Omslag.pmd - Länsstyrelserna

till och från skolan. Skolverkets studie visar att
skolfrånvaron bland romska barn var omfattande
(mellan 30 och 50 procent i grundskolans
senare år).
I Socialstyrelsens rapport Omhändertaganden
av romska barn (2006) berättar handläggare
inom socialtjänsten att det utifrån deras erfarenhet
var vanligt att de romska flickorna slutade
att gå i skolan på högstadiet. De skäl för
frånvaron som familjerna uppgav var bland
annat att de var rädda att flickan skulle bli
bortrövad på väg till och från skolan. Flera
socialkontor beskrev att de satte in extra insatser
för dessa elever. Det kunde exempelvis vara
taxi till skolan eller kontaktpersoner som hämtade
barnet till skolan varje dag.
En annan orsak till att flickorna slutade skolan
under högstadiet var att flickorna i tonåren
förväntades lära sig att sköta ett hem. Det framkom
en oro från några av de intervjuade handläggarna
att de hade tappat bort de romska flickorna
då de sades ha flyttat till en annan stadsdel.
Socialsekreterarna misstänkte att de hade
gift sig och slutat i skolan.
Det framkom också i rapporten att en anmälningsorsak
för romska barn i kommunerna var
att det förekommit att romska flickor gifts bort
innan de var myndiga. Socialstyrelsen arbetade
i utredningen tillsammans med en referensgrupp
bestående av flera olika romska riksförbund
vilka fick möjlighet att reflektera över resultaten
av kartläggningen. Referensgruppen
förtydligade att alla företeelser inte gäller generellt
för alla romer. Det är till exempel inte generellt
så att flickor gifts bort innan de är myndiga
utan det handlar om en begränsad grupp
som har denna tradition och då oftast de utomnordiska
och nyanlända romerna.
180
Tvång och våld runt
äktenskap och partnerval
Astrid Schlytter för i boken Rätten att själv få
välja fram att konflikter i familjer där arrangerade
äktenskap är tradition uppstår när den
enskilda inte vill leva efter gruppens normer
och värderingar och det inte är tillåtet att gå sin
egen väg enligt dessa normer (Schlytter 2004).
Av den danska studien Pardannelse blandt
etniske minoriteter i Danmark (Schmidt & Jakobsen
2004) framkommer att döttrarnas såväl
som familjens anseende stod på spel när det
kom till partnervalet. Författarna såg att detta i
vissa fall ledde till konflikter mellan de unga
och föräldrarna. En tredjedel av flickorna uppgav
att de hade haft stora konflikter med sina
föräldrar om hur mycket inflytande föräldrarna
skulle ha i val av partner medan motsvarande
för pojkarna var 5 procent. En fjärdedel av flickorna
hade haft stora konflikter med föräldrarna
då föräldrarna inte accepterade deras val. Motsvarande
för männen var 5 procent.
En av slutsatserna i studien var att styrningen
av val av äktenskapspartner sker långt innan en
eventuell förälskelse eller äktenskapsförhandling
blir aktuell. Ungdomarna kan antingen
följa de regler som gäller för val av partner som
endogami och att gå till väga på rätt sätt eller
försöka förhandla med sina föräldrar. Hur
förhandlingsutrymmet kan se ut varierar och
om den unge har gått till väga på fel sätt kan
hon eller han utsättas för konsekvenser som
våld och övergivande.
Anja Bredal lyfter i sin studie Vi er jo en familie
(2006) fram att konfliktnivån i förhållande till
det arrangerade äktenskapet var beroende av
om den unge hade en familj med en rigid och
hierarkisk eller med en öppen och flexibel ordning
där det fanns utrymme för den unge att