En värld full av standarder (pdf 751 kB) - KTH

More documents

Recommendations

Info

möjligtvis på sikt skulle kunna ha kan ha allvarliga effekter på arbetsprestationen. Detta är således något företagsledningen måste ta i beaktning. Standardiseringen av arbetet leder även till att kontroller och uppföljning blir en viktig del. SWEDAC, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, är en statlig myndighet som varje år synar hela Intertek och följer upp att Intertek de facto efterföljer de strikta regler som finns (Rahbek, 2010). De studerar även avslutade ärenden för att se att allt blivit arkiverat på rätt sätt. Genom detta externa kontrollorgan får Intertek en objektiv bild av hur väl man arbetar med standarderna vilket också medför att Intertek som företag kan betraktas som en standardiserad del i ett globalt perspektiv. Man ser också att vikten av följa alla regler och standarder är en ren existentiell frågeställning för företaget – skulle man missköta sig skulle man råka ut för mycket allvarliga respiter! Att strukturen på en organisation påverkar vilken kontroll den kan utverka är dock inte en teori som saknar kritiska röster. Ouchi (1977) menar att kontrollen och strukturen är två skilda saker och att deras påverkan på varandra är minimal. Detta tankesätt verkar dock inte ha fått något gehör hos de organisationer som krediterar Intertek. Det är därmed tydligt att Intertek utan tvekan har en starkt reglerad hierarki där allt i stort sett allt har en policy eller styrd metod för hur det ska göras eller se ut. Denna vertikala koordinering som standarderna innebär gör att exempelvis SWEDAC kan kontrollera hur verksamheten sker i hela Interteks hierarki. Denna externa aktör är direkt nödvändigt för Interteks verksamhet men sätter också sina spår då någon annan auktoritet får inflytande över hur Intertek organiserar sig. Interteks laterala koordinering är minst lika viktig som den vertikala koordinationen då Interteks organisation är global med otroligt många intressenter och medanställda. Att standarderna betyder samma sak överallt och att de följs på samma sätt överallt är vad verksamheten är uppbyggd kring. En annan faktor som pekar på den laterala koordinationens betydelse inom det vardagliga arbetet är vikten av informell kommunikation. Från intervjuerna kom det fram att informell kommunikation anses viktigt för att lösa problem och arbetsuppgifter inom Intertek. ”En stor del av jobbet är den sociala biten, diskussion med kollegorna.” (Carlberg, 2010) Detta upptar en väsentlig del i möjliggörande av ett bra och effektivt jobb. Detta samt en utbredd kultur av att alltid leverera hög kvalitet till kund gör att nyanställda snabbt förstår betydelsen av att arbeta enligt standarder. Frågan är dock vilken effekt denna 14
”regeltunga” vardag har på arbetsprestationen, trivseln bland personalen och graden av kommunikation? 3.3 Strukturens påverkan på performance och kommunikation Som vi sett kan Intertek beskrivas som en starkt reglerad organisation med mycket tydliga riktlinjer och regler vilka omfattar mer eller mindre hela verksamheten. Organisationen är inte bara i sig strikt styrd – också själva arbetsinnehållet är på grund av sin natur extremt reglerat. Detta borde rimligtvis, kan man tycka, orsaka en trög och, om uttrycket tillåts, tråkig arbetsmiljö. Men detta tycks inte vara fallet: arbetsmiljön inom de relativt autonoma avdelningarna upplevs huvudsakligen som informell, kamratlig och lättsam. På grund av arbetets höga kunskapsinnehåll och tekniska intensitet är det en praktisk omöjlighet att som provningsingenjör kunna ”allt om allt”. Därmed blir social interaktion och ett ständigt informationsutbyte med kollegor inom sin avdelning en fundamental nödvändighet för att överhuvudtaget kunna utföra sitt arbete. Mycket riktigt är också detta något som företaget är väl medveten om: vid nyanställningar läggs stor vikt på – utöver formell utbildning och andra tekniskt nödvändiga kvalifikationer – social kompetens och förmågan att kunna arbeta framgångsrikt i grupp. ”Den viktigaste egenskapen är den sociala förmågan, inte vad man har för utbildning eller vad man jobbat med innan. Tittar man på jobbet i sig så är det inte speciellt svårt men det är så mycket diskussioner runt omkring.” (Carlberg, 2010) Detta skapar en intressant kontrast: å ena sidan har vi ett företag med mycket klara regler och förordningar vilka fullständigt genomsyrar hela organisationen; å andra sidan har vi en informell miljö där okonstlad social interaktion är en oavhängig del av det dagliga arbetet. Vi står därmed inför en mycket intressant frågeställning: hur mycket påverkar den socialt konstruerade strukturen informationsflödet och graden av kommunikation? Givet att vi accepterar det strukturella perspektivets grundläggande premisser – att prestationsnivån de facto går att optimera genom organisationsstrukturens konstruktion – kan vi således undersöka huruvida Intertek har konstruerat en struktur som faktiskt underlättar informationsflödet givet de unika förutsättningar de måste 15
Page 1 and 2: En värld full av standarder - så
Page 3 and 4: 1 Inledning Förespråkare för det
Page 5 and 6: Teoretiskt begränsar vi oss till d
Page 7 and 8: 2.2 Organisationsmodeller Man kan l
Page 9 and 10: förlorar per automatik en del av s
Page 11 and 12: arbetsuppgifterna utförs som proje
Page 13: organiserad som interna divisioner
Page 17 and 18: Ett annat område av intresse är h
Page 19 and 20: en paradoxal hållning; en förviss
Page 21: Packendorff, J., & Lindgren, M. (20

En värld full av standarder (pdf 751 kB) - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?