Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen

Skogen i nya roller, forts
Skogsträden kan ge allt fler värdefulla produkter
NATURMEDEL
Kolesterolsänkande
tillskott
DRIVMEDEL
Metan
motorbränsle
Antioxidanter
Bantningsmedel
Metanolbränsleceller
KEMIKALIER
Polymerer
Biologiskt skydd mot
svamp och bakterier
Emulgeringsmedel
Etanol
fordonsbränsle
NUTID FRAMTID
Högabsorberande
blöjor
Lignin
Fordonsbränsle
Koldioxid
Etanol
Kemikalier
FÖRPACKNING
Foto: Ulla-Carin Ekblom
SKOGSRÅVARA
LÄKEMEDEL
Metan
Smörjande
medicin
Dissolvingmassa
NÄRINGSKÄLLA
BYGGMATERIAL
Fjärrvärme
El
Pappersmassa
Lignin
Vad kan skogsägarna
dra för slutsatser?
Huvudslutsatsen måste bli att det
är positivt att vi kommer att tillverka
skogsprodukter med mycket
högre värde än idag. I skogsbruket
blir det inledningsvis inga stora
förändringar – vi måste ju jobba
med de träd som redan finns i
skogen, även om genmodifiering
öppnar väldigt intressanta perspektiv.
Men en generell slutsats
är att man i skogsbruket måste bli
mycket bättre på att kvalitetssortera
virket redan i skogen. Vissa
delar av trädet och vissa virkeskvaliteter
kommer ju att få ett
särskilt högt värde.
Vätskehållande
medicin
Cellulosaderivat
Konsistensgivare
LIVSMEDEL
Fiskfoder
Gödsel
Impregnering
Konsistentgivare
Nanopapper
starkare
än järn
Det ”nanopapper” som Lars
Berglund och hans forskarkolleger
på KTH och STFI
tillverkat slog i juni 2008 ner
som en bomb i forskarvärlden.
Vetenskapstidskrifter som
New Scientist och Science
gav nyheten stort utrymme.
Det svenska nanopapperet är
okänsligt för vatten. Hållfastheten
är dubbelt så hög som hos
gjutjärn. Papperets nanofibrer,
som är en tusendel så stora
som de ursprungliga cellulosafibrerna,
är lika starka som
kevlarfibrer, ett material som
bland annat används i flygplan.
Nanopapperet framställs
genom att forskarna maler ned
och enzymbehandlar cellulosfibrer
från gran till nanopartiklar,
som sedan blandas ut i en
mäld och pressas samman.
Processen påminner alltså om
vanlig papperstillverkning, men
bindningen mellan nanofibrerna
blir extremt stark.
Framtiden så som processindustriklustret Processum i
Örnsköldsvik ser den. De traditionella bladen kommer att
komplettas med helt nya. Det intressanta är att utvecklingen
bara börjat. Den forskning som nu drar igång vid Wallenberg
Wood Science Centre kommer att tillföra ytterligare produkter
som vi idag bara kan ana oss till.
Tre frågor till Lars Berglund
Vad kan skogsindustriföretagens
styrelser dra för slutsatser?
Att man måste satsa betydligt hårdare på forskning och
utveckling. Våra universitet och forskningsinstitut håller
hög internationell klass, men frågan är om företagens egna
forskningsavdelningar är tillräckligt starka för en stor
satsning på att utveckla radikalt nya produkter.
Varför är det skogsindustrin som ska
tillverka bioraffinaderiprodukterna?
Varför inte kemiindustrin?
Det är absolut ingen självklarhet, även om det förstås är
utgångspunkten för skogsindustrins forskning. Kunskapen
om fibern är emellertid central och mycket av det vi talar om
kan produceras i modifierade massa- och pappersbruk. Men
jag skulle definitivt vilja se mer av allianser med andra industrier.
Bilindustrin och många stora koncerner som Tetra Pak
och IKEA följer med stort intresse den här utvecklingen.
ett litet urval av skogsprodukter: Kläder, bilkarosser och mobiltelefonskal
av bioplast. Utvecklingen har bara börjat.
Holmen satsar för framtiden:
Uppdrag bioraff
Holmen tar i dessa dagar några små men mycket viktiga
steg in på helt nya marker. Kursen är ställd mot bioraffi-
nering – ett område med enorma framtidsmöjligheter.
Helt nya processer och helt nya produkter ger skogen
en helt annan och mycket viktigare roll i det allt håll-
barare samhälle som nu växer fram.
AV A N D e R S T H O R é N
Uppgiften är att rekrytera kompetens,
bygga upp kunskap, identifiera de mest
lovande spåren och så småningom ta
fram beslutsunderlag för framtida bioraffinaderisatsningar.
Så sammanfattar Brynolf Alexandersson,
VD för Holmen Energi, den framtidssatsning
Holmen gör inom området bioraffinering. Just
nu pågår rekryteringen av två nya medarbetare,
som blir kärntruppen i den verksamheten. Rent
organisatoriskt placeras de in i affärsområdet
Holmen Energi, men deras arbete ska omfatta
hela koncernen.
– Vi kommer att börja brett och kartlägga
alla tänkbara möjligheter och därefter välja
ut de utvecklingsspår som bedöms vara mest
intressanta, säger Brynolf Alexandersson.
Det handlar alltså om att utvärdera möjligheterna
inom en rad spännande forskningsfält,
som biokompositer, nanoteknologi, ytkemi
med mera. Men på en punkt är instruktionerna
väldigt tydliga:
– Uppdraget gäller att hitta affärsmöjligheter,
inte att identifiera intressanta forskningsområ-
den. Arbetet ska på sikt mynna ut i en kon-
kret affärsplan, säger Brynolf Alexandersson.
Bakgrunden till Holmens ambitioner att
utveckla nya affärsområden är att tillväxtmöjligheterna
inom de traditionella områdena ser betydligt
mer begränsade ut än tidigare. Samtidigt
är koncernen övertygad om att klimatproblematiken
leder till ökad efterfrågan på nya material,
kemikalier och energi från förnybara källor.
– Vi vet att det finns mycket mer att hämta,
dels i träden, dels i de strömmar av restprodukter
som genereras vid våra fabriker. Ambitionen
är att Holmen ganska snart ska ligga i
framkant inom utvalda bioraffområden.
– Att vår nya avdelning för bioraffinering bara
kommer att bestå av två personer kan tyckas
lite, säger Brynolf Alexandersson. Men de nya
medarbetarna kommer att arbeta nära affärsområdenas
och brukens tekniska specialister.
Holmens nya bioraffverksamhet kommer
också att samverka med de etablerade nätverken,
bland annat Processum i Örnsköldsvik
med bioraffinaderiet i Domsjö. Nära kontakter
ska också skapas till de olika forskningsnätverken,
som finns inom KTH, Chalmers och STFI
Packforsk.
– Sannolikt kommer vår bioraffavdelning
på sikt att förstärkas med betydligt fler personer.
Men vi måste först välja väg, så att vi vet
vilken kompetens vi behöver rekrytera, säger
Brynolf Alexandersson.
Det är inte uteslutet att Holmen kommer
att söka allianser med andra företag inom bioraffområdet.
Sverige ligger förhållandevis väl
till på detta område med såväl forskning som
företag. Till exempel är Örnsköldsvik basen för
ett starkt bioraffkluster, en region där Holmen
har en lång tradition och väl uppbyggda
kontakter.
6 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 7
Foto: Bertil Axelsson