Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lagar och riktlinjer<br />
I Sverige har den person som har den<br />
rättsliga vårdnaden om ett barn, vanligtvis<br />
den biologiska föräldern, ansvaret för<br />
barnets personliga förhållanden. Enligt 6<br />
kap. 1 § föräldrabalken, FB, (1949:381) har<br />
barn rätt till omvårdnad, trygghet och en<br />
god fostran. De ska behandlas med<br />
aktning för sin person och egenart och får<br />
inte utsättas för kroppslig bestraffning<br />
eller annan kränkande behandling. Enligt<br />
6 kap. 2 § FB ska barnets bästa vara<br />
avgörande för alla beslut om vårdnad,<br />
boende och umgänge.<br />
Vid bedömningen av vad som<br />
är bäst för barnet ska följande<br />
särskilt uppmärksammas:<br />
risken för att barnet eller någon annan i<br />
familjen utsätts för övergrepp eller att<br />
barnet olovligen förs bort eller hålls kvar<br />
eller annars far illa.<br />
barnets behov av en nära och god<br />
kontakt med båda föräldrarna.<br />
Hänsyn ska tas till barnets vilja utifrån<br />
ålder och mognad. Enligt 6 kap. 11 § FB<br />
har vårdnadshavaren rätt och skyldighet<br />
att bestämma i frågor som rör barnets<br />
personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren<br />
ska i takt med barnets stigande<br />
ålder och utveckling ta allt större hänsyn<br />
till barnets synpunkter och önskemål.<br />
I Sverige har samhället vid sidan om<br />
vårdnadshavaren ett särskilt ansvar för<br />
att trygga goda uppväxtförhållanden för<br />
barn. Socialtjänsten i kommunerna ska<br />
enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL,<br />
(2001:453) verka för att barn och unga<br />
växer upp under trygga och goda<br />
förhållanden. Socialtjänsten är<br />
samhällets yttersta skyddsnät. När hjälp<br />
eller stöd från annat håll inte räcker eller<br />
om barnet behöver skydd, är det<br />
socialtjänstens uppgift att ingripa. Enligt<br />
14 kap. 1 § SoL bör var och en som får<br />
kännedom om något som kan innebära<br />
att socialnämnden behöver ingripa till ett<br />
barns skydd anmäla detta till nämnden.<br />
De som är verksamma inom myndigheter<br />
och de som yrkesmässigt bedriver enskild<br />
verksamhet som berör barn och unga har<br />
anmälningsskyldighet. Det vill säga att de<br />
är skyldiga att genast anmäla till<br />
socialnämnden om de i sin verksamhet får<br />
kännedom om något som kan innebära<br />
att socialnämnden behöver ingripa till ett<br />
barns skydd.<br />
Socialnämndens insatser för barn och<br />
unga ska i första hand bedrivas i nära<br />
samarbete med hemmet utifrån den<br />
grundläggande frivillighetsprincipen i<br />
socialtjänstlagen. År 1998 reviderades<br />
SoL i syfte att stärka barnets ställning. I<br />
SoL:s portalparagraf står nu att när<br />
åtgärder rör barn ska särskild hänsyn tas<br />
till vad barnets bästa kräver. En särskild<br />
bestämmelse infördes också om barns<br />
rätt att komma till tals när åtgärder rör<br />
dem.<br />
Om det finns en intressekonflikt mellan<br />
barnets behov och vårdnadshavarens<br />
intresse att tillgodose dessa kan det vara<br />
aktuellt med tvångsvård i form av LVU.<br />
Ansökan om vård enligt LVU görs av<br />
socialnämnden och beslut om vård<br />
meddelas av länsrätten.<br />
Vård enligt LVU är tillämplig<br />
i två huvudtyper av fall:<br />
Enligt 2 § LVU ska vård beslutas om det<br />
på grund av fysisk eller psykisk misshandel,<br />
otillbörligt utnyttjande, brister i<br />
omsorgen eller något annat förhållande i<br />
hemmet finns en påtaglig risk för att den<br />
unges hälsa eller utveckling skadas.<br />
Enligt 3 § LVU ska vård beslutas om den<br />
unge utsätter sin hälsa eller utveckling för<br />
en påtaglig risk att skadas genom<br />
missbruk av beroendeframkallande<br />
medel, brottslig verksamhet eller något<br />
annat socialt nedbrytande beteende.<br />
196<br />
Att hotas med att giftas bort mot sin vilja<br />
finns inte inskrivet som eget rekvisit 11 i<br />
LVU. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd<br />
(SOSFS 1997:15) skulle dock planer på att<br />
mot dennes vilja gifta bort den unge i<br />
dennes eller föräldrarnas ursprungsland<br />
kunna sortera under rekvisitet annat<br />
förhållande i hemmet. I proposition Stärkt<br />
skydd för barn i utsatta situationer 2002/<br />
03:53 betonas att socialtjänsten har ett<br />
särskilt ansvar för att ge skydd och stöd åt<br />
dem som blir utsatta för vad som<br />
benämns som familjevåld. Socialtjänsten<br />
har också ett särskilt ansvar för de flickor<br />
som växer upp i familjer med starkt<br />
patriarkala värderingar och vars<br />
utveckling hindras genom hot från i första<br />
hand manliga släktingar.<br />
Socialnämnden har idag ingen skyldighet<br />
att polisanmäla misstanke om brott som<br />
begås mot någon som är under 18 år.<br />
Enligt 14 kap. 2 § sekretesslagen framgår<br />
att socialnämnden får polisanmäla<br />
uppgift om brott trots sekretesskyddet. Av<br />
Socialstyrelsens allmänna råd om<br />
handläggning och dokumentation vid<br />
handläggning av ärenden som rör barn<br />
och unga (SOSFS 2006:12) framgår att<br />
socialnämnden skyndsamt bör anmäla<br />
misstanke om brott mot barn till polisen<br />
om det är för barnets bästa, i synnerhet<br />
när det handlar om våld eller sexuella<br />
övergrepp. Socialstyrelsen betonar att om<br />
socialnämnden gör bedömningen att inte<br />
polisanmäla misstanke om att ett brott<br />
begåtts mot ett barn ska nämnden<br />
anteckna varför man valt detta i akten<br />
(SOSFS 2006:12). Det ska framgå att<br />
socialtjänsten har gjort ett ställningstagande.<br />
I den översyn som ska göras av<br />
bestämmelserna till skydd och stöd för<br />
barn och unga i SoL och LVU (Kommittédirektiv<br />
2007:168) ska utredaren ta ställning<br />
till om socialnämndens möjlighet att<br />
anmäla brott mot barn ska ändras till en<br />
skyldighet, uppdraget ska redovisas den<br />
15 juni 2009.