29.08.2013 Views

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

Omslag.pmd - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Skolform<br />

I denna studie går ungefär dubbelt så många av<br />

ungdomarna i kommunala skolor i jämförelse<br />

med dem som går i fristående skolor. I tabell<br />

2.17 jämförs andelen flickor respektive pojkar<br />

som ingår i de tre grupperna utifrån vilken skolform<br />

de går i. Det framgår att det är en större<br />

andel flickor och pojkar som går på kommunala<br />

skolor som har begränsningar i valet av<br />

framtida partner i jämförelse med flickor och<br />

pojkar i fristående skolor. Skillnaderna mellan<br />

skolformerna är inte genomgående statistiskt<br />

signifikanta.<br />

Föräldrarnas utbildningsnivå<br />

Det finns många sätt att fastställa ungdomars<br />

socioekonomiska bakgrund på. I denna studie<br />

används en fråga om vilken utbildning ungdomarnas<br />

föräldrar har: ingen alls, grundskola,<br />

gymnasium eller högskola/universitet. I enkäten<br />

ingår även en fråga om vad föräldrarna arbetar<br />

med och två frågor om vad familjen har<br />

108<br />

för materiella tillgångar. I analyser som inte<br />

presenteras i den här studien framträder starka<br />

samband mellan samtliga dessa frågor. Utifrån<br />

analyserna har vi bedömt att föräldrarnas utbildningsnivå<br />

är ett fungerande mått på ungdomarnas<br />

socioekonomiska bakgrund.<br />

I tabell 2.18 är det en sammanslagning av båda<br />

föräldrarnas utbildningsnivå som redovisas, där<br />

den förälder som har högst utbildning representerar<br />

familjen. Överlag har en hög andel av<br />

ungdomarna uppgett att deras föräldrar är högskoleutbildade.<br />

Sambandet mellan föräldrarnas<br />

utbildningsnivå och ungdomarnas begränsningar<br />

i valet av framtida partner visar tydligt<br />

att ju lägre utbildning föräldrarna har, desto<br />

större andel har svarat att de har sådana begränsningar.<br />

Skillnaderna beroende på föräldrarnas<br />

utbildningsnivå framträder bland både flickor<br />

och pojkar. Emellertid är sambandet något starkare<br />

för flickornas svar i jämförelse med för<br />

pojkarnas svar.<br />

Tabell 2.18 Andel flickor och pojkar vars föräldrar har olika<br />

utbildningsnivå fördelat på de tre grupperna. Procent. N= 2 356<br />

Ingen Högst Högst Högskola/<br />

utbildning grundskola gymnasium universitet P<br />

Resultat för flickor n=15 n=52 n=239 n=790<br />

Grupp 1 – Får själva välja partner. 47 50 72 76 **<br />

Grupp 2 – Har ett villkorat val. 33 25 15 12 **<br />

Grupp 3 – Förväntas följa andras vilja. 20 25 13 12 **<br />

Ingen Högst Högst Högskola/<br />

utbildning grundskola gymnasium universitet P<br />

Resultat för pojkar n=21 n=40 n=220 n=787<br />

Grupp 1 – Får själva välja partner. 57 75 82 83 **<br />

Grupp 2 – Har ett villkorat val. 10 15 10 8 **<br />

Grupp 3 – Förväntas följa andras vilja. 33 10 8 9 **<br />

Källa: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Enkäten Ung08, kartläggning årskurs 9.<br />

Sambanden i tabellen har signifikanstestats (P) *** p < 0,001, ** p < 0,01, * p < 0,05.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!