Omslag.pmd - Länsstyrelserna

I gruppen med fritt val uppger 87 procent att
det stämmer dåligt att det blir konflikter, 96
procent instämmer i att de känner sig respekterade
och 94 procent att det stämmer bra att de
för det mesta trivs i sin familj (tabell 2.49).
Vad kan man då göra om man har en problematisk
familjesituation? Vi vet av tidigare studier
att den person man främst vänder sig till
när man har problem är mamma, vänner, syskon
och sedan pappa (Ungdomsstyrelsen
2007a). Men om problemen finns i familjen
och dina möjligheter att träffa dina vänner är
begränsade, hur gör du då? Ett alternativ är andra
vuxna personer i din närhet. Det finns en
direkt fråga i undersökningen om man har vänt
sig till utomstående vuxna, till exempel kurator,
skolsköterska eller socialtjänst för att få råd
eller stöd på grund av sin familjesituation.
Fyra av fem, 80 procent, svarar att de inte har
något sådant behov. I gruppen med begränsat
val svarar 58 procent att de inte ser något behov.
Tio procent har funderat på det men det
har inte blivit av, 13 procent har funderat men
vågar inte och resterande 20 procent har sökt
Tabell 2.49 Andel som svarar Stämmer bra eller Stämmer dåligt på följande påståenden
om livskvalitet. Procent
Påståenden och svarsalternativ Fritt val Begränsat val Totalt
– Jag trivs för det mesta väldigt bra i min familj
Stämmer bra 94 69 93
Stämmer dåligt 6 31 7
– Jag känner mig respekterad i min familj
Stämmer bra 96 73 94
Stämmer dåligt 4 27 6
– Det blir ofta konflikter när vi pratar om min framtid
Stämmer bra 13 49 15
Stämmer dåligt 87 51 85
Källa: Socialstyrelsen 2007.
Kommentar: Stämmer bra= andel som svarar stämmer mycket bra och stämmer ganska bra. Stämmer dåligt= andel
som svarar stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt.
141
kontakt. I gruppen med fritt val har 11 procent
sökt kontakt. Enbart 2 procent av dem uppger
att de inte vågar (tabell 2.50 ).
En jämförelse (redovisas inte i tabell) inom
de olika grupperna visar att tjejerna i större utsträckning
än killarna uppger att de har ett behov
av att söka stöd. Tjejer i gruppen med begränsat
val med nordisk bakgrund har tagit flest
kontakter – 41 procent uppger att de tagit
många/flera kontakter. Det finns ingen skillnad
i mängden kontakter som vi kan se mellan
tjejer och killar med utomnordisk bakgrund
bland de med begränsat val, ungefär 20 procent
har tagit någon enstaka, flera eller många kontakter.
Nästan var femte, eller 18 procent, av
tjejerna med utomnordisk bakgrund i gruppen
med begränsat val uppger att de har funderat på
att söka råd/stöd men inte vågat, att jämföra
med 11–12 procent i gruppen med fritt val. Vi
kan konstatera att en hög andel av dem som
ingår i gruppen med begränsat val ser ett behov
av råd och stöd, 42 procent, men i väldigt liten
utsträckning har sökt stöd, 20 procent (med
undantag för tjejer med nordisk bakgrund).