KSLA-Nytt_4-2011 - och Lantbruksakademien

More documents

Recommendations

Info

Perma culture – hållbar utveckling på Tanzanias landsbygd Johanna Axelsson och Anna Bengtsson, studerande vid SLU, gjorde med stöd ur Stiftelsen Axel Melanders fond en resa till Afrika. Deras mål var att genom praktiskt arbete skaffa förståelse för hur permakultur fungerar och vilka fördelar konceptet kan ha i fattiga områden med tanke på ekonomisk och miljömässig hållbarhet – att bygga och arbeta på ett hållbart sätt i områden där resurserna är mycket begränsade. Här är deras rapport i förkortad form. Text & foto: Johanna Axelsson och Anna Bengtsson Permakultur är ett livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. Huvudsyftet med odlingssättet är att göra områden självförsörjande och att vegetation och djur ska samverka och dra fördelar av varandra. En annan viktig del är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Permakulturkonceptet innefattar dock mer än odling, det handlar om planering med helhetsperspektiv för ett uthålligt samhälle. Redan vid planering av bebyggelse bör man se till att man inte bygger in sig i ett system där det t.ex. blir nödvändigt med mycket transporter av människor och varor. Precis som man anpassar odlingsmiljön för växterna anpassar man även bostadens placering. Byn Kinesi Under tio veckor fick vi chansen att ta del av hur konceptet permakultur fungerar i Tanzania. De första fyra 18 KSLA Nytt & Noterat • nr 4 2011 veckorna tillbringade vi i byn Kinesi vid Victoriasjön, där vi arbetade för organisationen Global Resource Alliance (GRA), som sedan 2010 bedriver ett permakulturprojekt i byn. De arbetar med att lära invånarna i byn att använda permakultur och även hur de kan föra sina kunskaper vidare till andra. Alla GRA-projekt i byn har tagits fram och utvecklats tillsammans med invånarna där och det är byborna som arbetar med projekten. Genom att vi dagligen tog del av arbetet kunde vi ta till oss kunskaper om permakultur samtidigt som vi lärde känna platsen och människorna som lever där – något som vi är övertygade om är en nödvändighet för utveckling av en plats samtidigt som man tillgodoser miljömässiga, ekonomiska, kulturella och sociala aspekter. I Kinesi var huvudproblemen saltet och vattnet. Stora mängder salt från berggrunden i marken gör det i princip omöjligt för människor att odla något. Ett problem med vattnet under Johanna Axelsson vattnar plantor i GRA:s plantskola, plantor som sedan skänktes till bybor och skolor.. regnperioden är att terrängen blir lerig och oframkomlig, medan om det regnar under torrperioder så tenderar vattnet att bara rinna ovanpå marken ned i Victoriasjön istället för att tränga ned i jorden. Victoriasjöns vatten är så förorenat att det inte går att dricka det eller ens tvätta sig i det – det kan orsaka svåra sjukdomar som t.ex. bilharzia. Markproblemen i Kinesi yttrade sig i brist på både vegetation och livsmedel. Mycket av den vegetation som en gång funnits hade huggits ned för att användas till husbyggen och även som foder till boskapen. De viktigaste delarna av permakulturkonceptet i Kinesi var att använda sig av grävda sänkor (s.k. swales) för att ta vara på vattnet till grödorna och att återplantera träd för att hålla kvar vattnet i marken. Trädens rötter minskar dessutom risken för erosion. Jorden förbättrades genom plantering av kvävefixerande träd som neutraliserade saltet. Tillgången till rent vatten säkrades genom att man borrade brunnar på allmänna platser och även genom att tillvarata regnvatten från tak o.s.v., och samlade det i tunnor. Byborna deltog i workshops där de bl.a.lärde sig hur man på ett enkelt sätt tillverkar näringsrikt gödningsvatten till plantorna (s.k. compost tea – förenklat tillförs gödsel till vatten och får stå några dagar). Byn har också anammat det typiska sättet inom permakultur att plantera banan- och papayaträd i cirklar, att plantera i olika höjdlager och att blanda växter och grödor för att få maximal omsättning på näringsvärden i marken. I GRA:s trädgård fanns en liten plantskola där man samlade in frön från befintliga växter för att driva upp nya plantor. Många av dessa plantor delades ut till skolorna i Kinesi, där
Huset där Johanna och Anna bodde under sin vistelse i Kinesi. eleverna fick lära sig hur viktiga träd är och hur de själva kan plantera dem, samtidigt som de deltog i att återplantera skogen som en gång funnits i området. Observationer Vi insåg bybefolkningens starka önskan att lära men även deras behov av en tydlig ledare. De flesta saknade långsiktiga mål och de många små familjejordbruken gav inte tillräcklig morot för utveckling. Bristen på förebilder och ledargestalter visade sig tydligt i bristen på ambition och driftighet. Vi förstod vilken stor skillnad det kan vara i hur man tänker och på förkunskaper – innan man sätter igång ett projekt i denna del i världen krävs att man tar ställning till saker som vi tar för givna, förstår problematiken och inser vilken situation man befinner sig i. Vi gjorde en enkel plan/karta över GRA:s tomt men upplevde att många hade svårt att förstå sambanden mellan plan och verklighet. Vi insåg också vikten av att ha med vissa personer i projekten, utan att nyckelpersonerna känner att det varit med och fatta be- sluten blir resultatet något annat än planerat. Andra platser I etapp två av afrikavistelsen besökte vi olika platser med skilda förutsättningar för jordbruk. Med kunskapen från Kinesi kunde vi göra en teoretisk jämförelse för att finna problematiken på de olika platserna och avgöra hur en applicering av permakultur skulle kunna se ut och vad den skulle göra för omgivningarna och produktionen. Byn Lusotho i Usambarabergen karakteriseras av starka lutningar – ett fantastiskt landskap men som kräver genomtänkta metoder för etableringar. Okunskap genererar livsfarliga byggen – utan förundersökningar av marken byggs hus som rasar samman p.g.a. översvämningar och markras. Odlingsplatser som i princip är omöjliga att underhålla är en annan följd. Där vegetationen tagits bort för att skapa öppen åkermark håller ingenting jorden på plats, och marken blir torr och urlakad. Vi menar att Lusotho med omgivning behöver en stark lagstiftning om och kontroll av husbyggen för att undvika farliga byggen och på sikt öka den ekonomiska hållbarheten för de boende. Beträffande jordbruket såg vi tendenser till terrasseringar på vissa platser. Sådana i kombination med permakultur skulle kunna gynna produktionen. Ön Zanzibar kallas ”kryddön” tack vare de bördiga jordar som möjliggjort odlandet av ett stort antal tropiska grödor. Jordbruket är en viktig inkomstkälla för öborna. Den växande turismen är dock ett hot mot jordbruken då stora arealer exploateras för hotellanläggningar och stark segregering skapas. En gång i tiden bestod stora delar av ön av lummiga skogar, men mycket har huggits ned och ön hotas av erosion och markförhållandena idag gör att mycket frukt och grönsaker hämtas från fastlandet och säljs till mycket höga priser. Vi tror att permakulturkonceptet skulle resultera i fördelar i odling och infrastruktur på Zanzibar. Nyplantering av träd är nödvändigt för att minska erosionen och de sandiga jordarna skulle bli bördigare tack vare kvävefixerande träd. Zanzibar skulle kunna driva mer egen produktion av grödor och slippa de dyra transporterna av grödor från fastlandet. GRA startade permakulturprojektet mot alla odds, de flesta trodde inte att de skulle få något att växa med de förutsättningar som fanns. Vi tycker att det var tydligt att konceptet fungerar mycket väl. På vår resa såg vi många platser där odlingsprincipen skulle kunna göra underverk för de mindre jordbruken. Global Resource Alliance (GRA) Organisationen startade som en icke-vinstdrivande organisation 2002 för att hjälpa till med finansiellt och tekniskt stöd i de minst utvecklade delarna av världen. GRA:s vision ”att skapa ett bättre liv för människor ” bygger på grundpelarna respekt för naturen, mänskliga rättigheter, ekonomisk rättvisa och fred. Organisationen lägger stort fokus på Östafrikas landsbygd och bedriver ett antal permakulturprojekt om kring staden Musoma i norra Tanzania. GRA:s nio mål för byn Kinesi: • Vattenresursutveckling. • Alternativ sjukvård med inriktning på malaria. • Utbildning. • Finansiering (göra det möjligt att låna ut mindre summor till verksamhetsuppbyggnad). • Organisk odling och permakultur. • Tillvaratagande av vindkraft och solenergi. • Hållbart byggande av bostäder. • Kunskapsspridning om sanitet och komposterbara toaletter. • Omsorg om föräldralösa barn. Läs hela rapporten här: http://www.ksla.se/anslag-stipendier/slutrapporter KSLA Nytt & Noterat • nr 4 2011 19
Page 1 and 2: KSLA Räcker marken? En seminariese
Page 3 and 4: Sekreteraren har ordet Årets sista
Page 5 and 6: mark från livsmedelsproduktionen.
Page 7 and 8: Snart slut på dumpning av fisk i S
Page 9 and 10: fältet eller rundgående motsvaran
Page 11 and 12: av en svensk skogsman närmast betr
Page 13 and 14: våra marker mer intensivt och utny
Page 15 and 16: Symposium Jordbrukspolitik efter 19
Page 17: Ny preses och vice preses Ledamöte
Page 21 and 22: Stipendiater efterlyses! Vem vill d
Page 23 and 24: Materialet har donerats så att KSL

KSLA-Nytt_4-2011 - och Lantbruksakademien

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?