgivande samhället att förhålla sig till.
Det är när flickorna hotas eller misshandlas av
familjen för att upprätthålla begränsningarna
som samhället, i form av skola, socialtjänst eller
polis, tydligare känner att det finns mandat
att gripa in i familjen.
Då det handlar om den enskildas autonomi i
förhållande till familjen finns det inte någon
tydlig lagstiftning (Bauböck 1996). Samtidigt
framgår det av flera flickors berättelser att det
är begränsningarna av deras autonomi som de
upplever att de lider mest av. Bauböck menar
att individen fritt ska kunna röra sig mellan
och inom institutionerna marknad, stat och
familj och att en av institutionerna inte ensam
får dominera individens liv.
Genomgången visar att dessa flickor på olika
sätt förhindras att delta på arenor utanför det
egna hemmet/den egna familjen och på så sätt
begränsas i sina demokratiska rättigheter. Det
är familjen som dominerar flickans hela liv.
Flickorna uttrycker en medvetenhet om att det