Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
Omslag.pmd - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skolform<br />
I denna studie går ungefär dubbelt så många av<br />
ungdomarna i kommunala skolor i jämförelse<br />
med dem som går i fristående skolor. I tabell<br />
2.17 jämförs andelen flickor respektive pojkar<br />
som ingår i de tre grupperna utifrån vilken skolform<br />
de går i. Det framgår att det är en större<br />
andel flickor och pojkar som går på kommunala<br />
skolor som har begränsningar i valet av<br />
framtida partner i jämförelse med flickor och<br />
pojkar i fristående skolor. Skillnaderna mellan<br />
skolformerna är inte genomgående statistiskt<br />
signifikanta.<br />
Föräldrarnas utbildningsnivå<br />
Det finns många sätt att fastställa ungdomars<br />
socioekonomiska bakgrund på. I denna studie<br />
används en fråga om vilken utbildning ungdomarnas<br />
föräldrar har: ingen alls, grundskola,<br />
gymnasium eller högskola/universitet. I enkäten<br />
ingår även en fråga om vad föräldrarna arbetar<br />
med och två frågor om vad familjen har<br />
108<br />
för materiella tillgångar. I analyser som inte<br />
presenteras i den här studien framträder starka<br />
samband mellan samtliga dessa frågor. Utifrån<br />
analyserna har vi bedömt att föräldrarnas utbildningsnivå<br />
är ett fungerande mått på ungdomarnas<br />
socioekonomiska bakgrund.<br />
I tabell 2.18 är det en sammanslagning av båda<br />
föräldrarnas utbildningsnivå som redovisas, där<br />
den förälder som har högst utbildning representerar<br />
familjen. Överlag har en hög andel av<br />
ungdomarna uppgett att deras föräldrar är högskoleutbildade.<br />
Sambandet mellan föräldrarnas<br />
utbildningsnivå och ungdomarnas begränsningar<br />
i valet av framtida partner visar tydligt<br />
att ju lägre utbildning föräldrarna har, desto<br />
större andel har svarat att de har sådana begränsningar.<br />
Skillnaderna beroende på föräldrarnas<br />
utbildningsnivå framträder bland både flickor<br />
och pojkar. Emellertid är sambandet något starkare<br />
för flickornas svar i jämförelse med för<br />
pojkarnas svar.<br />
Tabell 2.18 Andel flickor och pojkar vars föräldrar har olika<br />
utbildningsnivå fördelat på de tre grupperna. Procent. N= 2 356<br />
Ingen Högst Högst Högskola/<br />
utbildning grundskola gymnasium universitet P<br />
Resultat för flickor n=15 n=52 n=239 n=790<br />
Grupp 1 – Får själva välja partner. 47 50 72 76 **<br />
Grupp 2 – Har ett villkorat val. 33 25 15 12 **<br />
Grupp 3 – Förväntas följa andras vilja. 20 25 13 12 **<br />
Ingen Högst Högst Högskola/<br />
utbildning grundskola gymnasium universitet P<br />
Resultat för pojkar n=21 n=40 n=220 n=787<br />
Grupp 1 – Får själva välja partner. 57 75 82 83 **<br />
Grupp 2 – Har ett villkorat val. 10 15 10 8 **<br />
Grupp 3 – Förväntas följa andras vilja. 33 10 8 9 **<br />
Källa: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Enkäten Ung08, kartläggning årskurs 9.<br />
Sambanden i tabellen har signifikanstestats (P) *** p < 0,001, ** p < 0,01, * p < 0,05.