Omslag.pmd - Länsstyrelserna

strengeste ærbarhetsnormer og idealer om
kjønnsegregasjon samtidig skal holdes i
hevd, er ikke ”finne selv” gjenomførbart,
mener hun.” (Bredal 2006, s. 251)
Astrid Schlytter för i sin bok Rätten att själv få
välja (2004) fram att det arrangerade äktenskapet
inte bara reglerar förhållandet mellan mannen
och kvinnan i samband med äktenskapet
och efteråt utan att det anger handlingsramarna
för flickornas liv redan från barnsben. Flickornas
autonomi kränks då de hindras att tänka,
resonera, göra egna val och utvecklas känslomässigt.
Schlytter menar också att det ständigt
närvarande hotet om bestraffning vid normöverträdelser
innebär begränsningar av den
kroppsliga integriteten. De faktiskt utförda
bestraffningarna hotar både den kroppsliga
hälsan och flickans liv. Utifrån en analys av fyra
flickors livssituation lyfter hon fram de könsspecifika
normer som sätter gränserna för flickornas
handlingsutrymme:
flickan ska vara lydig
flickan får inte bestämma
över sin egen sexualitet
flickan får inte bestämma vem hon
ska gifta sig med (Schlytter 2004 s. 45).
Familjens medverkan
och val av partner
I den danska studien Pardannelse blandt etniske
minoriteter i Danmark (Schmidt & Jakobsen
2004) från Socialforskningsinstituttet framkommer
att en övervägande del av de unga i
studien levde ett liv som överensstämde med
unga med dansk bakgrund. 3 Det fanns dock en
del som upplevde begränsningar i fritid och val
av partner. Det var främst flickorna som upplevde
begränsningar i sin fritid, val av pojkvän
173
och krav på oskuld innan äktenskapet. Till exempel
var det mer än fyra gånger så många
flickor från Turkiet, 55 procent, som inte hade
haft en pojkvän jämfört med pojkar från Turkiet
som inte hade haft en flickvän, 14 procent.
En tydlig majoritet, 85 procent, uppgav att de
själva valde äktenskapspartner. Det var också
runt 85 procent som menade att kärlek hade
stor betydelse vid val av äktenskapspartner. Särskilt
flickorna ansåg att även delade livsvärderingar
och religion var viktiga. Att dela samma
religion såg de som flera gånger viktigare än att
ha samma ursprungsland. Runt 40 procent menade
att de lite eller inte alls tog hänsyn till
föräldrarnas acceptans i val av partner. För dessa
var det viktigare med kärlek och delad livssyn
hos partnern än föräldrarnas åsikt. Merparten
ansåg dock att det var viktigt med föräldrarnas
acceptans av partnern och genomgående tyckte
kvinnorna att det var viktigare än vad männen
tyckte.
Det är svårt att i studien dra gränser mellan
självvalda äktenskap med eller utan hänsyn till
föräldrarna och av familjen arrangerade äktenskap.
Bland unga med pakistansk bakgrund
uppgav en tredjedel att äktenskapen var arrangerade
av föräldrarna, var tionde uppgav att även
andra släktingar var involverade. Cirka 10 procent
av de med turkisk bakgrund, 15 procent av
de med libanesisk bakgrund och 45 procent av
de med pakistansk bakgrund var förlovade eller
gifta med en kusin, det vill säga endogami i
betydelsen att gifta sig inom släkten. Av flickorna
var det 11 procent, och av pojkarna 2 procent,
som uppgav att de funnit sin partner genom
familjen. Var femte, 19 procent, av de som
var gifta eller förlovade uppgav att föräldrar, familj
eller föräldrar och familjen varit involverade
i att hitta partnern.